Semester

I veckan bokade jag vår resa till Stockholm i mars då vi ska se stand-up och ta en liten kortsemester tillsammans med Lil'sis och Joel, samt M:s syster med make. Det ska bli superkul! Ser fram emot det som om det vore en utlandsresa nästan.

Jag kollade och jämförde resesätt och då snabbtåget faktiskt var en del billigare än flyget (1:a klass dessutom) så blev det tåg, till min stora glädje. Jag hade bestämt mig för att resa så ändå men tänkte att de andra kunde flyga om de ville. M sa att han reste som jag och Lil'sis verkade tycka att det var okej med tåg då priset var så pass bra så vi blir hela gänget på ett tidigt snabbtåg till Stockholm. Skojigt, tycker jag! Lil'sis bor hos släktingar till Joel och jag letade fram ett till synes fint hotell och bokade ett något finare rum än det billigaste för att få lite lyxkänsla på semestern. Jag älskar att bo på hotell, men är det inget fint så förtar det lite av känslan, om du frågar mig. Så jag lägger gärna några hundralappar till för att få lite bättre standard och det brukar betala sig.

Två dygn i Stockholm, om tåget sköter sig bra, känns skojigt. Jag har inte så många önskemål utöver själva showen som förstås är huvudgrejen, men jag skulle vilja gå på favoriten Fotografiska och besöka Roy Fares fikaställe. Jag följer honom på instagram och det ser alltid så perfekt ut. Det måste ses på riktigt, helt enkelt.

Några andra bra tips för Stockholm i mars?

Återgång

Så, då var jag hemma igen och sitter själv i sängen som tidigare söndagar. Ordningen återställd. Eller ensam är jag väl inte, just nu har jag inte mindre än tre av fem katter i sängen hos mig. Mycket spring i benen var det nu då jag kom hem på de tre "små". Och Smilla hade synpunkter på att jag lämnat henne hemma med "bara kattvakter". Men sen hon fått mat och kel och fått lyftas upp på klädskåpen i sovrummet, ett i taget (hon har ett kattbo, sk "sommarstuga" på varje skåp men till skillnad från de andra så kommer hon inte upp själv), så är hon ganska nöjd igen.

Tydligt visat Smilla-missnöje att jag inte varit hemma...

Jag följde med M ner till Sundsvall i fredags för att hjälpa honom pyssla lite i lägenheten. Vi skulle bl.a ha satt upp några nya hyllor som han köpt på ikea men typiskt nog verkade inte borrmaskinen vara där han trodde så det blev inget mer än att packa upp och börja mäta ut vart de skulle vara så fick vi ge oss. Men jag hjälpte honom rensa lite bland datasaker och gå igenom lite mer kläder som han nu till stor del blivit för smal för osv. Och så har vi sett film och serier. Mysigt.

Idag åkte vi åt varsitt håll med varsitt tåg. Han till söderut till Stockholm för utbildning och jag norrut till Umeå där jag blev hämtad och hemskjutsad av Lil'sis och J. Snällt och dessutom trevligt att slippa köra sista delen själv hem.

Försökte vara lite fyndig och se på "På spåret" när jag
åkte tåget idag men svt play ville inte riktigt 
vara med på den dåliga uppkopplingen. Det blev
film på Netflix istället. 

Nu är vi då åter i vardagen igen. Med ensamma kvällar i veckorna. Men det känns faktiskt helt okej. Det har ju gått bra de här två åren så det går bra framöver också. På sätt och vis längtar jag lite efter att återgå till mina egna ensam-hemma-rutiner igen. Jag ska dessutom försöka simma åtminstone två gånger kommande veckan och ställa upp gåbandet på nåt nytt bra ställe nu efter att jag möblerat om i vardagsrummet. Jag FÅR inte tappa bort de vanorna och rutinerna. De ska jag åter till.

Och även om det rusar vinter utanför fönstret med en massa vacker snö och kallblåst så går vi ju mot ljusare tider. Det känns ganska skönt det. Jag önskar mig några soliga vinterdagar till veckan, tack!

Resa med klass

Helgen i övrigt har varit väldigt mysig, om än lite kort (som vanligt?). M och jag fick möjlighet till kvalitetstid för oss själva vilket var riktigt bäst. Vi har myst en massa, pratat en massa, skrattat en hel del och bara umgåtts helt enkelt. Vi var i Birsta både igår och idag, idag besökte vi tom ikea. vi har promenerat, sett film och haft det lugnt och skönt. Idag avslutade vi helgen med middag på Biteline, vilket för de som känner till det kanske inte låter så mysigt men det var väldigt trevligt. Det är en sportbar i Sundsvall (eller en av de tre restaurangerna är det iaf), mest kända för sina amerikanska pizzor kanske, men vi åt riktigt goda burgare och lyxade till det med efterrätt innan M följde mig till tåget.

Och jag blev påmind om varför jag brukar boka 1 klass hem på söndagar. Jag visste ju inte om det skulle funka med Smilla där så jag bokade en plats där man får ha med katt även på hemvägen vilket innebär 2 klass-vagn. Jag har inget emot det så, men det är alltid väldigt fullt på vägen hem på söndagar, så också idag. Jag satt först bredvid en tjej som luktade oerhört mycket parfym (jag tycks alltid råka ut för dem på tåg) och som dessutom pratade så ivrigt och högt i sin mobil att jag hörde henne trots att jag hade in-ear-lurar med podcast igång. Så jag bytte plats. Och hamnade i nåt slags barnkaos, om än bara för en stund. 

Så jag påmindes om fördelen med att lägga den där 50-lappen extra (vilket det oftast är) för att få 1 klass med lugna, tystlåtna vagnar där du dessutom har fri/gratis tillgång till kaffe/te, muffins, frukt och tidningar. Klart värt det!

Imorgon startar en ny jobbvecka igen. Med färre möten än den späckade förra veckan. Och jag tror att jag tänker starta den med att ta flexledigt imorgon eftermiddag för att åka hem tidigt och hänga med min lilla kattfamilj och hinna räfsa lite löv och stöka i trädgården innan det blir mörkt. Det känns som en bra start på veckan, jag hoppas att det går att få till.

Bortahelg

M hade missat att han hade beredskapshelg så det blev en lite tråkig överraskning i torsdags kväll. Men det var okej, jag hade tusen saker att göra och det blir inte riktigt tid (och framför allt inte ork) under veckorna så det skulle bli en sån helg. Praktisk. Jag brukar annars inte ha lust att storstäda på helgen när väl M är hemma, och vi har alltid tusen saker planerade.

Men som nästan alltid; fredag kväll kom ett meddelande med en fråga om jag inte ville komma ner till Sundsvall istället. Lite trixande på lördag förmiddag så hade jag kattvakt, hunnit slarvstäda över huset, fyllt hjärtat med dåligt kattsamvete och åkt till stan för att hoppa på ett tåg.

Det blev bara ganska exakt ett dygn men det var vad jag behövde. En mysig helg med kärleken; otvunget utan förbestämda planer, jag fick sova ut och vi hann se film, äta skräpmat och fönstershoppa på ikea. Och det verkade inte som att svansarna hade haft det så illa heller när jag väl kom hem. De var keliga, ungarna lite övertaggade och Alice lite missnöjd över att ha behövt ha en innehelg. Och jag kände mig boostad inför en ny jobbvecka. Gott så.

Planeraren

Jag blev såklart tokförkyld. Typiskt. Men ingen feber utan mest rinnsnuva så jag överlever det också. Men typiskt.

Jag försöker rodda ihop en semesterresa och såklart är det krångligare än något, säkerligen delvis för att jag alltid gör saker lite mer krångligt då jag vill ta väl övervägda beslut etc. Men så blir det oftast bra också. Vi får hoppas att det gäller även den här gången.

Den här gången är det mest troligt en tågresa utomlands som ska pusslas ihop. Inte helt enkelt men jag har hittat en speciell resebyrå i Kalmar som gett mig mycket hjälp. Nu är det väl mest att se vilket alternativ av alla de jag fått som passar majoriteten bäst. Personligen har jag redan en favorit, som dock innebär ganska lång restid och med flera byten och hade det bara varit jag och M som skulle åka så vet jag att vi tagit det alternativet och sett det som ett litet äventyr. Bara att hinna se tre länder på väg till ett annat är ju häftigt, inte sant? Har man tid så gör det ju som inget. Men vi får se vad resten tycker. Det märkligaste i kråksången är att den resan skulle kosta som två tur-och-retur-resor till Sundsvall, ungefär. 

Jag ska berätta mer när jag vet mer, men jag ser hursom fram emot att få resa väldigt väldigt mycket. Jag blir fortfarande alldeles lycklig av tanken på vår Barcelona-resa för 2,5 år sen. Det var så mysigt!

Enda molnet på himlen är förstås de två svansarna som inte vill att vi åker nånstans. Vi måste lösa situationen för dem så bra som möjligt. Lämna bort dem? Få nån att bo här? De får inte kunna springa bort och de måste vara med nån som bryr sig om dem... Inte lätt att vara hönsig kattmamma...

Tåg är min grej!

Jag börjar bli en smart tågresenär. Åtminstone på sträckan Umeå-Sundsvall. Jag åkte ner igår med morgontåget vid 7 och det var som vanligt lugnt och stilla. På söndagståget vid 18-tiden är det dock en annan sak. Ofta erbjuds 1:a klass-biljetter för några extra tior och just söndagar är det verkligen värt det. Då är det mycket folk, varmt och inte sällan lite högljutt med reströtta barn osv. Dessutom får du igen de extra tiorna genom att det bjuds på gratis kaffe/te, flaskvatten, fikabröd, frukt och dagstidningar i 1:a klass. 

Måste också säga att internet funkar väldigt bra på SJ:s tåg. Jag brukar ha med paddan och se film via Netflix eller Viaplay och det funkar alltid bra, även i tunnlarna (tack vare bra buffrande, gissar jag).

The Jungle Book och en kopp te, bra tågsällskap

Över lag har jag bara gott att säga om tågresandet, inte minst SJ, som jag oftast väljer. Tror att det varit en enda försening och då med mindre än 10 minuter, de gånger jag åkt senaste året. Jag har inte åkt med Norrtåg sedan tågkompaniet tog över, men det lär jag väl göra snart. 

Tryggt och behagligt resande, på marknivå, det är min melodi. Tåg är definitivt min grej. 

"I'm on a train!"

Så var jag på ett tåg igen. Lite hastigt påkommet. Men då vädret ändå blev lite dåligt och trädgårdsplanerna gick om intet så var jag inte så svårövertalad då M hörde av sig och frågade om jag inte ville komma ner, om än bara för ett knappt dygn. Ekonomiskt kanske knasigt men det kändes ändå som en trevlig idé. 

Inga högtflygande planer för dygnet, men göra hembakad pizza, se på film tillsammans och bara mysa lite. Som vi skulle gjort om vi inte bodde 30 mil ifrån varandra. 

Det skaver förvisso lite att jag inte får gräset klippt i helgen åtminstone men jag får ta en tidig eftermiddag i veckan om solen får för sig att återkomma. Helst innan grannarna börjar titta snett på arbetsnarkomanen i huset med den igenvuxna trädgården...

Fö funderar jag på att göra verklighet av tanken att ha färre rabatter och istället fokusera på krukor och pallkragar som är lite lättare att hålla efter. Det kan ju bli fint det med. 

Långhelg!

Tiden går fort när man har mycket att göra, det är då säkert. Det finns inget som klyver mig som kortveckor och förra veckan var inget undantag. Det har en tendens att bli jobb för fem dagar utförda på tre (eftersom jag tog ledigt på fredagen också), men å andra sidan är belöningen en fantastisk 4-dagarshelg.

Det söta resesällskapet som alltid charmar alla som
kommer i hennes väg. Mycket duktig tågresenär dessutom!

Planerat sedan tidigare var en familjehelg i Sundvall hos M. Så jag, Lil'sis, hennes Robin och deras sötchock Solo satte oss på morgontåget söderut i fredags. Tågpremiären för Solo gick bra och vädret var strålande resdagen såväl som resten av helgen.

En del sällskapsspelande blev det också. Här det riktigt
roliga Codename som vi spelade två dagar i rad.

Fredagen ägnades åt shopping på Birsta. Ganska likt Umeås nya köpcentrum i mycket men vissa olikheter finns. Lika trångt var det i vart fall. Food courten är dock större och vi åt tacos med goda recensioner. Kvällen fortsatte i samma anda då vi nyttjade den fina kvällen genom att premiärgrilla ute på gården vid M:s lägenhet. Värmen höll i sig ganska länge och sittande med en glas vin i handen hade jag kunnat slå vad om att det var mitten av juli snarare än början av maj.

Fin utsikt från M:s balkong

På lördagen vandrade vi runt på stan en massa. Jag blev inte så lite förvirrad av centrums enda galleria, det var ett virrvarr av gångar och våningar så det var svårt att ha koll på vart man varit. Vi shoppade solglasögon, fikade och strövade runt i allmänhet. Jag tycker Sundsvall är en mysig stad. Liten förstås och kanske lite småtråkig men samtidigt gillar jag som sagt den utspridda centrumkärnan med bakgator och småbutiker.

På lördagskvällen upprepades en tidigare succé; middag
på tapasrestaurangen Saffran. Lika gott som sist!

En helg med mycket promenerande i vanlig ordning när jag och M är med. Mina nya skor är inte riktigt så fotriktiga att de egentligen passar sig för så långa promenader och när jag väl kom hem igår kväll var fötterna ganska möra. Men det var en trevlig och rolig helg! Bara drygt en vanlig helg lång men ändå kändes det som att jag haft lite minisemester när jag kom åter på jobbet i morse. Skönt och välbehövligt!

Borta bäst och hemma bäst. De här finsvansarna väntade mig
hemma. Lite förorättade för att ha blivit lämnade med kattvakter
men väl omhändertagna och väldigt keliga (när surheten lagt sig).

Miljöombyte

Jag packade en väska och for på lite helgäventyr den här påsken. Besvikelsen att M hade beredskap påskhelgen och inte kunde komma hem för långhelg vändes därmed till nåt bra. Jag kunde förvisso inte vara borta riktigt hela långa helgen då det var klurigt som det var att fixa kattvakt, men jag lyckades ta mig iväg fredag förmiddag och kom hem sent igår kväll. Så drygt två dygn i vart fall.

Och riktigt bra dygn har det varit. Mysigt, avslappnat och trevligt. Som hemma fast borta. Och jag behövde helt klart det där lilla miljöombytet 30 mil söderut. Som jag fick åka tåg till, vilket jag gillar mycket (även om det kunde varit lite färre skrikande barn på det fullbokade tåget söderut). Sundsvall är en väldigt fin stan, ganska annorlunda från Umeå måste jag säga. Jag har visst varit där tidigare men sällan just inne i stan så det var kul att få exploatera lite nya kvarter.

När Umeå har satsat på att riva gamla hus i stadskärnan, bygga gallerior och ha ett väldigt begränsat centrum tycks Sundsvall ha gjort det motsatta; de har sina gamla stenhus kvar, till ganska stor del i gott skick dessutom, och så har de en ganska utspridd stadskärna med många småbutiker. En galleria såg jag och den var faktiskt inget vidare. Därmed inte sagt att de inte har en massa större butikskedjor och vill man ha mer av det så är det handelsområdet vid Ikea som gäller.

Så ja, jag måste säga att jag gillade Sundsvall. Kanske inte världens bästa matstad för en vegetarian (där vinner nog Umeå) men efter lite googlande hittade vi en tapasrestaurang i kanten av centrum som vi bestämde oss för att testa på lördagskvällen. Det visade sig vara en riktig vinstlott! De hade fler vegetariska rätter än något annat och vi hade svårt att välja. Allt vi tog var väldigt bra, jag drack ett helt okej vin och M hittade ett spanskt öl som var riktigt gott. Så det blev en lyckad kväll ute.

Ett välfyllt bord för två...

Det tråkiga med det här avståndet är att sista dagen tillsammans alltid präglas av att det är just det, sista dagen. Så har det varit när han varit hemma och så kändes det nu också. Trots att jag inte skulle åka förrän vid 20 på kvällen så blev hela söndagen en liten jakt på tid och ambivalens över vad vi skulle spendera den med. Jag vet inte om det går att komma runt. Fint på nåt vis ändå att det är så, att det inte går alldeles för enkelt. Och att vi har väldigt roligt och mysigt då vi är tillsammans. Det känns bra.

Alla på plats

Hon kom då fram, lillasyster. Hon anlände till Sthlm 50 minuter sent, men hade ändå en stund kvar tills tåget till Alvesta skulle avgå. Väl på det avgick det sen ändå inte förrän 25 minuter efter utsatt tid, men det gick och det kom fram. Gott så. Överlag en smidigare resa än man kunde ha befarat.

När hon sen ska hem hit igen i januari lär det väl inte vara samma kaos, eller?

Det började dåligt med tågresandet

Okej, jag hade fel. När vi kom till Umeå Ö visade det sig att tåget var inställt och skulle ersättas med buss. När så bussen kom sa chauffören att han bara skulle köra dem till Ö-vik eller möjligen Mellansel. "Vad händer med dem sen då?" undrade jag. Det visste han inte men han "ville hem igen". Eh..okej. Några som skulle till Arlanda tog de ganska tveksamma beskeden som ett dåligt tecken och klev inte på utan skulle söka sig annan lösning istället. Kändes klokt. Lillasyster ville dock åka så hon klev på, med viss bekymmersmin.

På hemsidan står det att nattåget inte passerar Umeå och Ö-vik, men när jag ringde informationen så trodde han att de skulle få byta till tåg i redan Ö-vik. Det lät ju säkerställande.

Jag kan faktiskt köpa (i viss mån) att väder och annat ställer till det. Det jag har svårare att acceptera är bristen på giltig information. Nån måste väl veta planerna för resenärerna?

På väg hem

Nu har vi lämnat lillebror och hans tjej på perrongen i Stockholm och sitter bekvämt i första klass på X2000 på väg norrut. Tåget avgick i tid och än verkar det inte finnas några problem. Vi får se hur det blir längre fram. Känner en viss oro inför bussresan från Sundsvall och hem sista biten sen, jag är som bekant inget fan av trafik när det är snö och halt. Men förhoppningsvis ska allt gå bra.

Vi har inte riktigt planerat hur vi ska ta oss från busstationen och hem till lägenheten med all packning, men det löser sig säkert. Vi har haft en bra helg, men det ska bli skönt att komma hem också.

Nära på mardrömsresa

Kort sammanfattning (om det ens är möjligt) av resan hittills:

Nattåget ner blev en katastrof. Vi klagade knappt när tåget avgick från Umeå 65 minuter för sent (vad är en timme?, tyckte vi i god semesteranda). Jag som i vanlig ordning inte kunde sova satt uppe sedan ett tag när så tåget plötsligt strax efter fem på morgonen stannade norr om Bollnäs och tappade ström. Det blev iskallt i en dryg halvtimme men sen kom strömmen tillbaka och de som sov märkte antagligen inte så mycket. En förbipasserande konduktör informerade mig om att kontaktledningen fallit ner med ett godståg strax före oss och att vi däremot skulle komma att bli stående ett tag.

En timme senare började folk vakna i tron om att vi snart var i Sthlm, där ankomsttid var 6.45. De blev alla mäkta förvånade när jag kunde berätta att vi stod kvar i Bollnäs sedan ett tag. När klockan var åtta hade vi fortfarande inte fått särskilt mycket mer information och många var mer än irriterade då de hade missat både anslutande tåg såväl som utlandsflyg. Då fick vi veta att vi skulle bli stående till elva. Åtminstone. Jag sökte upp en annan konduktör och frågade om de inte kunde få fram bussar istället, för vem vet hur länge det tar att fixa en elledning liksom? Men nej, det kunde de inte, var svaret. Klockan elva fick vi som väntat veta att vi inte heller då kunde fortsätta än på ett tag och att de då (som först!) tagit beslut om evakuering till bussar.

Efter 6 timmar alltså. Inget ont om personalen, de gjorde vad de kunde för att hjälpa till men SJ borde ha tagit beslut om evakuering redan klockan 8. Självklart vet de att ett sådant fel riskerar att bli långvarigt, det kan ju knappast vara nyheter för dem? Visst var inte felet deras, men ansvaret för passagerarna måste väl ändå vara deras?

Istället för att vara i Sthlm tidigt på morgonen med en hel semesterdag framför oss med julhandel osv så landade vi på centralen strax efter klockan tre på eftermiddagen. trött, hungriga och irriterade. Än mer så när vi läste att återbetalning av biljetter vid förseningar på över 2 timmar bara ges till 50 procent. Enbart om man kan visa att resan varit onödig pga förseningen kan det kanske bli tal om full återbetalning.

För vår del kan jag säga att resan blev onödig. Jag tog en semesternatt från jobbet för att fara på nattåget som så smidigt skulle vara framme på morgonkvisten och M tog fredagen ledigt. Annars hade vi kunnat flyga eller ta dagtåg upp för det som vi i huvudsak var här för på lördag kväll. Så jag vill då absolut mena att resan, såväl som semesterdagar och extra hotellnatt varit i onödan. De få timmarna som vi hann se något av Sthlm idag var de inte värda. Jag hoppas verkligen att SJ ser på det på samma vis. Annars lär de förlora två kunder framöver.

Miljövänlig resa i all ära men det är inte värt 18 timmars restid när flyget inte ens tar en timme. Tyvärr la allt det här strulet en väldig tråkig yta på vår semester (vår första gemensamma på riktigt efter 6 år dessutom) som vi har försökt att skaka av oss bäst vi kan under kvällen.

X2000 -en studie i lukt

Tåget idag är annars en kurs i dofter, tror jag. Även denna gång är jag omgiven av små barn (tre stycken modell mindre) och den här gången innebär det inte bara väldigt mycket ljud utan även burkar med köttbullar (som jag mindes som en bra doft, men inte idag kan jag säga), barnmatsburkar, barnkräks och utkladdad fruktyoghurt. För att nämna några. Jag klagar inte, jag är bara inte riktigt van. Hade jag haft mina lurar med mig så kunde jag helt förskjunkit i andra ljud, nu har jag bara en lur så ljudet från Grey's fick blandas med allehanda barnskrik samtidigt.

Inga tårar på tåget!

Så, nu sitter jag på tåget igen. Inte så mycket direktsol ute vilket gör resan behaglig. Det är knappt två timmar kvar till Sundsvall sen blir det buss resten. Hoppas att det inte är så crowded den här gången.

Såg just på det senaste avsnittet av Grey's anatomy. Sorgligt, romantiskt och lite eländigt på samma gång. Satt här med darrande underläpp och ansträngde mig hårt för att inte ryckas med. Det är annars en företeelse som började där strax före 30 och som inte tycks avta; att jag är lättpåverkad av stämningar och har lätt till att bli rörd och tårögd. Har aldrig varit sån tidigare. Man brukar väl säga att det kommer när man får sitt första barn, men jag börjar tro att det snarare är kopplat till åldern, vilken ofta sammanfaller med barnskaffande kanske. Nä, jag får byta till nåt roligare.

Tågfunderingar

Det blev lite TBBT istället. Vad kan bättre pigga upp humöret? De senaste avsnitten är guld verkligen.

En dryg timme kvar till Stockholm. Tydligen 3 minuter försenade. Inte mycket att bråka om. Av döma av mina mer kontinuerligt X2000-resande vänner på facebook är långa förseningar och strulande tåg mer regel än undantag. Konstigt nog kan jag inte minnas att det varit så någon gång när jag åkt mellan Sundsvall och Stockholm. Det är väldigt bekvämt att åka tåg iaf. Ska som sagt bli skönt med snabbtåg hela vägen om några år. Fast häromdagen hörde jag att det blir försenat eftersom det inte finns pengar till sträckan Härnösand-Sundsvall. Låter ju lite makalöst; hur långt är det? 5 mil? Ingenting i sammanhanget.

Snart framme iaf. Ska läsa lite sista timmen innan jag möts av en gissningsvis jobbtrött Joakim på centralen. Ser fram emot det.

På tåg igen

Nu sitter jag på tåget igen. Eller jag ha väl gjort det ganska länge, sen halv elva, men hade en smått pratsjuk granne så datorn fick vila i väskan tills hon klev av. Hon tyckte att jag pratade norrländska och frågade varifrån jag var. Följdfrågan sen var om jag kände nån Hell...ström, -berg, eller vad det var. Jo, i Umeå känner alla varandra... Lite skojigt faktiskt.

Jag hoppas att jag ska komma fram till Sundsvall i tid. Strax före Gävle meddelades det att nåt fel uppstått med tåget varför bara halva motorkraften kunde användas. Sen skulle man starta om det i Gävle. Vi har lämnat Gävle nu men jag är inte säker på att det går så fort som det brukar fortfarande. Vi får väl se. Verkar vara en del strul med X2000-tågen. Nästan så att man undrar om de också körs med windows...

Man skulle ha "I'm with stupid"-t-shirts att dela ut ibland...

Hur många gånger har jag gjort den här resan med buss till Sundsvall och sen X2000 till Sthlm egentligen? Och varje gång har jag surat lite över att det enbart funnits eluttag i första klass så att jag inte kunnat sitta hela resan och jobba eller se film på datorn. Idag, sista nedresan upptäcker jag att en medpassagerare sitter med kontakten i. Var? I ett eluttag mellan sätena på framsidan. Väl dolt. How stupid am I?

Nu kan jag ju se färdigt min film trots allt...

Stockholm till helgen

Det blir Stockholm till helgen. Idag på förmiddagen fick jag bekräftat att det funkade med vikarien jag hade ordnat för mig så jag kan sticka iväg på styrelsemöte under helgen. Nu när jag mår lite bättre känns det helt ok, även om jag innan kände mig lite sval till just själva inte-vara-hemma-i-helgen-grejen. Men det ska bli kul att gå på mötet och att träffa Joakim. Det lär ju bli mindre av det senare med sen när uppdraget är klart. Å andra sidan blir det mer kvalitetsumgänge kanske sen när jag då kan fara ner enbart i syfte att umgås med honom.

Precis som förra gången lät Stockholmaren jag pratade med på resebyrån som att jag var galen som frivilligt valde ganska många timmars buss och -tågresa istället för en knapp timmes flygresa. Men jag kände så jättestarkt att jag inte hade ork för flygnerver den här gången heller. Och det är ju faktiskt ganska bekvämt med tåg (bussen är väl sådär). Så det blir buss och tåg ner imorgon och nattåg hem på söndag kväll. Det blir bra det. Synd bara att det inte finns nätuttag på 2-klass på tåget, då hade jag kunnat tillbringa längre tid med att jobba ifatt en del på datorn.

Bromsstrul och mörker

Vi står just nu still i Uppsala och konduktören meddelade just att vi gör det extra länge för att de kollar bromsarna. Smällen jag hörde under vagnen för kanske en halvtimme sedan känns smått oroande nu när det går runt en man och lyser med ficklampa under just den här vagnen. Jag inbillar mig dock att vi inte skulle åka vidare med trasiga bromsar så oron kanske är obefogad.

Ser iaf att det inte finns någon snö alls i Uppsala. Lite förvånande ändå, det är ju så mycket snö hemma. Blött är det däremot. Och mörkt. Sådär kolmörkt verkligen. Kanske är Uppsala universitet som borde erbjuda sina studenter ljusterapi istället Umeå? =)