Pay it forward

Sitter själv i sängen framför Will & Grace-avsnitt igen. Lämnade M på busstationen för några timmar sen. Han ska på en jobbgrej i Stockholm imorgon och skulle med nattbussen. Egentligen nattåget men det var fullbokat. Kanske lite tur det, jag såg på avgångstavlorna att det var nästan en timme försenat.

Väl på busstationen gick det runt en man i kanske 30-årsåldern och verkade fråga om något utan att någon riktigt ville prata med honom. Han kom till sist fram till oss och frågade om vi skulle med bussen. Han hade försökt köpa biljett men inte hittat någon automat (tror på riktigt det inte finns) och hade ingen mobil att boka med. Inte heller något bankkort, men han hade kontanter visade han, och undrade om vi kunde köpa biljetten ombord på bussen i utbyte mot kontanter då de inte längre tar annat än kort. Jag vet inte på vilket sätt han skulle ha försökt luras så vi sa att M skulle hjälpa honom när bussen kom. Han sken upp och stod kvar och pratade nån minut om hur knepigt det är att köpa biljetter numera utanför kontorstid. Han var lite svår att läsa av, lät trevlig, såg möjligen lite härjad ut men med sin stora vandringsväska som hade ett regnskydd spänt över sig så skulle han lätt kunnat vara nån vandringsmänniska som inte tror på smartphones eller kreditkort. Som nån på väg söderut efter ett vildmarksäventyr typ. Men som andra tittat bort när han kom fram till dem hade jag nästan förväntat mig att han skulle erbjuda oss köpa nåt skumt...

Jag stannade och såg när M klev på, att han betalade utöver sin mobilbiljett och pekade på mannen. Sen gick han och satte sig. Jag gick till bilen och messade och frågade om han fick pengar av mannen, jag såg aldrig det.  Han svarade att han bytt några fler ord med honom i kön till bussen och bestämt sig för att bjuda på biljetten på 250:-. "Han verkade behöva dem lite bättre än jag." Min fina man med det stora hjärtat. Såklart han gjorde så. Dagens goda gärning.

Semester

I veckan bokade jag vår resa till Stockholm i mars då vi ska se stand-up och ta en liten kortsemester tillsammans med Lil'sis och Joel, samt M:s syster med make. Det ska bli superkul! Ser fram emot det som om det vore en utlandsresa nästan.

Jag kollade och jämförde resesätt och då snabbtåget faktiskt var en del billigare än flyget (1:a klass dessutom) så blev det tåg, till min stora glädje. Jag hade bestämt mig för att resa så ändå men tänkte att de andra kunde flyga om de ville. M sa att han reste som jag och Lil'sis verkade tycka att det var okej med tåg då priset var så pass bra så vi blir hela gänget på ett tidigt snabbtåg till Stockholm. Skojigt, tycker jag! Lil'sis bor hos släktingar till Joel och jag letade fram ett till synes fint hotell och bokade ett något finare rum än det billigaste för att få lite lyxkänsla på semestern. Jag älskar att bo på hotell, men är det inget fint så förtar det lite av känslan, om du frågar mig. Så jag lägger gärna några hundralappar till för att få lite bättre standard och det brukar betala sig.

Två dygn i Stockholm, om tåget sköter sig bra, känns skojigt. Jag har inte så många önskemål utöver själva showen som förstås är huvudgrejen, men jag skulle vilja gå på favoriten Fotografiska och besöka Roy Fares fikaställe. Jag följer honom på instagram och det ser alltid så perfekt ut. Det måste ses på riktigt, helt enkelt.

Några andra bra tips för Stockholm i mars?

Recap

Så swoshade tiden iväg igen. Vad har hänt sedan sist? Vi firade bästa Anna som fyllde jämt med en väldigt trevlig kväll i Hörnefors hos Ulrika och Urban och deras übersöta barn. Hon blev kanske inte så överraskad, men det blev ändå väldigt bra, om jag får säga det själv. God mat, god (men inte så vacker - jag blir aldrig nöjd med mina bakverk) schnauzer-tårta, såklart, och så lite sällskapsspel och ännu mer godsaker. Så himla kul, som så mycket annat gör vi det där för sällan. Men nu när Ulrika är hemma med nytillskottet i familjen så blir det svårare att ses på våra annars rätt vanliga "efter-jobbet-middagar" på stan, så de får väl bytas ut mot knytisluncher på helger hemma hos henne istället. Låter inte så dumt det heller.

Och så har jag varit i Stockholm en sväng på en jobbresa. Jag var lite nervös för den faktiskt, speciellt då jag inte riktigt kände någon av de som åkte från kommunen. Eller ja, jag kände ju ett par personer men inte sådär värst nära så att det kändes tryggt och enkelt. Från mitt område var det jag och min chef, som jag inte heller riktigt känner särskilt bra än. Men det gick väldigt bra, var superintressant och lärorikt på flera sätt faktiskt. Det kändes lyxigt att få resa sådär och jag kom hem med nya jobbrelationer och flera halvplanerade samarbeten framöver.  Sen att den där mässvärlden är lite eljest är väl en annan sak, men det var kul att vara med! 

Men aldrig tyst... Som introvert är det en utmaning att nästan oavbrutet vara i sorlande miljöer där din uppmärksamhet krävs återkommande. Det funkade förvisso bara bra men jösses vad trött jag var i huvudet sen. Jag passade på att plocka ut lite av min flex dagen efter (delvis också för att jag pga tågstrul var hemma först vid 1.30 på natten) och spenderade den i mitt alldeles egna sällskap hela dagen. Behövligt. Och så fick jag tid till att fundera över dagarna som varit, gå igenom anteckningar osv.

Annars är det mesta som vanligt. Vi fryser rumporna av oss här i norr med temperaturer som i stort sett konstant legat mellan 15-24 minusgrader, dygnet runt. Vårt stackars hus kämpar i motvind för att hålla värmen och ljumma duschar är standard nu. De går fort vill jag lova.

Fun spring is coming!

Det är ju bra att ha saker att se fram emot, inte minst när det är lite motvind. Så det har jag bockat av nu, tror jag. 

Tidigare i höst så kom nyheten att Sarah Millican, en av mina absoluta favoriter när det kommer till stand-up-komiker, skulle ut på sin första Europa-turné och då stanna till för ett besök i Stockholm i mars. Klart vi var tvungna att ha biljetter till det? Och vi fick med Lil'sis och hennes Joel också och genast kändes det kul att tänka på våren. När vi sen skulle komma på nåt att ge till M:s syster och hennes man som båda fyllde 50 (vilka vi firade i Sollefteå) utökade vi biljettantalet till två till (fick platser alldeles bakom våra) som gav till dem. Det är två anglofiler och då är det klart att de måste få bekanta sig med briljanta Millican. Det är en show mitt i veckan men det blir bra. Vi får anledning att ta lite ledigt och fara till huvudstaden och ha trevligt med skojiga syskon.

Och så såg jag hur Eddie Izzard, min/vår gamla favorit som vi redan sett två gånger, började lägga ut datum på en ny show i Europa och tänkte att det snart skulle dyka upp en i Sverige också. Av någon anledning, medlemskap i the Beekeepers till trots, så lyckades jag missa när det kom och ganska direkt var biljetterna förstås slut. Lyckan var stor när jag trillade över nyheten om en extra show i Stockholm och Lil'sis och Joel var åter lättövertalade så jag var så nöjd då jag lyckades håva in fyra biljetter. Våra två blir en julklapp från mig till M, en riktigt bra julklapp om jag får säga det själv. En till Stockholmstrip ganska precis en månad efter den tidigare är kanske lite väl tätt, men det är det helt klart värt. Stockholm på våren är ju aldrig fel?

En fantastisk vår värd namnet med andra ord. Efter en hektisk höst och vinter så blir det perfekt!

Roadtrip

Förra helgen var vi iväg till Ångermanland och Sollefteå på nåt slags släktkalas på M:s sida. Hans pappa fyller 80 i november, hans syster har fyllt 50 och hennes man likaså och dessutom fyller hans mamma 80 samma dag som svärfar. Bara en sån sak!

Vi hyrde en större bil och eftersom M inte gjort klart beställningen på sitt nya körkort så blev det jag som fick köra hela vägen. Det kändes till en början jättekul men sen 1) blev det värsta snöovädret och 2) så visade det sig vara en automatväxlad bil vi hämtade ut trots att jag trodde mig ha beställt motsatsen. Problem nummer ett visade sig bara vara ett problem norr om Umeå, söderut så fanns det ingen snö utan på sin höjd var det lite blött. Problem nummer två löste sig också, precis lika snabbt som alla sagt dessutom, trots att jag var övertygad om att jag inte skulle kunna köra automat. Men det gick faktiskt väldigt snabbt att lära sig. Och sen gillade jag det rätt mycket till och med.

Festen var på gamla sjukan på ett tidigare regemente och den var trevlig och rolig. Det var betydligt fler där än vad jag trodde det skulle vara. Men det var kul att få träffa lite nya ansikten i släkten jag inte ännu gift mig in i. Jag tycker framför allt hemskt mycket om M:s syster och hennes familj och önskar verkligen att vi/de bodde närmare varann. Det hade varit trevligt.

På vägen ner åkte vi via Kramfors för att hämta upp M:s systerson vid tåget men på vägen hem tog vi en mindre väg mellan Sollefteå och Ö-vik och det var väldigt trivsamt. Jag var lite nervös först då jag egentligen inte gillar mindre vägar utan mitträcke, speciellt inte då det var kallt och fruset ute, men det var en bra och ganska öppen väg så det gick bara bra. Ångermanland visade sig vara ett väldigt backigt landskap och det fanns åtskilliga vackra, enorma gårdar och herrgårdsliknande hus utmed vägen. Svärföräldrarna verkade väldigt nöjda i baksätet; jag hörde dem upprepa flera gånger att det var så skönt att kunna titta ut istället för att fokusera på vägen och körningen. Låter som att vi kommer kunna övertyga dem om att få köra fler gånger.

Still alive!

En månads bloggtystnad var absolut inte planen, jag lovar. Sommaren blev bara så hektiskt. Eller hektisk, den blev ganska händelserik, kanske jag ska säga. För det har inte varit stressigt, men jag har haft saker på agendan i stort sett hela tiden sedan jag gick på semester den 19 juli.

Jag hade ju en plan att skriva om vår fantastiska europaresa som vi for på direkt då vi gått på semester. Först tänkte jag skriva lite under resan, det gick sådär. Sen gjorde jag faktiskt en ansats då vi kom hem och gjorde lite printscreens, sparade ner bilder osv. Men så gick tiden. Hur sent kan man blogga om en semesterresa?

Jag fyllde år och firade väldigt nedtonat men hade förstås tänkt skriva något om det. Tiden gick igen.

Jag hade också tänkt blogga om vår lilla roadtrip till Östergötland som vi gjorde helgen efter födelsedagen. Ehum, jo det gick ju bra. Tiden gick osv.

Och allt det andra; segling, trädgårdsfixandet (för lite dock), framstegen med renoveringen av gästhuset, tapetdilemman vi har i samma hus, kattungarnas framsteg som husets nya vandalgäng, Rosas öga som inte vill bli riktigt riktigt friskt, funderingarna kring jobbet, det återkommande dåliga sommarvädret (har vi kanske pratat färdigt om ändå, eller?). Tiden gick.

Lite ska jag kanske försöka "recappa" inom kort. Jag måste ju göra nån roligare sammanfattning än det här. Lägga upp lite bilder etc.

Återkommer med andra ord.

Söndagsblues

Om förra helgen kändes lite långsam så har denna flugit fram. Det känns inte som att jag hann med att ha lördag ens. Nu spenderade jag förvisso merparten av den i en skrivsal, men ändå. Jag lämnade M vid tåget redan vid 15-tiden idag och det kändes bra tråkigt och ledsamt på nåt vis. 

Bye bye

En otäck bussolycka idag fick mitt hjärta att stanna nästan. Vi var hos svärföräldrarna på lunch när jag efter maten kollade om det fanns nån uppdatering om den bussolycka vi hört om på vägen dit. Jag läste "3 döda" och såg sen bilden som fick hjärtat att stoppa. Namnet på bussbolaget var samma som min lillebror arbetade för förut och som han brukar köra extra för under helgerna. Jag ringde direkt och när en kvinna svarade fick jag först nästan spel. Jag fattade inte att det var hans sambo men snabbt förstod jag att allt var okej. Inte för att jag önskar någon en sådan olycka men egoistiskt nog är jag otroligt lättad att min bror inte var med. 

Till nåt roligare då; veckan som gick spikade vi äntligen vår sommarresa och det känns fantastiskt skönt. Nu har vi verkligen nåt att se fram emot. Några sittplatsbiljetter återstår men resebyrån har dem under bevakning då de släpps. Sen är både resa och hotell klart. Och mamma verkar väldigt förväntansfull; hon har redan köpt ny resväska och bikini. Det känns kul och jag tror att vi kommer att få väldigt trevligt. Det känns väldigt bra att ha något att se fram emot!

Men än är det bara april, med en decimeter nysnö utanför huset och måndag imorgon. Yeay. /Söndagsblues

Söndag

På riktigt känns det som att den här helgen varit minst dubbelt så lång som de helger då M är hemma. Märkligt ändå. Men lite långsamt har det varit, vilket nog är bra. Idag gav jag dock upp det lite och for in och umgicks med Lil'sis och hennes Joel några timmar. Vi letade skor åt henne, åt lunch och var på en loppis. Mycket trevligt.

Vi verkar också ha kommit fram till (ganska gemensamt) att köra på tåg som resealternativ i sommar. Det blir nog minst jobbigt (personligen älskar jag som bekant tåg så jag ser det som en angenäm sak). Däremot så kläckte min smarta lillebror en idé som jag inte tänkt på; att istället för att  bara åka på och komma fram på kvällen dit vi ska och betala en ganska dyr hotellnatt mest för att sova, så skulle vi kunna skippa sista bytet och stanna i den staden över dagen, för att komma fram tidigt till slutstation dagen efter med ett morgontåg. Idén mottogs lite blandat men ju mer jag tänker på det desto mer tilltalande är det. Och ännu lite mer av "tågluffande" blir det ju. Jag har i vart fall hört av mig till resebyrån redan för att se om det är genomförbart.

I övrigt så har det varit ytterligare en solig dag men väldigt blåsigt. Min lilla Suzy hade lite svårt att köra rakt på E4:an idag, så jag fick hålla nere farten lite. Och vägen upp till vårt hus är som en halkbana med rinnande vatten på. Glashalt, verkligen. Och ingen mening att sanda då det ändå rinner bort igen. Rosa var med mig ut då jag skulle dra ut soptunnan vid vägen och hon halkade och blev blöt och det var inte alls populärt. Men det blev bättre då vi tog en promenad längs med de nu framtinade rabatterna längs med huset och såg att krokusen håller på att titta fram. I övrigt är tomten täckt i snö fortfarande, men det har helt klart tinat fram en del den senaste veckan.

Jag ignorerar ryktena om att kallare väder är på väg, jag vill ha vårsol och sneakersväder nu!

Inget är som lite kvällsmatte

Jag kan meddela för den som för anteckningar att jag har städat idag. Jag skulle behöva ta tag i en garderob-situation också och skura av badrumsgolvet, vilket jag inte iddes idag. Men det finns det väl tid för imorgon.

Ikväll har jag sett klart de sista tre avsnitten av Marcella (Netflix), mest faktiskt för att ha sett klart. Det är flera veckor sedan jag såg de första och jag fastnade aldrig riktigt i den. De första avsnitten var riktigt spännande men sen avtog det, på nåt vis. Jag vet inte om det blev för många personer och trådar kanske, det blev lite rörigt. Trots Hans Rosenfeldt som manusförfattare så blev det aldrig riktigt "Bron-nivå" på det. Eller så var jag bara lite för ofokuserad.

I övrigt har kvällen erbjudit lite matte  form av uträknande priser och tider för två alternativa ressätt i sommar på vår utlandsresa som jag ska bjuda med mamma på. Då resmålet ännu är hemligt för henne så kan jag inte säga så mycket, men vi måste bestämma oss den kommande veckan om vi ska åka tåg som riktiga tågluffare eller göra en riktig roadtrip med hyrbil ut i Europa. Det finns för- och nackdelar med båda och vilket vi än väljer lär det bli en dryg vecka iväg för att få ordentligt med tid på resmålet. Men jag hoppas att någon annan i resegänget tar beslutet, jag är ju inte direkt känd för att vara bra på sånt när det kommer till saker som rör mig själv (professionellt är det dock inga problem, märkligt nog).

Bästa kombinationen?

Helg recap

Vi hade köpt tågbiljetter till Sundsvall i lördags, Lil'sis och jag. Men ödet försökte ändra våra planer. Jag som trodde jag var på bättringsvägen och gick till jobbet i torsdags blev bara sämre igen (fast nu mer förkylning än influensa) och sov knappt natten till lördag. Och precis då jag var klar och skulle ge mig iväg till tåget så kikade jag ner i källaren för att se om luftavfuktaren behövde tömmas innan jag for, bara för att se vatten på källargolvet. Inte i hela källaren (men drygt halva) och bara nån centimeter men ändock. Skyndade mig ut, drog först ut fel pump (hur många pumpar har man?) innan jag insåg mitt misstag, slet upp brunnslocket i ren stresspanik, lyckades få ner rätt pump och hitta ett uttag som faktiskt funkade. Ringde M som sa att jag inte kunde göra så mycket mer just då utan att jag skulle åka trots allt så speedade iväg i Suzyn. Och hann med tåget.

Sött resesällskap hade jag (ja även Lil'sis som dock inte är i bild). Och helgen blev bra. Vi hade en stillsam men trevlig helg. Spenderade en stor del av lördagen på Birsta, sen lagade M supergod mat åt oss och så såg vi film på projektorn och drack cava. Lyx! På söndagen såg vi mer film, gick en riktig långpromenad (så Solo kunde bli med), besökte M:s arbetsplats, pratade lite resplaner, den kommande julen m.m. 

Jag kom hem ganska sent igår (till ett nästan torrt källargolv), nöjd med helgen och lite, lite piggare. 

Downton rerun

Förra helgen började jag se om Downton Abby (2010), något jag fortsatt med under veckan och idag. Det ger mig en märkligt bra känsla, av någon anledning. Kanske för att det är välbekant, jag vet inte. För en massa elände är det ju i den men också en massa fint. Och familj, som grundfundament i allt. Jag tror att det kan vara det.

Och trots att jag aldrig varit en påhejare av klassåtskillnader så älskar jag dynamiken mellan "downstairs" och "upstairs". En kanske väl artig men ändå fungerande dynamik, som jag förstås förstår inte alls behövde vara så respektfull i verkligheten. Men kläderna, de väna karaktärerna och det långsamma tempot är precis vad jag behöver mysa in mig i just nu. Det och en kopp te är lite som balsam för själen just nu.

Och jag har fortfarande en önskan om att besöka Highclare Castle, slottet som står som fasad för hela serien, och som också har en historia lik den i serien. Jag kan som inte förstå hur man levde i såna hus, trots serien, så jag skulle mer än gärna vilja besöka det själv. Jag när en liten dröm att få åka till Storbritannien när jag fyller jämnt om ett par år, spendera tid där till att åka runt och besöka platser jag bara sett på tv förut. Jag har en romantisk bild av hela landet, det är så sant, men hur verkligheten än är så bara måste jag dit någon gång. Till London också förstås, men det är inte det som lockar mest alls. Landsbygden desto mer, och de mindre städerna. Vi får väl se hur det blir, det är (som tur är) ett tag kvar dit. Jag har dock förvarnat M om att jag gärna ser att han hittar ett alternativt ressätt till en hemsk flygresa dit...

Och ja, det får gärna komma en ny brittisk serie snart som kan verka som substitut för Downton Abbey, om det ens är möjligt.

Fredag

Jag såg fram emot att M skulle komma hem i helgen, speciellt då veckan varit lång och lite tung, men han hade glömt att vi gjort upp planer för att sätta upp knutarna på huset och kände sig för trött. Men glömde att säga nåt...på lite vanligt M-manér. Så jag trodde att han var på väg hem tills dess att jag ringde då jag just simmat klart på badhuset med Lil'sis efter jobbet. Det var lite inledningen på min fredagskväll. 

Helt ok att han inte kommer hem, det kostar en massa att resa och jag är antagligen lika trött som han så jag förstår. Men lite trist känns det allt, speciellt att veta så sent. Men jag håller till godo med en lugn helg som jag kan nyttja till att klippa gräset (för sista gången kanske, om nu bara vädret tillåter), städa huset (välbehövligt med två svansar som fäller en väldig massa päls just nu), pyssla färdigt med trädgårdsprojektet, tvätta kläder och förhoppningsvis se en massa film och serier och lyssna ikapp lite radiodokumentärer.

Så hyfsat slutkörd kom jag hem och la mig snudd på omedelbart i sängen med kattsällskap och en liten skål med godis framför tv:n. Och så har jag chattat resedrömmar med M. En resa skulle definitivt sitta fint just nu, men vare sig tiden eller ekonomin finns riktigt. Men jag hoppas att det inte dröjer till min hutlöst obehagliga 40-årsdag innan vi kommer iväg nånstans.

Långhelg!

Tiden går fort när man har mycket att göra, det är då säkert. Det finns inget som klyver mig som kortveckor och förra veckan var inget undantag. Det har en tendens att bli jobb för fem dagar utförda på tre (eftersom jag tog ledigt på fredagen också), men å andra sidan är belöningen en fantastisk 4-dagarshelg.

Det söta resesällskapet som alltid charmar alla som
kommer i hennes väg. Mycket duktig tågresenär dessutom!

Planerat sedan tidigare var en familjehelg i Sundvall hos M. Så jag, Lil'sis, hennes Robin och deras sötchock Solo satte oss på morgontåget söderut i fredags. Tågpremiären för Solo gick bra och vädret var strålande resdagen såväl som resten av helgen.

En del sällskapsspelande blev det också. Här det riktigt
roliga Codename som vi spelade två dagar i rad.

Fredagen ägnades åt shopping på Birsta. Ganska likt Umeås nya köpcentrum i mycket men vissa olikheter finns. Lika trångt var det i vart fall. Food courten är dock större och vi åt tacos med goda recensioner. Kvällen fortsatte i samma anda då vi nyttjade den fina kvällen genom att premiärgrilla ute på gården vid M:s lägenhet. Värmen höll i sig ganska länge och sittande med en glas vin i handen hade jag kunnat slå vad om att det var mitten av juli snarare än början av maj.

Fin utsikt från M:s balkong

På lördagen vandrade vi runt på stan en massa. Jag blev inte så lite förvirrad av centrums enda galleria, det var ett virrvarr av gångar och våningar så det var svårt att ha koll på vart man varit. Vi shoppade solglasögon, fikade och strövade runt i allmänhet. Jag tycker Sundsvall är en mysig stad. Liten förstås och kanske lite småtråkig men samtidigt gillar jag som sagt den utspridda centrumkärnan med bakgator och småbutiker.

På lördagskvällen upprepades en tidigare succé; middag
på tapasrestaurangen Saffran. Lika gott som sist!

En helg med mycket promenerande i vanlig ordning när jag och M är med. Mina nya skor är inte riktigt så fotriktiga att de egentligen passar sig för så långa promenader och när jag väl kom hem igår kväll var fötterna ganska möra. Men det var en trevlig och rolig helg! Bara drygt en vanlig helg lång men ändå kändes det som att jag haft lite minisemester när jag kom åter på jobbet i morse. Skönt och välbehövligt!

Borta bäst och hemma bäst. De här finsvansarna väntade mig
hemma. Lite förorättade för att ha blivit lämnade med kattvakter
men väl omhändertagna och väldigt keliga (när surheten lagt sig).

Helgen

Gör nåt så ovanligt som sitter på tåget och skriver. Måste säga att uppkopplingen på sj:s tåg fungerar förvånansvärt bra, med undantag för de längsta partierna av tunnlar där det förstås är omöjligt att få till det. Jag såg sista avsnittet av Daredevil just på Netflix och på den timmen stannade streamingen bara en gång.

Jag är förstås på väg hem från en korthelg med M. Jag åkte ner igår förmiddag. Kort men jag kände verkligen att jag ville det. Så jag lyckades sticka nån timme tidigt från jobbet och betade av överlämning av lägenheten (äntligen borta nu) i fredags på dagen, hann med en trevlig kväll hos Simon & Philip då vi firade den förstnämndas födelsedag och lyckades alltså ändå få till en Sundsvallsresa. 

Lördagen var bara bra, vi gick i butiker, pratade en massa och tittade runt lite i hans 'nya' stad. På kvällen nyttjade vi ett par fribiljetter till bion som jag hade liggande (vi såg Deadpool, mer om det en annan gång) i den kanske minsta biosalong jag varit i, med en filmduk som satt så högt att vi nästan fick nackspärr. Före bion gick vi ut och åt, vi hamnade på en sportbar med väldigt högt ljud (gnälltant) och märkligt många överförfriskade (redan vid 20-tiden). En trevlig kväll med andra ord.

Jag vaknade nån gång kring fem i morse av att jag mådde illa. M hämtade vatten och jag kunde somna om. En dryg timme senare vaknade igen och mådde ännu sämre så jag gick upp på toaletten. Och där var jag sen i ett par timmar, fantastiskt kräksjuk och som en liten blöt fläck på golvet. Så fruktansvärt dålig blev jag att tårarna rann i min ynklighet då M fann mig i fosterställning på badrumsmattan ett par timmar senare. Då var jag mest troligt helt tom i mage och tarmar. Han fick tillbaka mig till sängen och sen sov jag i vad som kändes som en evighet, tror jag vaknade strax efter lunchtid. Men då mådde jag åtminstone bättre. Kollade med 1177 som verkade gissa på matförgiftning.

Så planerna vi hade fick vi ställa in. Istället har det mest varit tid i sängen, undvikandes mat (te och nyponsoppa fick jag i mig, nåt annat vågade jag inte) och slötittande på allehanda serier och dokumentärer. M sa att han kände av nåt i magen han med, men han blev som tur var inte så väldigt dålig. Att jag blev så dålig, jag som aldrig varit magsjuk annat än vinterkräksjuka en gång för tio år sen. Inte ens när hela familjen var magsjuk då jag var liten drabbades jag.

Ja, så nu sitter jag här och längtar hem lite. Jag har egentligen ingen lust alls att sitta på ett tåg, jag hade tusen gånger hellre stannat kvar förstås men hem måste jag ju på nåt vis. Som tur är har jag sedan tidigare planerat att jobba hemifrån imorgon eftersom jag har ett veterinärbesök att göra på eftermiddagen. Vi får väl se hur det blir med det, men jobba hemma kan jag ju.

Så det var min helg. Ömsom riktigt bra och ömsom horribel. Jag hoppas att din helg lutade mer åt det braiga hållet...

Miljöombyte

Jag packade en väska och for på lite helgäventyr den här påsken. Besvikelsen att M hade beredskap påskhelgen och inte kunde komma hem för långhelg vändes därmed till nåt bra. Jag kunde förvisso inte vara borta riktigt hela långa helgen då det var klurigt som det var att fixa kattvakt, men jag lyckades ta mig iväg fredag förmiddag och kom hem sent igår kväll. Så drygt två dygn i vart fall.

Och riktigt bra dygn har det varit. Mysigt, avslappnat och trevligt. Som hemma fast borta. Och jag behövde helt klart det där lilla miljöombytet 30 mil söderut. Som jag fick åka tåg till, vilket jag gillar mycket (även om det kunde varit lite färre skrikande barn på det fullbokade tåget söderut). Sundsvall är en väldigt fin stan, ganska annorlunda från Umeå måste jag säga. Jag har visst varit där tidigare men sällan just inne i stan så det var kul att få exploatera lite nya kvarter.

När Umeå har satsat på att riva gamla hus i stadskärnan, bygga gallerior och ha ett väldigt begränsat centrum tycks Sundsvall ha gjort det motsatta; de har sina gamla stenhus kvar, till ganska stor del i gott skick dessutom, och så har de en ganska utspridd stadskärna med många småbutiker. En galleria såg jag och den var faktiskt inget vidare. Därmed inte sagt att de inte har en massa större butikskedjor och vill man ha mer av det så är det handelsområdet vid Ikea som gäller.

Så ja, jag måste säga att jag gillade Sundsvall. Kanske inte världens bästa matstad för en vegetarian (där vinner nog Umeå) men efter lite googlande hittade vi en tapasrestaurang i kanten av centrum som vi bestämde oss för att testa på lördagskvällen. Det visade sig vara en riktig vinstlott! De hade fler vegetariska rätter än något annat och vi hade svårt att välja. Allt vi tog var väldigt bra, jag drack ett helt okej vin och M hittade ett spanskt öl som var riktigt gott. Så det blev en lyckad kväll ute.

Ett välfyllt bord för två...

Det tråkiga med det här avståndet är att sista dagen tillsammans alltid präglas av att det är just det, sista dagen. Så har det varit när han varit hemma och så kändes det nu också. Trots att jag inte skulle åka förrän vid 20 på kvällen så blev hela söndagen en liten jakt på tid och ambivalens över vad vi skulle spendera den med. Jag vet inte om det går att komma runt. Fint på nåt vis ändå att det är så, att det inte går alldeles för enkelt. Och att vi har väldigt roligt och mysigt då vi är tillsammans. Det känns bra.

Weekend borta

Brorsan, svägerskan och syrran
i en lagomt rörig bild

Vi tog en långweekend och åkte söderut. M, Lil'sis och jag satte oss i bilen i torsdags morse och begav oss ner till lillebror (storebror för Lil'sis) som bor utanför Borås. Egentligen var det nån form av namngivningsceremoni för brorsans 7 månader gamla Lexiam helgen före men då vi hade en del annat för oss just den helgen som inte gick att skjuta på så åkte vi en vecka sent istället. På så vis fick vi också möjligheten till lite egentid med den nya minifamiljen, vilket var väldigt mysigt.

En riktigt bra långhelg blev det. Vi spenderade en dag promenerandes i Borås, dels för att se staden lite mer än vi gjort tidigare men också för att se majoriteten av konstprojektet No limit; blandad street art på husväggar runt omkring i staden. Måste säga att Borås är en ganska charmig stad. En del gammalt som har bevarats, vilket jag gillar, men också nya lite vågade projekt. Och alla städer med vatten får en automatisk myshetskänsla, tycker jag. Mysiga fik och matställen, fina promenadstråk och trivsamma gågator med butiker (något som jag kommit att sakna nu när Umeå blivit allt mer galleri-betonat).

En husvägg i Borås

Skuggan förtar tyvärr bilden lite

Lördagen spenderades också till stor del på promenader. Vi åkte in till Göteborg och vandrade runt en del. Bland annat besökte vi Röhsska museet; ett designmuseum med rätt koola utställningar. Bland annat hade de en rätt annorlunda och genomtänkt utställning där man kopplade gruppen Kraftwerks existens och utveckling till den samtid som de befann sig i. Svårt att förklara men bra var det.

Söndagen blev mest slappardag då vi bestämde oss för att köra hemåt sen eftermiddag istället för att vänta till måndag morgon, vilket var ursprungliga planen. Det kändes bättre att komma hem söndag natt än sent på måndagen och sen upp i jobb direkt på tisdagen. Så vid halv sex på söndagen, efter en riktigt bra indisk måltid i Borås, packade vi in oss i bilen och påbörjade den ca 11 timmar långa bilfärden uppåt. I vanlig ordning fanns inte riktigt tiden att stanna till hos andra vänner och/eller släktingar även om flera så hade önskat. Resan tog helt enkelt lång tid nog ändå. Lite jobbigt kändes det för det hade varit roligt, men det får bli en annan gång. Kanske en längre roadtrip till sommaren där flera stopp och övernattningar kan planeras in?

Några bilder på den fantastiska lilla brorssonen kan jag inte lägga ut då hans föräldrar inte vill ha hans bilder på internet, så ni får ta mitt ord på att han var den mest bedårande och charmiga man kan tänka sig! Det kommer bli nåt klokt av honom, så kändes det. Glad och sällan gnällig, lättsam och busig. Jag saknar honom (och hans föräldrar förstås) redan väldigt mycket. Önskar att jag kunde bo närmare syskonbarnen ibland, det vore trevligt att lättare kunna ses. Men det finns ju både skype och facetime, så det kan nog lösa sig.

Stockholmshelg

Vi var ju iväg på semester i helgen. Mycket efterlängtat, mycket uppskattat och väldigt påfyllande (för att använda ett sliskigt ord jag annars ogillar). I november köpte jag biljetter till Jimmy Carrs första Sverigebesök till M i julklapp. Lil'sis och hennes beau handlade biljetter samtidigt och vi bestämde att det skulle bli en trevlig gemensam resa nu i april.

Och så blev det! Vi tog ledigt fredag och söndag och gjorde en långhelg av det hela. Syrran tog flyget medan jag och M gjorde en bilburen roadtrip av det hela. Mest kanske för att undertecknad inte var så upplagd för stressen med flygångest. När det kom upp så bestämde helt enkelt M att en roadtrip kunde vara mysigt och tog därmed bort det jobbiga. Mycket tacksamt, vill jag meddela. Just nu kändes det inte som läge att halvt förstöra en getaway med onödig flygångest.

Vi bodde på ett väldigt charmigt litet hotell på Östermalm, i ett mysigt vindsrum som kanske var lite varmt men i övrigt till full belåtenhet. Oerhört prisvärt i vilket fall och vi var väldigt nöjda.

Helgen gick väldigt fort förbi. Vi åt gott (väldigt gott), firade R:s 25-årsdag (lite för stillsamt kanske), gick på stan och shoppade lite för dåligt och besökte ett par museum. M fick dessvärre lov att vända tillbaka till hotellet och jobba några timmar på söndagen pga akut läge så han missade det museum som jag tror han skulle uppskattat mest av alla; Tekniska. Vi besökte utställningen Digital Revolution som tog oss från tidiga apple-datorer till nutida och snudd på framtida digitala tekniker. Riktigt häftigt faktiskt. Vi skulle ha besökt Moderna som Lil'sis och R inte varit på men då vi varit på Fotografiska (min favorit) så fanns inte tiden tyvärr. Men det betyder bara att det får bli fler gånger! Vi hann inte med Djurgården heller och inte så mycket av söders trevliga ställen så vi har upplägg för en vända till i sommar, förhoppningsvis.

Obligatorisk besök i Gamla stan

Tekniska museet lockade en massa barn,
en ny generation som får ta del av och testa PacMan

En av utställningarna på Fotografiska

Och slutligen resans huvudnummer; Jimmy Carr Live!

Fredag

Så var arbetsveckan över då. Åtminstone för mig. Jag sitter fortfarande i stan och väntar på att låtsasmaken ska sluta jobba. Vi sågs på stan en stund för middag (med syrran och hennes pojkvän) men sen gick han tillbaka till kontoret och fortsatte. Snart ska det lugna sig igen vad jag förstår. Vi får hoppas det.

Själv känner jag ett plötsligt sug efter att resa bort igen. Packa ner min stressade fin-man i resväskan och fara iväg på en mys-weekend eller ännu hellre -vecka nånstans trevligt. Men det finns det förstås vare sig pengar eller tid till just nu. Men drömma kan man ju alltid. Vi hade det så bra i Barcelona.

Helgen bjuder annars inte på nåt särskilt. Förhoppningsvis kommer vi lite längre med fasadarbetet. Och får lite återhämtning efter veckan nånstans där emellan. Det räcker så.

Snabbvecka

En vecka sedan vi landade och det känns som att resan är väldigt mycket mer avlägsen än så. Men minnena lever, inte minst när jag druckit mitt kvällste i BCN-muggen jag köpte sista dagen på ett riktigt turistställe.

Men det har varit en lite stressig och upptagen vecka, med flera långa kvällar på jobbet, trots bara fyra arbetsdagar. Mycket som lagts på hög den korta vecka jag var borta och som sig bör, tydligen, några oförutsedda halvkriser just som sommarpreioden ska börja. Men det mesta löser sig skulle jag tro och det är väl inte fel att svettas lite ibland.

Ute svettas vi dock inte, det har varit kallt som tusan hela veckan. Ikväll stod vi ute och grillade och fick gå in efter extra kläder för att inte frysa halvt ihjäl. Temperaturen har knappt nått över 10-graderstrecket de senaste dagarna, gissar jag. Inte jättekul för de som just gått på semester, men vi får väl anta att det blir bättre snart.

Ha en fortsatt trevlig midsommarhelg hörrni!

Torsdag?

Oj, long time no see, det blev torsdag alldeles sådär bara. Veckan har gått i ett huj och det har varit busy busy busy veckan lång. Men nu har arbetsdagen avslutats och jag har väl formellt sett gått på lite ledighet. Jag kom på lite grejer jag måste göra under helgen, men annars tror jag att jag faktiskt har försökt förbereda för att om möjligt undvika katastrofer när jag är borta nästa vecka. Jag har stor tillit till både kollegor och medarbetare så jag tror att det kommer bli krisfritt nästa vecka. Det känns gott.

Så ja, snart semester alltså. Jag tror världens all flygångest håller på att sugas in i mig. Jag börjar se scenarier framför mig när jag får lugna stunder. Bara att vifta bort med all meditationsteknik jag kan minnas. Brukar funka hyfsat i vart fall. Värre lär det bli väl på flygplatsen.

Men ja, semester. Jag försöker ha det i fokus. Ny stad, nytt land, nytt det mesta. Med bästa mannen och en nyinköpt kamera. Jag satt häromkvällen och försökte hitta tips på nätet och har nu en lista med allt från museum till godisfabrik, sagopark och en butik med vintage leksaker. Plus tapas, cava, uteserveringar och ett språk vi inte förstår. Det kan ju inte bli fel.