En ny vecka har startat, och vilken vecka sedan. Det var ju val igår och idag känns det som att landet är i någon slags orosfas. Jag orkar egentligen inte kommentera det mer men jag måste säga att jag mest av allt är bedrövad av att valets vinnare i Sverige blev ett parti med nazirötter som pratar i termer så nära rasbiologi man kan komma och ändå vägrar erkänna sig som ett rasistiskt parti. Vad värre är har jag ovilligt blivit medveten om att människor lite för nära mig bidrog till att göra dem till vinnare. Det är en verklig sorg och något jag definitivt bär med mig som en svart klump i magen. Människor man inte valt att ha i sitt liv kan jag ha överseende med betydligt längre än andra, men det finns en gräns och jag undrar om inte den har nåtts.
Anyway, det ska bli spännande att se vad som kommer ur den här regeringsbildningen. Kommer den ens att lyckas? Det börjar kännas som att ett nyval inte är en högoddsare längre. Hur skulle ett sådant valresultat se ut efter allt som bubblat det senaste dygnet?
Jag är stolt över det jag en gång var med och byggde upp från grunden och jag ser fram emot att följa hur "efterträdarna" förvaltar det förtroende de lyckats få i det här valet. Det gör mig glad och lite varm i själen, ett motgift mot det ovan beskrivna.
