Spenderade en stund på jobbet inatt med att kolla in de alternativ som finns på träningskort, delvis sponsrat av kommunen. För första året har vi fått en jämlik friskvårdspolicy i hela kommunen, vare sig du är tjänsteman, vårdarbetare osv. Tidigare var det otroligt ojämt; beroende på vilken enhet du jobbade på fick du betala olika mycket för ett träningskort och på vissa ställen, som på min arbetsplats, fanns inget sådant alls. Istället gjordes konstiga punktinsatser som nån enstaka bowlingkväll per år, en leasad massagestol i kulverten i källaren (verkligen bra uttänkt för nattpersonalen...) eller rent regelvidriga saker som att betala jultallriken vi får med friskvårdspengarna. Nu är det då över, vilket är väldigt bra. Alla har fått samma erbjudande.
I vart fall har jag varit sugen på att börja träna av flera skäl ända sedan erbjudandena kom ut. Men det tar emot så pass. Dels känns det mindre lockande att börja själv. Men Anna föredrar IKSU som inte finns med i upphandlingen och som jag därför inte har råd att träna på och Mattias (som också uttalat en önskan om att träna) verkar mer sugen på att återuppta kampsportandet han gjorde som "yngre".
Den andra anledningen, inte att förglömma, är såklart att jag väl aldrig känner mig så fet och osnygg som på ett ställe där majoriteten är vältränade (åtminstone hyfsat) och snygga. Nästan lite som att det blandas ut med nåt liknande den känslan jag brukade ha inför gymnastiken som barn (då jag istället var liten och ranglig och inte uppskattade att få 10 handbollar kastade mot mig i redskapsförrådet, eller misslyckades att ta mig upp på höga plintar).
Så ja, lite skräckblandat, men det känns som att det är dags ändå. Signar man upp sig på ett kort håller det hela året, vilket innebär att det borde vara exemplariskt att göra en testperiod nu. Sista dag att säga upp kortet så att det inte fortsätter efter nyår är den sista november, vilket ger en dryg månad att testträna på. Kanske jag skulle göra ett litet studiebesök på Umeå Sport och Motion (USM) till veckan? Det verkade ju vara ett ganska bra, inte superytligt ställe. Mm, vi får se.
I vart fall har jag varit sugen på att börja träna av flera skäl ända sedan erbjudandena kom ut. Men det tar emot så pass. Dels känns det mindre lockande att börja själv. Men Anna föredrar IKSU som inte finns med i upphandlingen och som jag därför inte har råd att träna på och Mattias (som också uttalat en önskan om att träna) verkar mer sugen på att återuppta kampsportandet han gjorde som "yngre".
Den andra anledningen, inte att förglömma, är såklart att jag väl aldrig känner mig så fet och osnygg som på ett ställe där majoriteten är vältränade (åtminstone hyfsat) och snygga. Nästan lite som att det blandas ut med nåt liknande den känslan jag brukade ha inför gymnastiken som barn (då jag istället var liten och ranglig och inte uppskattade att få 10 handbollar kastade mot mig i redskapsförrådet, eller misslyckades att ta mig upp på höga plintar).
Så ja, lite skräckblandat, men det känns som att det är dags ändå. Signar man upp sig på ett kort håller det hela året, vilket innebär att det borde vara exemplariskt att göra en testperiod nu. Sista dag att säga upp kortet så att det inte fortsätter efter nyår är den sista november, vilket ger en dryg månad att testträna på. Kanske jag skulle göra ett litet studiebesök på Umeå Sport och Motion (USM) till veckan? Det verkade ju vara ett ganska bra, inte superytligt ställe. Mm, vi får se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar