lördag, december 30, 2006

Att mörda en mördare

Saddam Hussein sägs ska hängas inom några timmar. Förstår inte riktigt hur man tänker. Såg ett reportage från ett möte eller liknande med exil-irakier som tyckte att det var bra, varav den ena intervjuade mannen sa att "Ni svenska tycker att det är grymt, men.." ungefär. För min del handlar det inte alls om att det är för grymt, snarare kanske precis tvärtom. Om man dödar Hussein blir han väl just den martyr som han och hans kvarvarande anhängare egentligen redan ser honom som? Att döda honom är det samma som att låta honom komma för enkelt undan, anser jag. Livstid (med dess egentliga betydelse) vore egentligen ett grymmare straff, eller?

Sen återstår förståss den övergripande åsikten från min sida vad gäller dödsstraff, att jag inte anser att det är rätt som stat eller whatever att begå mord. Att straffa mord med mord är så offantligt svårt att finna ett rättfärdigande för, anser jag.

tisdag, december 19, 2006

Kräksjuka de luxe

Tung jobbhelg bakom mig, troligen en halvtung julhelg framför mig. En av våra patienter fick vinterkräksjuka natten till söndag och kräktes typ bredvid ansiktet på mig vid ett par tillfällen..skoj. Kräks och diarré i hela rummet. Lovely job. Hon var bättre på söndagen och jag och hon jag jobbar med på avdelningen bredvid trodde vi klarat oss. Fast det var nog lite för optimistiskt. Tanten som var sjuk växlar kraftigt mellan att vara supergullig och att vara totalt skogstokig och spotta folk i ansiktet. Vi hade handsprit i ansiktet tills det sved överallt, men det hjälpte uppenbarligen inte. Både jag och min kollega låg igår i hysterisk kräksjuka... Trivsam ledig-dag-sysselsättning. Idag är det bättre i alla fall. har lyckats få i mig lite soppa och vitt bröd som faktiskt stannat kvar. Imorgon kväll är det jobb igen och enligt min chef som ringde idag är ca hälften nu insjuknade i vinterkräksjuka. Mysigt värre. jag längtar verkligen till jobbet.
Utöver det fick jag på måndag morgon en knytnäve rakt över ansiktet av en hysterisk man som vi förökte förflytta från sin säng till en stol där han kunde spännas fast, med skönt näsblod som följd. Jag skrev en rapport om det där jag ansåg att vi behöver mer personal som åtgärd. Det var därför min chef ringde idag och förklarade att det måste jag väl förstå att det går ju inte. Det jag skulle göra var att akta mig lite bättre bara.... Yeah right. Hon kanske kan komma och försöka förflytta en man på två personer när de under dagtid inte gör något med honom om de inte är fyra eller allra minst tre personer omkring honom.

I övrigt börjar jag väl så smått komma tillbaka på banan igen även om det är en bit kvar. Det varierar mycket från dag till dag och hur saker är runtomkring. Det känns väldigt oklart just nu var jag kommer att vara om några månader, med vem och vad jag kommer att göra. Det fanns en plan en sväng, men självklart har det tillkommit komplikationer utöver det som redan var. Mitt liv är så underbart, alla borde verkligen vilja byta med mig.

Men jag ska sluta gnälla och börja blogga igen kanske. Önskar bara att jag hade någon som kunde säga till mig vad jag ska göra...

Imorgon fyller lillasyster 14 år, my God. Hon börjar bli stor verkligen. Och i lördags blev min brorsdotter Lea 1 år. Jag har bara träffat henne en gång det här året och jag hoppas att det blir mer nästa. Hon växer så det knakar och springer visst runt en massa och drar ner saker just nu, enligt min lillebror. Önskar jag vore närmare.

Har inte ordnat med julklappar till syskonen och deras barn än. Tror att de får nöja sig med sena julklappar i år för jag har helt enkelt inte pengar nog kvar. Det är så mycket födelsedagar och annat den här månaden så det går bara inte ihop. Jag hoppas att 2007 blir ett bättre år rent ekonomiskt.

Något positivt: det har kommit lite snö!!! Inte mycket men lite i alla fall. Det har varit ganska kallt några dagar nu så det var på tiden. Jag vill ha mer snö, det blir som lite ljusare och trivsammare då. Och så kan man åka slalom...

söndag, december 10, 2006

Allt kött är hö?

Aftonbladet webb-tv har ikväll följande rubrik: "Grisbonde kan ha sålt kött med likdelar" Duh?

onsdag, november 22, 2006

The return of the bot

Kom plötsligt på den gamla bloggsidan jag skrev (om än väldigt sporadiskt och inte så inspirerande) på en tid före blogger; fd Örebro-nerdarnas felfri.com tidigare idag. Hade glömt inloggningsuppgifterna så jag kom inte in men kunde se att mitt senaste inlägg hade 4012 kommentarer! Måste vara något slags rekord, för mig alltså. Ja alla var väl genererade av spam-botar och handlade om bikinigirls, lesbian porn, viagra viagra viagra samt en och annan ringsignal. Kanske är det precis just de sakerna som fattas i mitt liv och som gör att jag just nu helst vill krypa ur skinnet.

Ja den är fin den sidan egenligen, men jag vet inte vad som kommer att hända med den på sikt riktigt. Den hade iaf genererat ett besök hit, så det var så jag kom på att tänka på den. Kanske den lockade en bot hit bara, who knows.

Intressant. Not.

Jag borde inte...

När jag inte kan sova eller läsa i min true-crime-bok utan att behöva läsa om varje rad sisådär 15 ggr, borde jag inte spela betapet heller. Får bara ihop enstaviga ord och rankingen sjunker. Fast jag har bestämt mig för att inte bry mig tror jag.

Big decision-day idag. Suger hårt. Tror att jag ska återuppta min avskaffa-fucking-jul-kampanj igen.

Känner mig hysteriskt ensam. Samtidigt har jag ingen lust att umgås med någon. Tricky.

fredag, november 17, 2006

I'm back, nästan

Jo jag har varit borta ett tag. Och nej det har inte varit ett nöje. Livet suger hårt just nu och det verkar inte bli bättre. Trodde det nån dag, men så kom denna dagen som en isboll i ansiktet. Vad gör man när livet börjar gå åt helvete? Rakar av sig håret, sveper in tre kissar i orangefärgat tyg och åker till Tibet för pengarna jag borde betala sur-csn med? Hittar man rätt då? Kan saker och ting få en mening då?

Känner mig som ett pucko. Har aldrig känt mig mer värdelös, tjock och sorglig än nu.

Har 129 olästa blogginlägg på min rss-grejs. Ligger efter lite. Har inte direkt någon lust. Har kasserat alla mitt-liv-är-så-fucking-grejt-och-se-vilka-fina-tapeter-jag-valt-till-vår- tvättstuga-bloggar som jag av någon anledning läste tidigare. Jag orkar inte med lyckliga människor just nu. Jag tror inte på dem, that's it. De mest suicida har också fått gå. Och flera politiska ligger på hold, vem orkar egentligen bry sig om glömda Tsunamiband när allt fuckat upp sig på ett oväntat sätt?

Borde prata med mina vänner och människor som kanske fortfarande tycker om mig lite. Men jag är så less på att vara miserabla pucko-Sara att jag inte orkar.

Happy blogg. Sorry.

En god nyhet är att det numer finns julmust i affären. Jag blir beroende varje år. Tänk om man kunde få all sin näring från julmust.

lördag, oktober 28, 2006

Bowling for Ratan

En heldag med lillasyster idag. Hon och hennes kompis Lina kom hit vid 13-tiden. Sen åkte vi till stan och fikade och strosade en kort stund i centrum Mattias och jag åt "frukost" (så var det med den goda mathållningen) på det nya haket "Rost". Mycket goda mackor! Sällan som man nästan tycker salladen på tallriken är lika gott som smörgåsen, men så var det verkligen här. Inte billigt, men gott.
Vi köpte nya telefoner. Jag vill ha en vanlig väggfast sak som funkar och låter som den ska, men Mattias ville absolut ha nya trådlösa. Den vi har nu funkar sådär efter att jag placerade den i ett vattenglas... Och eftersom det paret (vi måste såklart ha två i vårt stora hus) som kostade lite mindre och mer lagomt inte var "lika snyggt" som det som kostade 300 spänn mer har vi nu trådlösa telefoner med barnvaktsläge. För det behöver vi. Jaja, han får gärna välja vad han vill, bara de fungerar. Jag köpte en manick på teknikmagasinet som gör att jag kan koppla in ipoden på bilsteroen och höra på mina podradiosändningar när jag kör bil. Olaglig pryl, förstod jag, men ändå. Jag hoppas den funkar, ska prova imorgon.

Vi bowlade som planerat sen. Ca 1,5 timmar för två vuxna och två halvvuxna: 400:-. My God vad dyrt! Men roligt var det. Eller ja, Mattias verkade inte särskilt road, det är nog inte hans grej att umgås sådär. Lite sorgligt att han inte uppskattar mina likes vad gäller sporadiskt umgänge: minigolf på sommaren och bowling alltid. Vi andra tre hade roligt i alla fall. Jag bröt av två fina naglar och lyckades göra något med armen så att jag under 10 minuter hade en kraftig strålande smärta i höger axel som totalt förlamade armen. Jätteläskigt, känns lite fortfarande. Måste varit någon nerv eller så. Men det var det kanske värt.

Sen gick vi på pizzeria (apropå god mathållning 2). Sara beställde vegetarisk pizza och fick en med salami. Han som gjorde den erbjöd sig snabbt att göra en ny och frågade efter en stund om jag inte ville ha den andra med mig hem...hehe. Inte lätt att veta att jag är vegetarian både hemma och borta kanske. Snällt iaf.

Nu är tjejerna på bio. De ser Click. En, tydligen, ovanligt sexistisk film av och med Adam Sandler. Jag gillar faktiskt hans filmer annars, (The wedding singer är en favorit) men den här verkar vara ovanligt och onödigt idiotisk. Men men. Ska in till stan igen och hämta dem om ett tag.

Annars är jag lite trött idag. Somnade först efter 3 inatt. Fastnade framför en halvusel/halvbra film på fyran. Den handlade om en tjej och hennes fyra killkompisar som hon alla hade något slags hemligt miniförhållande med. Hon blev gravid och alla tog gladeligen på sig något gemensamt helylleansvar för den blivande bebisen och dess mamma. Killarna framstod som lite dumma då det visade sig i slutet att hon faktiskt bara haft sex med en av dem (som jag förstod det) och därmed hade en självklar pappakandidat klar redan från början. Endast en av de återstående tre verkade förstå att det liksom är en förutsättning för att göra en kvinna gravid. Eller ja, jag kanske inte hängde med hela vägen.

Skojig blogg det här idag. Hm. Nu ska jag ladda hem lite podradio.

Fettångest (låter som en kvällsblaska) och kräftbilder

Åh, har haft en trögkväll de luxe. Suttit framför datorn, skickat ett gäng mejl, läst ett gäng mejl, spelat lite spel och slötittat på tv med en skål chips.

Det sista borde jag kanske inte gjort, insåg jag nyss när jag spanade igenom bilderna från kräftskivan. My God! I'm fat! Ytligt, visst, men det var inte ångesten jag fick. Jag la på mig lite under valrörelsen och det föll liksom inte av igen. Och det var inte som att jag var en vandrande pinne innan dess heller... Hm...vad ska jag hitta på? Så jäkla svårt att äta rätt när man jobbar natt också. Jag äter nappt nåt under perioderna då jag jobbar, men det tar jag nog igen genom ganska oregelbundet småätande när jag är hemma. Ingetdera är väl särskilt bra. I stan bodde jag granne med simhallen vilket förenklade tränandet en hel del, men här ute? Skulle behöva en träningskompis kanske. Inte lika galen som Fi-Emma kanske men ändå... Nån som kan få mig att stanna i stan ibland och träna något som inte är dödstrist.

Jaja, jag tänkte egentligen publicera några av de bilder som kom till under kräftfestkvällen. En del blixtblänk som jag inte skulle fått godkänt av min fotolärare för, men jaja. (Resultatet av kvällens blogg: I suck!)


Samuel, blev lite bekymrad av retorik-diskussionen under kvällens gång...



Jenny, kvällens värdinna



Fanny, vår konstnärinna som snart ställer ut i Göteborg...



Min lillasyster var med, lite uttråkad kanske.


Ett uppdrag under kvällen var att lyckas ta ett styrelsefoto som vi kan lägga upp på hemsidan. Det var inte så enkelt som man kan tro. Vi hade en tapper fotograf, Uffe som hade förvånansvärt långt tålamod med oss. Somliga blev bra andra blev...lite blandat. Den här är faktiskt min favorit, men den platsar kanske inte på vår hemsida. (Klicka på bilderna för att se dem större)


Ulrika, Jenny, Samuel, Anna, Sara Fanny och Mattias




Jepp det var det. Vi får se om det blir schysst väder imorgon så att jag kanske kan ta lite bilder. Just nu verkar det som att stormen har bedarrat lite. Känns lite lugnare nu i vart fall.

Tror jag lovat lillasyster och hennes kompis att åka till bowlinghallen och gå på stan en sväng. Får se hur det blir. Ska vara tonårsmamma nu igen i några dagar.

fredag, oktober 27, 2006

Storm

Man är lite sliten. 100 timmar natt på en dryg vecka känns i hela kroppen faktiskt. Ont i ryggen och allmänt mör i skallen. Gott. Ute blåser det verkligen full storm, saker har yrt omkring, ett fönster som stod ute vid carporten har fallit ner och gått sönder... Var ute och försökte lyfta upp det igen och det var då inte enkelt. Nackdelen med att bo alldeles vid havet gör sig verkligen påmint nu. Kände mig som ett av barnen på Frostmofjället. Biter i kinderna och blåser snö i ögonen så man inte ser vad man gör. Är som en blandning av mysstämning och lite halvläskigt. Strömmen går av och till och då blir det alldeles mörkt och knäpptyst. Ska vara ensam ikväll och inatt också, Mattias stannade i stan hos en kompis med öl och tv-spel. Känner mig lite ensam och halvsur över det, men ska inte klaga egentligen. Han har ju varit ensam alla kvällar och nätter jag jobbat den senaste veckan.

Well well. Känns som länge sedan jag bloggade. Har nog blivit lite beroende av det. Som min första funktionella dagbok. Har skrivit halvvägs i en hel drös tidigare men alltid som glömt bort det efter ett tag eller ledsnat på mig själv. Fördelen här är väl att man inte kan vara hur självutlämnande som helst. Då får man nog skriva anonymt.
Upptäckte häromkvällen att jag tom tänker lite i bloggar. Som hur jag skulle formulera mig om jag skulle beskrivit vissa situationer. Lite halvsjukt, tror jag?

Har en hel drös med mejl på datorn som jag inte tagit tag i. Tror att Fi Umeå kanske slog rekord i mejl igår. När jag jobbar så skumläser jag bara igenom allt som kommer (ca 20-50/dag) och svarar på det viktigaste. Vilket innebär att jag har en massa att ta tag i idag. Allt är såklart inte Fi men mycket av det.

Helgen som var hade Jenny Fi-kräftskiva. Det var hur trevligt som helst. (Har jag skrivit om det tidigare?) Jag ska lägga upp lite bilder därifrån snart. Blev kanske lite väl mycket politiksnack, men det tenderar att bli så. Svårt att släppa tydligen. Samtidigt tycker jag nog inte att det gör något. Diskussionerna kan bli lite mer lössläppta då, vilket är intressant och kanske tom lite utvecklande.

Pratade med Joakim igår. Han verkade road av att jag var så irriterad på att a-kasseavgiften chockhöjs samtidigt som man får ut mindre om man väl blir arbetslös och allt bara för att finansiera en skattesänkning som höginkomsttagarna vinner mest på... "Det är klassisk borgarpolitik, inget att förvånas över" tyckte han. Nej kanske inte, men jag retar mig ändå. Kanske är jag förblindad av alla försämringar jag ser just nu, men jag har inte lyckats hitta en enda fördel vare sig för min egen ekonomi eller för det rättvisa samhället. Känns bara illa.

Har fått tillbaka mitt stora sug efter att fotografera igen. Visst jag är ingen stjärna på det, men det vore kul om det var det jag fick göra med mitt liv, tror jag. Allra helst skulle jag vilja sammanfoga mitt samhällsengagemang (och till viss del kunnande) med fotograferande. Det vore verkligen drömmen. Har ett par projekt i bakhuvudet som jag skulle vilja förverkliga, men vi får väl se.
Saknar yogan också. Mediterar alldeles för sällan sedan jag bestämde att jag inte hade tid med den längre. Känns tråkigt. Meditation håller mig på banan annars. Mycket bra. Även om katterna fortfarande tycker jag är galen som sitter på golvet alldeles stilla så väldigt länge och inte kan låta bli att ibland komma fram och lukta på mig i ansiktet, som för att kolla att jag andas. Sötkissar.

Usch, känner mig orkeslös. Vill äta chips, dricka te om umgås med någon lugn och snäll. Får väl försöka kidnappa en katt till soffan senare om inte annat.

fredag, oktober 20, 2006

Klagomur

Jag borde sova just nu, I know. Men eftersom jag jobbat 60+ timmar natt denna veckan hade jag inte hunnit skriva ansökan till det utlysta jobbet som jag vill ha en massa massa och som ansökningstiden går ut på idag. Som vanligt ute i god tid... Nu har jag gjort det, ska bara vänta in lite reflektioner innan jag skickar den.

Jag bet av en tand på mitten i helgen. Lovely. Det har jag råd med. Just nu ignorerar jag det allt jag kan eftersom jag inte ens haft tid att åka till tandläkaren under veckan. Sova eller tandläkarbesök..vad väljer man, liksom? Jag gick ju nyligen ner lite (ca 4%) i tjänst för att slippa jobba varannan helg, eftersom jag tror att det slitit lite väl mycket, men istället för att fullfölja det sätter jag nu upp mig på extrapass... Smart. Men jag behöver verkligen pengarna. Kan inte ha det såhär i slutet av månaden jämt. Känns som att jag inte drar in något, och csn flåsar mig hysteriskt i nacken just nu. Lagom till födelsedagar, systerns konfirmation och julen i december tänkte jag emigrera... Om inte trycket över bröstet jag skaffat mig utvecklats till en skön pacemaker innan dess.

Gudrun var här igår. Inspirerande. Mer om det senare när tankarna är klarare. Just nu tänkte jag att jag skulle få chans att klaga lite på saker som stör mig eller som jag funderar över just nu.

1. Varför är så många svenska artister så väldigt övertydliga och löjliga i sina nödrimmande texter? Exempel a: "Jag vill sparka bakut och göra nånting sjukt" - Martin Stenmark. b. "Jag har matat katterna. Jag har rastat alla hundarna." - Orup. Jag kan fortsätta, men det känns kanske överflödigt. Varför jag lyssnar på det alls? Tja, jag har gjort det till en vana att lyssna på reklamradio och sjunga hysteriskt högt i bilen på väg hem från jobbet för att inte riskera att somna till. P1 är liksom inte så uppiggande kl 7.05 på morgonen efter ett tio-timmars arbetspass.

2. Mer reklamradio. Rix FM har en aktion av saker donerade av företag och/eller kända människor till förmån för bröstcancerfonden. Väldigt bra, såklart. Idag hörde jag dock att en av sakerna de aktionerar ut är Orups backstagepass till melodifestivalen det året som Lena Ph vann med hans låt "Det gör ont". Vem vill ha det???

3. På E4:an på väg hem går hastigheten vid ett ställe ner från 90 till 70 en kort sträcka. Sara håller oftast ca 80 där och blir ALLTID omkörd av andra bilar. Helt ok. Men, efter 70-sträckan blir det 110, varpå jag nästan ALLTID får köra om en eller flera av dessa tidigare omkörare. Om du inte bryr dig om hastighetsbegränsningarna när det är 70, varför köra 100 på 110-sträckor??? Eller har dessa bilar kanske bara ett läge? Mycket irriterande.

Bra, nu har jag fått klaga av mig lite. Nu kanske jag kan sova en sväng innan jag ska hämta lillasyster från skolan. Är tonårsmamma denna vecka.
Och ja, nu har den första snön kommit. Jag gillar det faktiskt.

tisdag, oktober 17, 2006

Levande, döda och omlevande

Det blev en natt till. Sista natten på helgen så blev en av mina/våra patienter dålig och jag tryckte ganska hårt på att man nog borde sätt in en extra person som vakade över henne. Något som förut var kutym, något som man nu inte tycks ha/ta sig råd till längre. Människor får hellre dö i ensamhet. Ja, då jag hade beklagat mig över detta fick jag också ställa upp att vaka natten efter. Såklart. Jag behöver pengarna, och det är en väldigt viktig sak, anser jag. Så jag åkte in en extra natt.

Sjukt nog (vilket Anna påpekade redan innan jag for till jobbet) hade jag med mig min zombie-bok. Den var så spännande att jag ville läsa klart. Och det gick bra. Fast det blev lite skräckfilmsmässig i slutet. Läskigt värre... Men visst, det kändes lite absurt att sitta och hålla en döende i handen samtidigt som jag läste om människor som vaknade upp från de döda...

Vid två var boken utläst och klockan fyra blev det helt tyst i rummet. En stund innan märkte jag att det var nära. Kan ni tänka er Sara sittande på sängkanten, hålla handen och tyst småsjunga på blandade psalmer (som hon halvt glömt bort texterna till)? De som känner mig sedan långt tidigare tycker nog att det är märkligt att jag ens sitter bredvid en som dör. Sara med hysterisk dödångest. Men på något sätt så är dödsögonblicket i ett sådant läge väldigt omärkvärdigt. Högtidligt, men omärkvärdigt på samma gång. Och lite svårbedömt.

I alla fall, när hon var konstaterad, tvättad och klädd etc så skulle jag åka hem. Klockan var 5.15 när jag steg in i hissen och for ner i kulverten. Då kom zombie-skräcken smygande, kan jag säga. Absurt. Jag gillar verkligen inte kulvertar i allmänhet, men in detta läget var de nästan den sista platsen jag ville vara på. När jag väl skyndat mig att klä om, sprungit upp och ut över parkeringen och satt mig bilen fick jag tom känslan av att en död, halvt rutten människa skulle dyka upp i baksätet. Hihi.. Fy Anna, att du fick mig att läsa den där boken... Men den var superbra, jag gillade den verkligen. Fast det kommer nog dröja länge innan jag skakat av mig alla omlevande igen...

söndag, oktober 15, 2006

Fläskläpp

Vaknade lite tidigt idag. Måste kanske lägga mig igen en stund sen. Om jag hinner. Sista natten nu sen två lediga. Ska bli skönt. Fick en liten, men ömmande fläskläpp inatt. Lovely. Av en fot, tro det eller ej. Jag hann backa undan ansiktet så det inte blev en så hård smäll, men det kändes iaf. Måste ha ett nytt jobb. Typ nu.

Halvsåg på en intressant dokumentär igår. "Den främmande jägaren" hette programmet (som går i repris på svt den 21/10) som handlade om en reporter som med en kameraman besökte och levde med en stam i Venezuelas djungel en tid. Han var väl lite sådär kul att titta på egentligen, han försökte anamma deras sätt att finna andarna genom att han rökte på och använde deras hallucigena "snus". Men det som var intressant i min mening var att se hur de mer eller mindre tvingats att frångå sitt tidigare sätt att leva och på vilket sätt det gjorde att de kände sig olyckliga och att de hamnade i obalans med naturen. Tidigare hade de levt ett mer nomadliknande liv, de bodde på ett ställe i några år och åt av naturen och jagade av det vilda tills dess att de insåg att deras påverkan på naturen började få negativa konsekvenser. De trodde att andarna blev onda om de skulle rubba balansen i naturen för mycket, som tex att jaga slut på det vilda beståndet. Så då flyttade de byn till en annan plats.
Idag var de dock mer i behov av att leva nära någon form av civilisation, mest för den västerländska medicinens skull. De hade nu problem då och då med sjukdomar som de aldrig tidigare stött på och därför inte hade ett immunförsvar mot. Genom att de fått kontakt med andra människor (det börjar bli delvis ont om plats att leva på, djungeln skövlas tex) och genom att människor som reporten (paradoxalt nog) hade ett intresse av att beöka och följa dem tvingas de alltså att leva på andra villkor än tidigare. Så nu stod de inför problemet att maten inte räcker, att det vilda har flytt etc.

Det kanske låter väldigt trist, men i mitt huvud blev det intressant om man ser till den här lilla gruppen kontra utvecklingen av miljö och natur globalt sett. Hur man går från synsättet att man lever av sitt närområde och därmed måste ta ett ansvar för den påverkan man har på det, till att man istället handlar saker/mat som kommer långväga ifrån och därmed inte längre känner att man behöver känna ett ansvar för vilken påverkan ens leverne har på naturen. Tänk om vi alla igen skulle tvingas leva på närproducerat? Intressant, tycker jag.

Apropå naturen så såg jag en älg när jag åkte hem i morse. Den stod precis vid E4:an där jag svänger av, vid stängslet och funderade över hur den skulle kunna ta sig över. Skogen var full av jägare så om den lever nu är väl tveksamt. Troligen var den inte medveten om att skogen på andra sidan vägen var lika full av älgmördare. De är väldigt vackra, älgarna. Förstår inte hur man ens kan tänka tanken att släcka dess liv när ens eget liv inte hänger på det.

lördag, oktober 14, 2006

Rätt anledning till avgång?

Så Borelius avgick. Jag trodde inte det faktiskt. Inte nu iaf. Och skulle hon avgå så skulle det väl har varit för de oegentligheter som fanns i hennes privatekonomi, som rimmade så illa med partiets politik, inte för att hon och hennes familj (inkl hennes barn, helt vansinnigt) utsattes för en så enorm press och brist på respekt från media att hon inte orkade vara minister längre.

Jag kommer ihåg hur det var när Mona Sahlin var utsatt. Hur hennes barn bevakades och fick frågor efter skolan om "mamma varit otrogen". Helt galet. Eller Tina Rosenberg. Samma sak där med ansatta barn etc. Det finns ingen gräns i Sverige längre.

Undrar hur det hade gått för Borelius om hon inte svarat "Jag hade inte råd att betala vitt" och istället bara sagt; "Ja, jag gjorde fel och det ångrar jag idag". Tror vi hade sett en annan utveckling då. Kulturministern hade ju också haft svart barnflicka, men kom undan då hon svarade så. Och lek med tanken om hur det hade blivit om Borelius hade varit man...
Varför valde de att spinna vidare på just henne? Tacksamt offer? Kanske... Hon hade gjort galet och svarade bara på ett ännu galnare sett. Fanns det ingen mediacoach i närheten? Ingen rådgivare?

Som jag sagt tidigare så bryr jag mig egentligen inte så hårt att det var just hon. Men det visar på en, vad jag tror, inte så ovanlig företeelse och tankesätt inom gruppen som tilltalas av moderater. Man gillar inte att betala skatt och tycker därför att man kan strunta i att göra vissa saker vitt som kompensation. Man gillar inte tv-utbudet och kan därför strunta i att betala tv-licens. Som att man står över lagarna för att man inte gillar dem. Och sedan pratar samma grupp om att man måste komma till bukt med fusket inom föräldrapenning, bostadsbidrag, sjukpenning och vad det nu må vara. Det, är vad jag ställer mig emot. Man kastar sten i glashus.

Jag undrar hur hon hade varit rent politiskt som handelsminister. Det fick vi aldrig se.

torsdag, oktober 12, 2006

Comedienne

Igår kväll var jag, Mattias och Anna på en föreställning med Anna-Lena Brundin på Aula Nordica i Umeå. Det var en gratisföreställning som universitetets jämställdhetsråd bjöd på. Otroligt skojigt och väldigt befriande att få skratta ohämmat en dryg timme. Jag gillar henne mycket, gillar hennes vasshet. Och nu kommer jag för alltid tänka på ett "rättvänt" kvinnligt sköte när jag ser skylten som betyder "Lämna företräde"... Vardagen har blivit lite skojigare.

Litenkissen Rosa haltar inte riktigt lika mycket längre vilket också är en god nyhet. Och jag har också lyckats producera några sidor text idag, vilket känns bra. Jag ligger efter mycket med artiklar etc som jag tagit på mig att skriva. Så kanske är jag på gång nu. Men bara kanske.

Fler goda nyheter; har fått ett låångt (handskrivet) brev från Mia. Hon fick ett av mig i förra veckan och igår kom svaret. Långt och analyserande och så mycket Mia att det kändes alldeles bra. Hon är som en klokgumma. Min egen privata psykolog. Saknar henne en massa och önskar att jag kunde få möjlighet att träffa henne in person istället, även om brev är väldigt trevligt. Men som det ser ut nu med trasiga bilar etc lär det inte bli utrymme för en resa nedåt söderland det här året.

Blir det en resa blir det till kungliga hufvudstaden i mitten av november. Då är det nämligen utlyst möte med Feministiskt initiativ, ett sorts innan-kongressen-möte då valrörelsen m.m ska utvärderas och diskuteras. Jag vill verkligen åka och hoppas att flera från Umeå kan åka ner, men som Fi-Anna skrev i vår nya fina Umeå-Fi-blogg för några dagar sedan är det ett stort ekonomiskt hinder att överbrygga först. Jag kollade flyg häromdagen och förutom att det är dödens miljöovänligt så är det dessutom omöjligt dyrt så blir det av så blir det crowded buss eller långsamt tåg som gäller. Sen måste logi-frågan lösas också. Så ja, ni märker, det är inte direkt självklart att jag kommer att kunna gästa mötet. Vi får se.

Nu ska jag ila iväg mot Umeå, hämta upp ett gäng Fi-folk och ha Fi-möte på abf. Mycket Fi nu.

onsdag, oktober 11, 2006

Att leva om och vara omlevande

Åh, jag läser en läskig bok! Började så smått natten till måndagen då jag jobbade och det var ovanligt lugnt på avdelningen. Läste vidare igår kväll. Boken är den som Anna tipsade om: John Ajvide Lindqvist "Hanteringen av odöda". Den utspelar sig i Stockholm 2002 en augustinatt. Något händer och plötsligt börjar människor som dött inom en 2-månadersperiod i Sthlm leva. Fast de lever inte riktigt. De är odöda eller som man kallar det: "omlevande". Jag har läst drygt 100 sidor bara så jag vet inte riktigt vartåt det bär.

Den är inte otäck som en skräckis kanske, men den är väldigt obehaglig. Den framkallar starka känslor av olust och död hos mig. Att läsa den i sängen med en snarkande Mattias bredvid var ingen höjdare. Jag kunde inte släppa den men fick till slut byta ut den mot en Larson-tidning för att kunna somna.

Efter några timmar vaknade jag halvt om halvt av att Mattias vände sig och la armen kring mig. Sin DÖDA, omlevande arm. I min sömndruckna värld naturligtvis. Trodde jag skulle avlida av skräck.

När jag var mindre var jag ganska okänslig för skräckfilmer och annat, men det där tycks ha börjat vända i vuxen ålder. Jag tycker numera inte alls om japanska småbarn, inte unga kvinnor som talar hebreiska eller låtsaskompisar.

Hysterin fortsätter

Borelius jagas som aldrig förr. Och skribenter tycker antingen att det är skamligt det hon gjort alt att det inte spelar någon roll, att det inte har ngn betydelse. Som min favorit-not-krönikör Marie Söderqvist skriver idag; det är dags att utrota myten om superkvinnan. Jag håller för en gångs skull med henne. Självklart är det så!

För att förtydliga min blogg igår så vill jag poängtera att jag faktiskt inte bryr mig så hårt om att just Borelius som minister har haft svart barnflicka. Vad jag menar att detta visar är att det kanske inte sitter i pengarna ändå om man lejer vit eller svart barnflicka.

Ovan nämnda Söderqvist skriver idag att det kostar 30.000 kronor i månaden att ha en barnflicka hemma, och det därmed visst kan ha varit så att Borelius inte hade råd. För det första; kostar det verkligen så mycket? Då är det väldigt lite av det som går till själva barnflickan. Men om vi utgår från att det stämmer, Marie vet säkert som vanligt vad hon pratar om. Då vill återigen ifrågasätta; kommer Sveriges genomsnittliga barnfamilj verkligen ha råd med att betala ens den halverade barnflicka om 15.000 kronor? Jag/vi skulle det inte. Jag har en månadslön på 71% av 15.320:-, alltså skulle inte ens min lön före skatt räcka till att betala den subventionerade barnflickan (eller -pojken?).

DET är min poäng. I couldn't care less about Borelius.

tisdag, oktober 10, 2006

Svart blir vitt?

Till en början tyckte inte jag heller att de svarta barnflickorna som kom fram i den nya regeringen var så väldigt farligt. Klart det är dyrt med barnflicka, tänkte jag. Snarare tänkte jag att det nog skulle spela dem rätt, borgarna, med sitt förslag om hushållsnära tjänster till halverat pris. Men nu har det visat sig att åtminstone den ena av de två aktuella familjerna inte var någon "vanlig" arbetar- eller medelklassfamilj som inte hade råd att betala sin barnpassning. Föräldrarna tjänade under 90-talet tillsammans 16,7 miljoner kronor, alltså nära 1,7 miljoner om året. Om en familj med en månadsinkomst på nästan 140.000 kronor (plus förmögenhet om ca 3 miljoner) inte kan betala en barnflicka vitt, hur ska då en vanlig familj med låt säga en månadsinkomst på ca 30-40.000 kr kunna betala ens halva den utgiften? Faller då inte hela argumentet man har från borgarhållet att syftet är att göra marknaden vit?

Två argument har nu lyfts fram i den här diskussionen; för det första hävdar Maria Borelius (som är den ovan nämnda kvinna i regeringen) att hon och hennes make (då; sambo) har separata ekonomier och att avgiften för barnflickan låg på hennes. Ja men det är väl ändå typiskt? Jag skulle inte ens våga säga det offentligt om det så vore så. Han tjänade av dessa 16 miljoner ca 12. Han hade alltså merparten av inkomsten men kan inte ens betala barnpassning för sina barn? Inte ens hälften? Återigen; barnen är kvinnans ansvar. Kan det bli tydligare?

Det andra argumentet jag har hört är att hon då inte visste att hon skulle komma att bli aktiv politiker. Nej men då så. Är syftet med reformen kanske att blivande politiker ska ha råd med vit barnpassning?

Egentligen är det rätt ointressant att det är just Borelius som det hela handlar om. Vad det mera visar är väl snarare att det kanske inte sitter i folks plånbok på så vis att det handlar om överlevnad huruvida man anlitar svart eller vit arbetskraft? Kanske ligger problemet på ett annat plan?

Vad jag förstår är det så att det är ett avdrag det kommer att handla om. Man får alltså dra av halva kostnaden på deklarationen. Alltså måste du ju likaväl ha råd att faktiskt lägga ut stålarna när du handlar tjänsten.

Hörde Sabuni på Lantz i P3 idag. Hon menade också på att detta skulle vara ett led i att få kvinnor att bli företagare (för alla kvinnor vill väl starta städföretag, det är ju det enda vi kan...), för invandrare att få jobb (återigen placeras invandrare i städarklassen oavsett tidigare utbildning etc) och för människor som idag går sjukskrivna (för städa kan ju de flesta som är beviljade sjukbidrag...). Det känns som att detta är deras gyllene lösning på problemen. Och jag köper det inte. Inte alls.
Samma kvinna hävdade att kvinnor måste tvinga sina män att vara hemma med barnen istället för att man inför en individualiserad förädraförsäkring där varje part får hälften. Ah, så det är det vi måste göra? Att vi inte har tänkt på det? Och hur gör vi med de kvinnor som faktiskt inte vill släppa ifrån sig sin föräldraledighet? För de finns också. Kvinnor som på ett eller annat sätt känner att det är deras uppgift, att de är dåliga mödrar om de går till jobbet tidigt etc. Hon överskattar verkligen de sk köksbordsdiskussionerna. Tror hon att det är så det går till i hemmen? Jag tror inte det. I mitt föräldrahem diskuterades sådant inte överhuvudtaget. Där kom farmor och tog hand om oss (inkl pappa) de dagar som mamma låg på BB, inte var det ens tal om att pappa skulle vara hemma mer än de första dagarna.

Jag inbillar mig att inte så väldigt mycket behöver ha hänt i alla leden sedan detta utspelade sig, för 15-25 år sedan. Jag har sett flera unga föräldrar där detta i stort sett är lika naturligt för dem som det var för mina föräldrar. Möjligen behöver man inte farmor riktigt lika mycket, men i övrigt är det inte långt ifrån.

Nej de kvinnor som inte vill vara hemma de får se till att ha barnflicka. Och klarar man inte det på sin egen lön kan man inte komma och be pappan om pengar utan då får man anlita någon svart.

fredag, oktober 06, 2006

Förkväll

Hihi, tittar på Hey Baberiba.. Brukar inte göra det faktiskt. Men deras tolkning av "Förkväll" var lysande! Precis sådär rörigt och konstigt upplevde jag det med när jag såg det... Lite elakt, men kul.

Listdebut

Ny regering idag. Ja, vad ska man säga? Många kvinnor, visst men på vilka poster? Och Sabuni som jämställdhetsminister...hon som vill införa tvångsgynundersökningar av unga kvinnor med invandrarbakgrund för att upptäcka (och avskräcka, antar jag) könsstympning av unga flickor. Jösses.. Ja vi får väl se hur det blir.

Idag har jag återigen gjort alldeles för lite. Visserligen bakat valnötsbröd och lagat mat till mig och Bea. Och tvättat en massa, burit in ved och grävt ner rabarber som jag fått av en arbetskamrat. (Och det var f-n inte enkelt, Ratan består av sten uppenbarligen och det kändes ett tag som att det fanns risk för att jag skulle stöta på kvarlevorna av nån gammal rysk soldat..) Okej, jag har gjort lite, men kunde ha gjort mycket mer. Känner ett ständigt dåligt samvete för att huset ser ut som..jag vet inte vad. Inte ordentligt städat sedan före valrörelsen. Huga. Snart kommer väl inspektörer i vita plastdräkter och hämtar kattorna.

Tänkte göra en lista dagen till ära. Gillar att göra listor. Inte lika mycket som min Mia-vän som gör listor till precis allt, men det är ett bra sätt att få överblick över saker. Det är dock inte syftet med dagens lista.

Böcker jag vill läsa (och skulle ha tid med om jag bara fick fart och blev av med det ständiga dåliga samvetet jag har för allt som inte är gjort)

1. "Drömfakulteten" av Sara Stridsberg (Den fiktiva boken om Valerie Solanas liv), vill även läsa hennes andra bok "Happy Sally".

2. "Hanteringen av odöda" av John Ajvide Lindqvist. Skulle aldrig få för mig att läsa en zombie(?)-bok om det inte vore för Annas starka rekommendation och författarens roliga sommarprat i somras. Har faktiskt köpt den som pocket...bara att läsa alltså.

3. "Vi måste prata om Kevin" av Lionel Shriver. Läste om henne i VF:s fredagsbilaga idag. En brevroman om en pojke som sedan skjuter ihjäl ett gäng av sina skolkamrater. Handlar en del om moderskap eller kanske snarare om föräldraskap och hur känslor etc i detta tas för givet. Lät intressant iaf.

4. "Catrine och rättvisan" av Hanna Olsson (professor i Umeå, tror jag). Handlar om Catrine da Costa-fallet. Ni vet, den prostituerade som hittades styckad. Hörde på P3 dokumentär idag (finns en massa bra sådana på P3:s hemsida, stort tips till andra dokumentär-älskare som jag) om Da Costa-fallet där den boken kom upp. Säkert borde man läsa fler om fallet, verkar finnas en del med olika infallsvinklar. Någon som hävdar att det blev för mycket politik av fallet genom att kvinnorörelsen förstörde för rättvisan tex.

5. "Sju sköna snubbar" av Titti Persson. Skulle kunna tänka mig att läsa hennes andra bok "Skaver" också, som har fått bättre kritik. Har den förstnämnda i pocket, köpte den för länge sedan. Men sen har jag aldrig varit sugen på att läsa den. Men nu, efter att ha följt hennes bloggande ett tag så är jag sugen igen. Ska leta upp den i mina boklådor (alla böcker ligger just som lite varstans fortfarande eftersom vi ännu inte har fått upp några bokhyllor...).

torsdag, oktober 05, 2006

Radiodrömmar

Sitter och lyssnar på "Lantz i P3". Me like en massa. Önskar nog lite att jag var som Annika Lantz. Eller ja, att jag med hade ett radioprogram och fick 2 fria timmar om dagen att sitta och bitcha och tycka högt vad jag vill (nästan). Jag skulle nog gilla det. Det kanske är det man skulle blivit? Radiopratare? Slängde alltid lite suktande blickar in mot redaktionsfönstret på Radio Campus, Örebro universitets studentradio. Men jag vågade aldrig.

Ledig idag. Ska skriva jobbansökningar igen. Har en bunt som ligger här som jag måste ta tag i. Lite blandade administratörs- och projekttjänster. De flesta inte ens i närheten av Umeå och Västerbotten. Det får väl bli så. Känns helt okej faktiskt. Huvudsaken är att jag får göra något som utvecklar mig åtminstone lite. Jag vill arbeta med människor som inte kissar i blomkrukor.

Det är kallt och regnigt fortfarande. Smilla blänger på mig då hon kommer in för att äta och torka lite. Som om det vore mitt fel. Och Rosa-kissen haltar fortfarande...

måndag, oktober 02, 2006

Hundra höjdare

Smygbloggar från jobbet. Har sprungit lite fram och tillbaka till tv:n under kvällen. Har haft en farbror som suttit där och fikat. Hade "Hundra höjdare" från kanal 5 på. Har inte sett det tidigare, inte den här omgången. Såg något av deras första säsong för evigheter sedan. Vad ska man säga? Psykedeliskt, kanske. Känns som att se en föreställning av "Joey Tribbiani" kanske. Man känner sig både förolämpad och road på samma gång. Skojigt.

Gjorde en iakttagelse av mig själv. Jag blir generad och besvärad när någon äntrar ett sovrum och säger "Jaha, här har vi verksta´n". Vet inte varför? Jag är inte direkt känd för att vara pryd, men just det där funkar inte alls för mig. Märkligt.

söndag, oktober 01, 2006

Helgrapport

Helgen är redan över. Imorgon dags att jobba igen. Har väl sådär mycket lust med det. Borde gå på utvecklingssamtal hos min chef också. Men vad ska hon säga? Egentligen? Och det känns konstigt att prata utifrån den mall vi fått oss tilldelade. "Tycker du att du utvecklas som önskat?", svaret på den frågan är väl snarare att det känns som att jag går bakåt... Satt och tittade efter intressanta jobbannonser ikväll. Fanns några få, dock inget i Umeå-trakten. Har en tjänst sedan tidigare som jag ska söka som är i Umeå. I övrigt är det ganska blandat över landet. Får väl vara så då. Tänker dock inte söka tjänsten som krokimodell som Joakim var så snäll och skickade till mig...

Har haft lillasyster här i helgen. Det har varit väldigt trevligt. Igår var vi och shoppade loss på stan. Fast det blev mest saker till henne. En del smink från Body Shop, en varm tröja från HM och en snygg hatt (faktiskt) från Indiska. Hade nog varit rätt kul med en 28-årig storasyster när man var 13-14. Fast jag är nog ganska okool. Ganska kul hade vi i vart fall. På kvällen åt vi snacks, drack cider (utan alkohol, vad tror ni om mig?) och såg på tv. Ikväll har vi ätit fruktsallad och sett på "Fantastic 4". En ganska rutten film, faktiskt. Måste upp halv sju imorgon så hon kommer till skolan. Inte riktigt min tid på dygnet, men jag får ju gå och lägga mig igen sen.

Skrivarglädjen har inte riktigt kommit tillbaka än. Jag har argumenten ganska klara för mig i det jag ska skriva, men det vill sig inte. Kan inte starta. Huvudet är fullt av tankar och grubblerier. Borde ringa eller skriva av mig till Mian. Har undvikit det ett tag nu, av någon dum anledning. Min återkommande miljöombyteslängtan börjar så smått infinna mig också. Borde kanske åka till Luleå och hälsa på Cicci eller till Jönköping och träffa Mia. Fast ekonomin denna månaden är allt annat än resevänlig så det får nog vänta. Och snart är det jul.

Saknar mina vänner. Känner mig i behov av tryggt umgänge just nu. Eller bara umgänge. Prata skräp och dricka te. Anyone?

tisdag, september 26, 2006

Dubbla budskap

Mattias har köpt hem ett slags skrivarpapper som man gör tröjtryck av. Satt en stund och funderade över vilka motiv jag skulle kunna tänka mig. Fick syn på intruktionen till pappret:



(Klicka för att se en större bild)

Vård av sjuk kissekatt

När man har gjort illa tassen och är allmänt emlig ska man ha frukost på sängen, inte sant?

Gettaway kissekatt

En jobbhelg är över. Eller ja, den var ju över redan igår, men hela dagen då man gått av känns som en förlängning av arbetspasset. Som jag sa när jag beklagade mig för Anna och Lillemor igår; jag är så less på att ta hand om folk. Jag vill inte göra det längre. Har ingen lust att vara trevlig, snäll och ha hysteriskt bra tålamod med människor som inte kan (eller vill, faktiskt är det så ibland även med dementa människor) lyssna och ta instruktioner. Är trött på att le när någon har kissat på väggen så att tapeten försiktigt måste tvättas (hände i helgen) eller när någon gömt nummer två under en dyna i soffan, när någon gett mig en smäll över ansiktet, river sönder dagens tidning eller välter tv:n. Jag vill inte. Jag är en ganska usel människa egentligen. Undrar om jag alltid varit det? Bara gömt mig under ett hjälpsam-omhändertagande-flicka-skal.

Anna och Tor var här i söndags. Mycket trevligt. Har nu en liten hög med teckningar av rosa hästar och gubbar på skänken i köket. Man borde fika mer. Umgås mer med människor på ett soft, icke-politiskt sätt.

Var hos veterinären med kisse 2; Rosa Luxemburg aka Litenfis igår. Hon har haltat och varit lite eländig sedan i onsdags. Hon gillar inte att åka till veterinären. på parkeringen skulle Mattias ta ut handduken ur boxen eftersom det råkats kissa på den under färden och självklart smet Liten. Blev en kort actionscen på parkeringen mitt i ett bostadsområde i/på Röbäck. Efter lite fjäsk fick vi tag på henne och kunde besöka veterinären. Väl på undersökningsbordet haltade inte kissen längre alls nästan. Kvinnan som undersökte fick både dra och trycka på tassen ganska mycket. Förutom en liten svullnad hittade hon absolut inget. Så det var bara att betala 200:- och åka hem igen. Idag haltar hon kanske mer än någonsin...

Har suttit i pyjamas hela dagen och bara slötittat på tv. Såg på Notting Hill och retade mig på det sockersöta slutet men även på att jag faktiskt kände att det påverkade mig känslomässigt trots att jag tycker att det är fånigt och väldigt amerikanskt.

Häromdagen såg vi Thank you for smoking. Gillade den cyniska tonen i den. Rekommenderas faktiskt.

Är lite hängig. På väg ner i en sämre period igen.

fredag, september 22, 2006

Ego boost..

Personvalsrösterna är räknade överallt utom i Västerbotten (såklart). Snacka om ego boost! Jag visste att jag hade sex, ev sju personvalsröster utanför länet; två bröder, en sambo till den ena, Joakim i Kalmar län, ev hans syster i Göteborg, en vän i Stockholm och ev mammas ex (om det fanns valsedlar i hans lokal). Men som jag räknat nu har jag fått 83 röster utanför Västerbotten!? Märkligt. Kanske man röstar efter yrket (i syfte att få upp någon "arbetare") eller kanske geografi, då de tio första namnen är Stockholmsnamn..vad vet jag? Spännande i vart fall. Och en liten kick mitt i allt. Okej, kommer såklart inte nära de tusentals rösterna Gudrun fått, men ändå...

Ska bli spännande att se resultatet i Västerbotten när det är klart. Det här valet är ju som en enda lång segsmält karamell (med lite läskig bi-mintsmak)... Nyheterna tar aldrig slut!

onsdag, september 20, 2006

Bra jobbat Umeå!

Det ser ut som att Umeå kommun är den valkrets som har det tredje bästa resultatet för Fi:s del, med 1,26% just nu. Spännande, och skojigt. Skönt att få lite tillbaka av allt det arbete vi la ner i gruppen under sommaren. Någonstans känns det kul att vårt lilla tält (som i verkligheten blev tre tält när ett par hade slitits ut/blåst sönder) kunde stå sig mot de tre stora, specialdesignade valbarerna som fanns på torgen i de tre största städerna... Får man tänka så? Ja, lite tror jag. Jag tycker i vart fall att det visar att vi kunde driva en bra valrörelse utan några medel what so ever.

Dessvärre ser det ut som att vi totalt sett inte kommer att komma upp i 1%, vilket krävs för att få valsedlarna retroaktivt betalda och blanka sedlar med vårt namn tryckta och utkörda nästa val. Så vi kommer nog få plöja runt 200 mil (plus) i våra bilar om fyra år igen...

Kissen Rosa Luxemburg (Litenfis) har ont i ena framtassen. Hon haltar, kan inte alls stödja på den och är lite eländig... Tur att man har lite tid över nu för extra gos och extra god mat och mycket kärlek. Jag tror att det ska ha gått över till imorgon. Får väl uppfinna en kisserollator annars...

tisdag, september 19, 2006

I väntan på slutresultatet...

Idag har jag varit på radiohuset i Umeå. Var där för en kort intervju för programmet Gender i P1 som sänds två gånger imorgon onsdag och en gång på lördag kväll. Det blev lite hastigt och ibland slog min trötta hjärna till så vi fick ta om en del frågor... Men hon var väldigt gullig och tålmodig med mig. Men hur lätt är det att spontant svara på frågan: "Säg med tre ord hur det känns just precis nu efter valet!". Sara: "Öhhhh". Ungefär. Men det blev nog hyfsat hoppas jag. Ni får väl skrika på mig annars.

Min vänlige guru herr Joakim har skapat nån liten applikation eller vad det kan tänkas heta så numera kan jag se hur många besök jag har här på bloggen. Jag ser även vilka operativsystem ni har, vilken webbläsare ni använder etc. Mycket spännande för en valutbränd mininerd. Jag upptäckte att jag även kan se om läsare hamnat här via nån sökmotor och vilket sökord som i så fall använts. Idag hade någon hittat hit via Google på sökorden "sverigedemokratiska låtar". Huh? Tja, söker man det så blir man nog lite besviken på innehållet på den här sidan, kan jag säga... Vad är det ens?

För att fortsätta i familjen Jalakas; Joakims lillasyster Cicci arbetar sedan en kort tid som scenograf (var det väl?) på svt. Just nu spelar de in nån kriminalgrej i Luleå. Tidigare i år arbetade hon på inspelningen av serien "Poliser" (snacka om typecastad), som ikväll har premiär på svt. Jag tror att hon kom in först efter ett par avsnitt, men jag måste självfallet titta på detta ikväll. Spännande och ganska häftigt, tycker jag. Måste försöka åka upp och hälsa på henne nu när hon är tillfälligt bosatt i Luleå istället för Göteborg. Hon ville komma över helgen som var eftersom hennes examensfilm visades på filmfestivalen här i Umeå, men det blev inte riktigt realistiskt att genomföra med tanke på valet. Mycket synd. Saknar henne en massa.

I övrigt så väntar jag med spänning på att få det slutgiltiga resultatet på Fi:s röster. Hoppas det blev lite över 1%. Hoppas också att Fi Luleå kom in i kommunen, det är inte riktigt klart än, men verkar inte helt tokomöjligt. I Kungälv är det kört, har jag förstått och troligen i Stockholm också. Men jag hoppas fortfarande på Luleå.

Måste kolla jobbannonser också. Har inte hunnit med det riktigt de sista veckorna. Hoppas att jag kan finna mitt drömjobb, eller åtminstone mitt "bättre-än-det-jag-har-jobb".

måndag, september 18, 2006

Dagen efter

Så var det med det. Jag undrar vad vi kommer att hamna på slutgiltigt. Det kan väl i vart fall inte bli under en procent?

Jag måste erkänna att 1% är jag lite besviken över. Jag hade faktiskt haft mina förhoppningar (och trodde faktiskt stenhårt) på 2-2,5% iaf. En del av vårt fall var såklart att det var så jämnt mellan blocken och att media spydde ut: "Varje röst kan betyda mycket nu!" etc. Klart att folk fegade lite. Jag förstår det. Borgarna röstade för att befästa sitt försprång från lördagens opinionssiffor och sossarnan för att komma ifatt. Och kanske gjorde vi några missar på vägen också, vad vet jag. Just nu har jag ingen bra överskådlig bild över läget. Jag vill inte tro att "Könskriget" (dokumentären på svt) kom att betyda så mycket för feminismen. Eller mot feminismen.

Oavsett så sörjer och räds jag lite den nya makten. För familjepolitiken med vårdnadsbidrag/subventionerade hemmafruar á la 50-talet. För miljö- och djurrättspolitikens kommande fall. För jämställdhetens kommande fall och för slaget mot de som redan har så lite. Nu ska här bli språktest så att vi kan skilja ut de språkbegåvade från de icke språkbegåvade, säga att de senare inte har medborgerliga rättigheter och skapa än större grupperingar i samhället. Vi tar bort djurskyddsmyndigheten så att inte så många bönder behöver få näringsförbud när de missköter djuren. Vi ser till att invandrare städar hemma hos de som har 3-4000 kronor över till det varje månad, och när de sedan är utslitna och sjukrivna så tar vi från deras sjukpenning. Det är ju inte mer än rätt? Vi ser till att kvinnorna är hemma med barnen tills de fyller 6 år och sen när de har svårt att komma tillbaka in på arbetsmarknaden så sänker vi deras a-kassa efter 200 dagar. För längre än så kan ju ingen behöva gå arbetslös. När det sedan är dags för pension gäller det att kvinnan har sin man kvar bredvid sig och kan få hjälp med försörjningen, för 6 år från arbetsmarknaden plus en del arbetslöshet det ger då ingen hög pension. Lovely.

Ja lite besviken är jag kanske, men samtidigt full av energi igen och lite jävlaranamma. Vi måste mobilisera oss nu och visa vad vi går för. Det kommer att bli en backlash för jämställdheten i den svenska politiken, men då får vi väl se till att trycka fram den utomparlamentariskt.

Imorgon ska jag till P1 och diskutera detta. Då är jag åter på banan igen full av feministisk envishet. Tro mig.

söndag, september 17, 2006

Valdag

Oj oj. Nu gäller det. Den stora valdagen är här. Känns väldigt konstigt. Det var nästan lite vemodigt att plocka ner tältet igår eftermiddag på torget. Alla utom Jenny var med och vi hade nästan svårt att bryta upp också när tältet väl låg i bilen tillsammans med alla de andra prylarna. Undrar hur det kommer att kännas imorgon.

Jag ska strax iväg mot Vindeln nu. Mattias åkte för nästan två timmar sedan mot Vilhelmina (via Fanny). De har en lång resa idag de två. Hoppas det kommer att gå bra. Att det är värt det.

Jag tror på 3-5% men fasar för att det kanske blir lägre trots allt. Vi kan falla på osäkerheten mellan blocken. Att folk röstar på sitt block istället för att säkra den regering man vill ha. Jag tror att det hade varit enklare att komma in i kommunen på det viset, det verkar vara ett enklare val för många. Men nu ställde vi inte upp så nu är det bara att köra för riksdagen. Vi får se.

torsdag, september 07, 2006

Äggpokalen

Ni måste se min fina trofé...hihi Tjusig va? Jag är mäkta stolt...eller nåt.


onsdag, september 06, 2006

Äggtema

Teambuilding idag på jobbet. Hitta vad som är bra på jobbet (killarna, enligt en av grupperna....), och vad som vi kan bli bättre på. Trist eu-schema-genomgång...etc. Ja, ni vet säkert hur det brukar gå till.

Efter det "seriösa" var det dags för lek såklart... Vi skulle skjuta med halvautomatiskt luftgevär på helt oskyldiga ägg... Det var som förutbestämt mer eller mindre att någon av de "underbara" killarna (alltså, missförstå mig rätt; de är bra, trevliga etc, men är de bättre för att de är killar i vården???) skulle ta hem det. Man skulle med 12 skott skjuta sönder fem ägg på kortast tid. Killarna bommade ut sig. Vem vann? Pinsamt nog sitter Sara här med en lite pokal som det står "Äggkung" på... Fem ägg på 8,1 sekunder... Haha, humor. Jag som aldrig har hållt i ett gevär tidigare och som inte alls egentligen gillar vapen. Det gör jag inte nu heller, men det kan vara bra att veta att man har dolda talanger ifall det blir väldigt krisigt på arbetsmarknaden.... Hihi

En halvledig kväll ikväll. Fick ledigt av chefen, på nåder. jag måste jobba in den senare. Tanken var då att Mattias och jag skulle försöka hinna umgås och äta hemlagad mat (när gjorde jag det senast??) tillsammans. Men...klockan är nio och han är fortfarande på jobbet så jag tror att jag kan glömma det. Vi är verkligen busy people just nu.

Imorgon ska jag troligen intervjuas av en skolklass, om ingen annan tar det på sig. Sen hem och sova en stund och så iväg och jobba. Kanske kanske, hinner jag typ diska eller nåt imorgon också..

tisdag, september 05, 2006

Debattören Sören

Spionage hit och spionage dit. Vad är det här för valrörelse?? Jag kan bara tolka det som att man inte litar på att kunna övertyga befolkningen om sin politik tillräckligt att man måste ta till andra metoder för att föregå sina motståndare. Den svenska valrörelsen liknar allt mer den amerikanska... Det blåa mot det röda (eller mindre blåa) laget. Fast här är det Fredrik eller Göran som det handlar om. Jag förstår egentligen inte längre varför de borgerliga partierna har varsitt politiskt program när de ändå alla sagt att de prioriterar alliansens valmanifest före sitt eget?

Debatt igår kväll. Har fått oförtjänt mycket rosor för mitt deltagande. Så bra var jag verkligen inte. Förutsättningarna var i och för sig inte de bästa. Ett rum med dålig ackustik, där debatten skulle tolkas på åtminstone fyra olika språk. Högt. Och samtidigt. Med en panel på fem politiker plus moderator blir det dessutom svårt att få ordet, inte minst då debattledaren inte var särskilt erfaren och inte förstod att en replik får man omedelbart, inte efter att talarlistan är tom... Dessutom hade flera av deltagarna med sig partikamrater i publiken som liksom fyllde på deras inlägg så att de i praktiken fick betydligt längre talartid från sitt parti. Jag hade Anna och Mattias med som dock satt tysta och snälla hela tiden.
Det var i alla fall en himla ljudnivå. Det läskiga var att så snart det blev min tur att presentera mig och vårt partis profil blev det knäpptyst i lokalen. Ingen tolkade, ingen sa något överhuvudtaget. Läskigt som tusan. Tusen tankar gick genom huvudet samtidigt som jag skulle göra ett gott intryck. Ville de inte tolka det jag sa? Förstod de inte vad jag sa, talade jag för tyst? Var det något fel? Jag vet fortfarande inte vad som hände och som sedan faktiskt upprepades ett par gånger. Anna och Mattias teori var att alla faktiskt tystnade och lyssnade på riktigt på vad jag sa och tolkade i efterhand. Ja, jag vet faktiskt inte vad som är sant.

De andra talade om integration hit och integration dit. När jag sen istället menade att integration förutsätter en indelning av människor i de som ska integreras och vi som ska integrera, vilket baserar på en massa fördomar och att man istället borde tala om antidiskriminering, ändrades plötsligt debatten till att för en stund handla om just antidiskriminering...så någon slags påverkan på debatten hade jag nog ändå..

Det var otäckt att lyssna på folkpartiet när de till slut fick frågan som de så tydligt bävade för; språktest. Inte populärt på en integrationsförening kanske? Hon vred sig och började rabbla en rad olika länder som har språktest kopplat till medborgarskapet...so what? Den drivande kvinnan i föreningen (som dessutom tolkade för en grupp åhörare) sa återkommande att hon hade flera bekanta som gått år ut och år in på SFI och som levt i Sverige i 10, 20 tom 30 år utan att lära sig tillräckligt med svenska, och vad skulle i så fall hända med dem? Jag ställde samma fråga. Men hon ville inte svara. Hon menade bara att man kunde ge dispans för människor som är "handikappade", äldre eller har andra "problem" (är det ett problem att vara äldre??). Hon sa vid något tillfälle tom att analfabeter är handikappade... Tjena. Sanningen är att alla människor har inte benägenhet att lära sig språk särskilt väl. Jag vet för jag är en av dem. Jag är en hejare på matte, men språk, det funkar urdåligt för mig. Sex år av franskastudier och jag kan säga Je m'apelle Sara men inte höra när någon säger det motsvarande.... Men, folkpartisttanten ville bara inte höra på det. Hon trodde helt enkelt inte på kvinnans berättelser ur verkligheten. Hon skyllde bara på dålig SFI, vilket det visst finns en del fog för, men det är långt ifrån sanningen. Oavsett är hela den diskussionen full av fördomar..
Och så moderaten som hela tiden satt och sa att han "garanterade" att alla skulle få jobb om han fick makten. Men hur, det förblev en gåta. När det skulle presenteras hur stor andel med invandrarbakgrund som fanns på respektive lista var det också humor:

Folkpartiet: "Nja, vi hade 25% men så dog ju han och hans efterträdare som också var invandrare flyttade."
Moderaterna: "Vi välkomnar alla till vårt parti! Vi behöver bli flera!
Sossarna: "Vi kan bli fler"
Feministiskt initiativ: "Vi har 20% av de valbara platserna, är det enda partiet med en talesperson född utomlands (Devrim Mavi), 3 av 5 på landstingslistan (ställer bara upp i Stockholm) har invandrarbakgrund..."

Ja, ni förstår. Men, det var som sagt svårt att göra sig hörd och att få utrymme, men det känns hyfsat i alla fall. Inte min bästa insats, men det var helt okej. Ganska kul men oerhört tröttande att sitta i detta sorl i mer än tre timmar...

Har stått på torget idag igen. Mycket skolklasser som är ute. Sara har inte världens tålamod med hysteriska 12-15-åringar... Men det har gått hyfsat iaf. Tur man hade Jenny och Anna som är bättre på sånt. Vårt tält är dock helt uträknat nu. Vi har tejpat ihop två tält för att få det att alls hålla ihop. Så idag har jag köpt ett nytt tält, hoppas det håller tiden ut nu.

Imorgon ska vi ha temadag med jobbet. Ser inte fram emot det direkt. Vi ska tala om det nya eu-arbetstidsdirektivet, hur sommaren och dess vikarier funkat och så säkert hur dålig socialtjänstens ekonomi är... Inte mycket av det där som rör natten. Jag kommer troligen vara ensa nattarbetare där. Linda, som är min sidekick hörde nyss av sig och är magsjuk. Den tredje nattarbetaren har nyss sagt upp sig och slutat och hennes vikarie är sjukskriven.. Så 8 timmar temadag och sen hem ett par timmar för att sedan in och jobba nattpasset. Försökte tala mig ur det, men min chef hävdar bestämt att det är okej att jobba 18 timmar på ett dygn... Känns ju bra. Ska försöka tala mig ur det så kallade "umgänget" efter diskussionerna då vi ska skjuta med gevär på ägg, gå tipspromenad och säkert något mer hysteriskt skojigt...

Nej, dags att sova. Har en oro i bakhuvudet jag måste bli av med... Hm. Det tar vi (eller snarare inte) en annan gång.

torsdag, augusti 31, 2006

Hjärnsläpp de luxe

Jag skäms att säga det, men jag kan kvala in till ett guldmedlemskap i Tankspriddas riksförbund efter idag. Jag skulle ju åka runt till lite olika ställen och lägga ut valsedlar idag. Först skulle jag till Robertsfors sen till Hörnefors och Vindeln (eftersom Anna tog Teg som jag med skulle tagit annars).
I alla fall. Väl i Robertsfors kom jag på att jag kanske borde passa på att köpa vatten och frukt att ha i bilen eftersom jag skulle åka rätt många mil under dagen. Sagt och gjort, besökte Konsum och fick dessutom ett kort samtal med Mp som stod utanför.

När jag sedan nån timme och ca 10 mil senare svänger av E4:an in mot Hörnefors inser jag det idiotiska. Jag glömde att lämna valsedlarna i Robertsfors!!! Jag åkte alltså 3 mil norrut hemifrån för att lägga ut valsedlar, köper istället vatten och åker 10 mil söderut... Smart! Det är verkligen så att jag nästan inte törs erkänna det. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag får helt enkelt åka dit imorgon bitti. Men Vindeln och Hörnefors fick i vart fall sina valsedlar.

Det var verkligen slående idag hur långa avstånd det är här uppe. Från Umeå (ca 3 mil norr om Hörnefors som är en kommundel i Umeå) är det ca 5 mil (tror jag?) till Vindeln. såg ett par skyltar om Sorsele när jag närmade mig Vindeln och tänkte att jag kanske skulle svänga förbi där med? för att på nästa skylt läsa: "Sorsele 206". 20 mil alltså.... Tjena.

Norrland har också hysteriskt skojiga orts/bynamn. Ungefär som Småland. Idag passerade jag Pinnböle (tror jag det hette?), Varmvattnet och Trollberget. Skojigt. Slår kanske inte "Porrarp" i Småland, men.. Passerade även Tavelsjö som inte har så skojigt namn men som är väldigt vackert. Vi var nästan sugna på att bo där innan vi flyttade hit. Det ligger som mysigt till.

Sitter och kikar på Idol just nu. Inte mitt favvoprogram men idag ska de visa från Umeås audition och där var en av mina trevligaste arbetskamrater med och testade (men gick inte vidare). Har aldrig hört henne sjunga så jag hoppas de visar henne. Så jag dissar utfrågningen av Maud Olofsson på svt för Idol. Lyssnade på henne på Lantz i P3 idag så jag har fått min dos för den här veckan ;) Måste säga att jag tycker Annika Lantz är skojig och vass som utfrågare. Kanske bättre än alla de allvarliga svt:arna. Hon pressade på bra om hushållsnära tjänster och valfrihet. Ett skojigt citat från nyhetsdelen av programmet idag:

Annika Lantz: "De sänkte reproräntan igår.."
Hennes bisittare Andreas: "Heter det inte reporäntan?"
AL: "Jo, det gör det. Det heter också 'besserwisser'"

Skitkul... Måste nästan ladda hem övriga utfrågningar hon gjort med partiledarna. Lyssnade sen på Christer i P3. Gillar det. Speciellt torsdagar då Kitty är med som relationsexpert. Hon är som söt. Önskar jag hade mer tid att lyssna på radio. Har hört att man kan köpa en moj så att man kan koppla in ipoden till bilradion. kanske skulle kolla upp det. Det är mest i bilen jag har tid att lyssna... Tips imorgon: Gudrun Schyman i P1 morgon.

Linserna kom idag förresten. Finally. Har kommit på att det kan ju faktiskt vara linserna som är orsaken till huvudvärken jag haft sedan i lördags...och inte en analkande stroke som jag själv börjat gissa...

Imorgon ska jag komma ihåg att lämna valsedlarna i "Robban" (fånig byslang för Robertsfors), stå en stund i tältet i stan och sen sova en stund för att ge mig ut och jobba natt.

Usch vad elaka de är i juryn.... Får alldeles ont i hjärtat. Samtidigt som det är imponerande hur dålig självinsikt folk har.

Sara med basrösten...

Vad är det med alla dessa linsföretag på nätet? Jag har provat typ tre olika tror jag, och aldrig har de nog hållt fullt ut det de lovat. "Över 95% av alla beställningar postas samma dag beställning inkommit men i vissa fall kan leveranstiden för vissa linstyper/styrkor vara längre." Yeah right. Tre gånger har jag anlitat detta företag och ALDRIG har jag fått dem ens inom fem dagar. Nu väntar jag på en ny omgång som aldrig verkar komma. Jag beställde dem den 23 augusti, vilket torde vara 8 dagar sedan nu. Irriterande!

Sen kan man ju tycka att jag borde beställa dem något mer än en vecka innan linserna är totalt slut... Men är det inte konstigt att jag alltid tycks hamna bland de mindre än 5 procenten som inte skickas samma dag? Jag har en av de vanligaste linssorterna: Aquvue och en inte alltför hysterisk styrka (dessutom exakt samma på båda ögonen). Vad är problemet?

På tal om ögonen så borde jag nog skaffa nya glasögon snart. Men det kostar ju så mycket. De jag har ser jag hjälpligt med. Skulle aldrig våga öra bil med dem. Tror att de nog börjar vara...7 år gamla eller nåt sånt. Inte bra. Under den tiden har synen försämrats ganska mycket på båda ögonen, men numera är den stabil igen. Så det kanske vore läge? Tror jag ska tvinga med någon med god smak att hjälpa till att hitta något bra. Ulrika kanske man kan tvinga...

Egentligen ska jag inte ha linser hela tiden som jag nu haft de senaste åren. Jag har (såklart, vek som man är) lite känsliga hornhinnor och en lite för stor proteinutsöndring. Detta i kombination ger en del bekymmer. Speciellt då jag inte har linser hemma att byta ut de gamla med... Jag använder månadslinser i 2-3 veckor innan jag måste byta dem, så att börja köpa dem hos optikern är inget alternativ. Då måste jag nog skaffa mig ett extrajobb först...

När jag sitter i riksdagen (!) ska jag banne mig ha minst två par glasögon och ett ständigt superlager av linser hemma!

Har sett mig själv på lokalnyheterna nyss. Usch, det känns konstigt. Låter jag sådär? Jag har tänkt på att Maria Wetterstrand har en ganska låg/basig och bestämd röst. Idag upplevde jag nästan samma sak med mig. Sådär lagomt "okvinnlig" som kanske passar en sur feminist? Hihi.
Även igår kväll var jag på nyheterna här. Fick då stå till svars för att våra valsedlar inte fanns på ett speciellt förröstningsställe exakt när reportern hade varit där och kollat vid öppningstid. Försökte på ett sympatiskt sätt förklara att det är en omöjlighet för oss få som sköter detta i Västerbotten att vara på alla ställen precis vid öppningstid. Hon var läskigt aggressiv. Kändes bra att hennes värsta frågor och mina kanske suraste svar (jag försökte verkligen vara sansad) klippts bort.

Känner att mitt "moraliska förfall" som jag skrev om sist, som gestaltar sig genom att jag får bita mig i läppen för att inte svara folk spydigt, fortsätter att utvecklas. Igår fick jag dock en chans att få utlopp för det lite i alla fall. Fanny och jag satt i tältet då ett gäng killkompisar till henne kom förbi. Den ena sneglade på våra Rusta-kolor som vi bjuder på och sa "Folkpartiet bjuder på rollo-kolor". Jag kunde inte hålla mig utan svarade snabbt: "Då tycker jag att du ska rösta på dem". Sara Sara. Så kan man ju inte säga? Jag hade nog inte gjort det om det inte varit vänner till Fanny..men snart blir det svårt att hålla inne kommentarerna. Tur jag kan få utlopp för dem här..

Rådgjorde om det med guru Joakim i förrgår som beordrade vila och avstängd telefon under helgen... Jag ska ju jobba natt hela helgen så det lär nog inte bli så väldigt mycket valrörelse då i alla fall. Så kanske kan jag göra som han säger. Samtidigt ska jag vara med i en paneldiskussion om intergration på måndag kväll så jag måste iaf hinna förbereda mig lite inför det. Lite jobb kanske kan vara okej?

Nu ska jag på valsedels-utläggar-turné i Västerbotten!

tisdag, augusti 29, 2006

Fittpartiet

Idag har jag tvingat på gruppen en ledig halvdag. Vi skulle egentligen vara på torget, men jag kände att vi måste ta en paus. Vi kör slut på de få som bemannar tältet, vi jobbar/pluggar och tillbringar sedan resten av vår vakna tid i stort sett med valarbete. Igår jobbade jag först natt, sov några timmar och åkte till torget. Väl där gick vårt tält sönder när det kom in ett oväder så vi fick köpa ett nytt för pengar som inte finns. När jag kom hem vid sju-tiden så somnade jag efter en timme och vaknade först kl 23, helt färdig. Jobbade lite till 02 med mejl och annat och däckade sen. Ungefär så ser det ut.

Vi skulle behöva vara fler, vi skulle behöva bara ett par till som kan offra lite tid till det här. Det är roligt, jag vill verkligen poängtera det, men det sliter samtidigt. Man måste vara alert i huvudet för att kunna svara på alla frågor, och man måste vara på tillräckligt gott humör för att inte bemöta ett "Vet ni att folk tror att ni är manshatare? Alltså, jag tror inte det, men andra gör det..." med ett "Who cares?" eller som igår när en fånig man som precis besökt våra grannar kristdemokraterna sa: "Får man som man gena genom ert tält?" då jag hade lust att svara "Ja, förutsatt att man inte är en idiot". Men det kan man ju inte... När Anna och jag satt häromdagen kom en man som säkert var 200 år gammal mot oss med sin rollator och sa när han närmade sig oss "Är det här fi-partiet?". Anna svarade ja varpå mannen fortfarande gående (tror att han helt enkelt inte kunde stanna när han väl fått fart på de antika benen) sa "Fitt-partiet" och gurglade fram ett fniss. Vad jag hade lust att göra personligen ska jag inte nämna men jag var väldigt imponerad av Anna som med sin allra bästa "jag-jobbar-i-socialtjänsten"-röst sa "Nej, feministiskt initiativ heter vi". Väldigt innovativa alla dessa män som tror att just när de skriver eller säger "Fittpartiet", så var det första gången vi såg/hörde det. Tex har jag hört att de ska ha skrivits på Gbg:s valstuga. Vad förväntar de sig? Att vi ska bli chockade? Att vi ska börja gråta hysteriskt? Vad?

Oavsett så är det ganska klart att många har en verklighetsfrämmande bild av Fi när de kommer fram till oss, en bild som oftast ändras innan de går därifrån. Och det är ju bra. Men man undrar lite varifrån den bilden kommer? Tror folk helt och fullt på aftonbladet nuförtiden?

Jag hörde Lars Ohly på radion igår morse på väg hem från jobbet. Han var gäst hos Adam (Sveriges mastodontpucko) och Gry på Mix megapol. Han har förresten blivit utsedd till Sveriges sexigaste partiledare av tidningen Att:tention. How did that happen? Han står på plats 26 över sexigaste makthavarna men är den första partiledaren på listan. Han erbjöds framsidan på tidningen om han gick med på att fotas med Dominika Peczynski, vilket hans stab inte godkände. Var nog ett gott beslut. Duktig är han, även om han inte kanske fört fram vänsterpartiet på samma sätt som hans brilljanta företrädare, men sexig? I alla fall så hade jag det i huvudet när jag hörde honom på radion igår och jag måste säga att utseendemässigt klickar det då inte för mig (det är något med tänderna och byxmodellen han klär sig i, very superficial of me, I know), men han hade en ganska...trevlig och kanske lite sexig röst. Han gjorde i alla fall ganska bra ifrån sig, även om han inte lyckades övertyga Adam om att jakten på Tina Rosenberg inte alls egentligen handlade om henne.

Annars då? Ja, huset ser ut som jag vet inte vad. Utanför trappen ligger det döda möss typ everywhere som inte fraktats bort till komposten än. Kissarna är halvt missnöjda med att vi aldrig är hemma trots att jag försöker muta dem med allehanda god mat. Att jag är hemma idag verkar dock ge mig lite plus i kanten.

Jag glömde min brorsdotters 11-årsdag igår... Vet inte hur jag ska åtgärda det riktigt. Jag har inte pratat med min mamma eller syster på flera veckor. Mattias och jag vinkar typ till varann när vi möts på vägen... Lillebror d.y har jag däremot pratat med och lyckats övertyga om att rösta på Fi. Jag vet att han inte gillar Gudrun (även om han mjuknade lite när han såg henne "live" här i våras), men lojaliteten mot storasyster verkar funka bra. Lillebror d.ä hookade jag tidigare, eller det var nog mest han själv som tyckte att man är dum om man inte stöttar storasyster. Övriga syskonen vet jag inte. Skulle inte förvåna mig om storasyster röstar på Fp eller Kd. Vi håller oss ifrån såna samtal.

Ikväll har vi fi-möte i stan. Måste kolla hur många (få) röstningslokaler vi lyckas täcka. Förtidsröstningen börjar imorgon och vi/jag är lite sent ute med det sista inför det. Måste förbereda lite inför tv imorgon, samt inför en debatt en integrationsförening (kan man säga så?) i stan bjudit in oss till i nästa vecka. Jag borde skriva ihop en debattartikel om hushållsnära tjänster innan valet och så måste vi resa upp alla de plakat som efter knappt 2 dagar uppe blev nedrivna, så att vi inte anklagas för nedskräpning...

Det är mycket val nu, och intressantare bloggar kan man verkligen hitta, men... Jag undrar hur det kommer att kännas den 18 september. Skönt? Ångest? Tomt? Det beror på...

torsdag, augusti 24, 2006

Politik och statistik

Jag börjar undra om jag inte är en ganska sugig politiker egentligen... Allvarligt.

Två timmars sömn igår efter 10 timmars nattsömn... Jag måste stänga av telefonen när jag kommer hem från jobbet. Men samtidigt är det svårt att inte vara tillgänglig nu när det är så mycket som måste ordnas. Valsedlarna som ska distribueras i Västernorrland med start onsdag nästa vecka står fortfarande kvar bakom min bil här i Ratan. Men det börjar lösa sig. Nu ska jag bara se till så jag sipper betala frakten av dem till sitt rätta ställe. Som om det vore mitt fel att de skickades 30 mil fel...
Iaf så när jag kom hem från torgarbetet (låter lite suspekt...) igår så somnade jag i soffan mitt i allt arbete (jag borde gjort färdigt). Trodde Mattias skulle väcka mig, men jag vaknade först 10 timmar senare, kl 8 i morse, med linserna i, kläderna på och sådär lagom stel efter att ha sovit i vår lite smått osköna soffa. Han lät mig sova, sa han.. Jag behövde sömnen.

Idag fick jag med största sannorlikhet en röst till F! tack vare vår finfina djurrättspolitik. Det kändes mucho bra. Några killar som fick material av mig igår kom tillbaka idag med fler frågor. Jag hade laddat upp med statistik (som tydligen biter bra på folk som argument) så det gick ganska bra det också. Det är väldigt mycket killar som kommer fram. Oväntat många. Unga killar såväl som äldre män. Sådär så att partierna runtomkring oss har reagerat. Vi har nog även bland de flesta besökarna faktiskt. Och detta trots att andra partier bjuder på allt från kaffe och fikabröd till nygräddade våfflor...vi har billiga kolor från Rusta minsann!
En äldre man som var hos oss i lördags kom också tillbaka med synpunkter idag. Positiva sådana. Det är skitkul! Men alla besök sätter en verkligen på prov vad gäller diskussionförmåga, argumentation och tålamod med alla "..men väljer inte kvinnor själva att ha det så, tror du?", "på min tid fanns inga kvinnomisshandlare och vi var alltid snälla mot vårt hembiträde" och "men visst har det gått framåt sedan kvinnor fick rösträtt?"...

Idag var det lite spännande också då jag hamnade i en diskussion om lagen mot kvinnlig könsstympning med en man i gissningsvis 80-årsåldern. Varför finns ingen lag mot manlig könsstympning? undrade han. Egentligen håller jag med honom (med undantag för medicinsk omskärelse av killar, vilket inte är tokovanligt), men så hamnade vi underdiskussionen om varför man inte säger könsstympning när det gäller män utan omskärelse. Det är liiite svårt att föklara att konsekvenserna blir lite värre för kvinnor än för män när kollen på den kvinnliga sexapparaten inte är hundra. Måste erkänna att hans ålder gjorde det lite svårare för mig att vara rak kanske... Have to work on that...

Torgtjänst imorgon dag mellan 11-18. Sen måste vi få upp våra valplakat runt stan som vi fick först igår. Vi har dock inte så mycket trämaterial att montera dem på så jag vet inte hur vi ska lyckas... På lördag är det torg igen, och en hel del press på mig att torgtala, något jag avvärjt från dag 1. Sen jobb två nätter.

Borde ringa min syster och se hur hennes första vecka som 8-klassare varit. Skulle vilja slötitta på tv också och läsa en bra helt odokumentärisk (?), opolitisk bok. Men det kommer. Om vi inte hamnar i riksdagen efter allt detta. Just nu känns allt möjligt.

tisdag, augusti 22, 2006

Mitt underbara jobb

Är vaken fast jag inte borde. Har varit vaken sedan halv två villket innebär att jag kanske sovit 4 timmar hittills bara. Inte så bra eftersom jag ska ut igen ikväll. Vet inte varför jag inte kan sova. Som att nånting oroar mig. Jag drömmer vilt om en massa saker som jag sedan inte kommer ihåg eller kan hålla isär. Ont i musklerna på nåt konstigt sätt. Och magvärk verkar vara grejen nu. Har som en molande känsla i magtrakten hela tiden som eskalerar i en härlig kramp-liknande känsla när jag nyätit. Gott mos Ulla, som Joakim brukar säga...

Jag vet att vårt kampanjmaterial ligger på macken i Bygdeå och väntar på mig. Kanske är det därför jag inte kan somna om? De ringde och sa det vid halv tio i morse. Vet inte hur illa de behöver det inne i stan i tältet just nu.

Inatt kommer i alla fall min ordinarie jobbkompis tillbaka. Jag klagar inte på vikarierna, de jag jobbat med har varit väldigt bra. Men det blir ändå att man som ordinarie får ta lite extra ansvar, vilket gör att man har två avdelningar och inte en att hålla koll på. Med de ordinarie bara gör man saker. Det faller sig helt naturligt. Man säger inget utan det är som att inne hos vissa tar jag fram soppåse och ny blöja, hos någon annan är det tvärtom. Jag tänder, hon släcker. Jag lyfter, hon rättar till. Osv. Det går som i ett invant mönster, och det är ganska skönt. Vikarien jag jobbade med inatt har som nån förunderlig okänsla för rationalitet... Han glömmer ofta att stänga dörrar vilket gör att jag springer extra rundor för att stänga eftersom jag är så dum att jag retar mig på det och tänker att vi vips har två patienter i samma rum utan att ha koll på att det är så, med risk för att någon råkar illa ut. Som en av ord dagpersonalen sa: vikarierna är bra, men de har saknar fantasi för vad som kan hända (och händer). När han hämtar medicin till en av patienterna tar han inte samtidigt medicinen till de två nästkommande vi går in till utan springer hellre fram och tillbaka till det låsta medicinskåpet i det låsta köket mellan varje. Det är småsaker och spelar egentligen ingen hysteriskt stor roll, och gör honom definitivt inte till en dålig vikarie, men det går som inte lika smidigt då. Och jag säger ju ingenting heller utan tänker hellre "Spring du så står jag här och väntar...". Jag orkar helt enkelt inte.

Larmen har flippat ut helt också. De har väl aldrig fungerat särskilt bra, men nu är det illa. Vi hade ett larm (det är rörelselarm som står på golvet i respektive fallriskpatients rum, ca 50% av de boende, som skickar signal till en larmtavla som i sin tur ringer då någon sätter ner fötterna eller kastar ner kudden/täcket på golvet etc) som okynneslarmade en dryg timme innan vi helt enkelt tröttnade och drog ur det ur väggen. Efter två minuter larmade det igen. Trots att det inte ens sitter i. Hos en annan var det tvärtom, där fann jag en man på golvet, krampaktigt hållande i sin säng, alldeles bredvid larmet som inte sa ett knyst. Med tanke på att jag kollar till alla varannan eller var tredje timme så kan han ha suttit så ett tag. Men ett nytt larmsystem som inte är uppfunnet under stenåldern kostar för mycket pengar. Dessutom skulle det reducera stress hos skötarna och så kan vi ju inte ha det.

26 dagar kvar till valet.

söndag, augusti 20, 2006

Geography for the mad

Jag är fan less på att stressa nu.

Hade lite skojigt i fredags i alla fall. Vår Emma som ska flytta till Härnösand skulle partajas av lite. God mat på Lottas krog, rätt många drinkar (för Saras del iaf, fast det måste varit nåt fel på dem; fem (?) stycken och hon var inte så alldeles onykter som man skulle kunna ha förväntat sig genom erfarenhet) och en del rump-shakande på O'leary's skapade en helt okej kväll. Det nämnda stället var väl inte det bästa jag varit på direkt. Åldern var tveksamt kring 20 (ålderstecken no 1; 18-20-åringar upplevs som 16...), DJ:n måste varit den sämsta jag någonsin upplevt (taskiga övergångar som togs om ibland, ett skorrande oljud vid vissa, otakt vid andra, fadade bort ena högtalarsidan stundtals...my God!) även om han själv verkade vara väldigt nöjd, och som lite...sportigt (är ju en sportbar iofs). Men sällskapet var gott och jag hade rätt kul. Sex tjejer och så Mattias (=styrelsen i fi Umeå), som såg lite plågad ut när vår goda vän Boten Anna spelades...

Val"stuge"premiär igår. Vi och Junilistan har partytält. Samtliga andra har nästan identiska valstugor. Gick bra i alla fall. Kommer nog att gå bra. Är ganska trevligt att prata med folk och framför allt att titta på folk. Oväntade typer av människor kommer fram, oväntat många är väldigt intresserade och plågsamt många undrar varför vi inte ställer upp lokalt. Imorgon kommer Göran Hägglund till våra stuggrannar Kd, så vi ska rikta in vårt affischarbete på föräldraförsäkring och hbt-frågor. Spännande...

Söndag idag. Mina söndagar tenderar att bli stresshöjdpunkten i veckan numera. Ingen vilodag här inte. Idag har vi jagat spraylim (förgäves), haft strömavbrott i byn i några timmar vilket resulterade i en kaputt router och no internet, köpt nya däck till silverbilen (det bara går inte att bara ha en bil längre av många skäl) och då även upptäckt att "min" bil var enbart några kilometers körande ifrån punktering... Den vänlige däckmannen (han var väldigt snäll, han ordnade däck kl 17 en söndag..) sa innan vi åkte att "det kommer att bli fler punkteringar på den där bilen innan vinterdäcken kommer på" vilket självklart plockade fram Saras gamla åka-bil-ångest som hon så gott som kommit över de sista två åren. Thanks. Feels great.

Imorgon jobb igen. Känns okul. Känns än mindre kul att konstatera att djurens rätt troligen har kallat de intressanta aspiranterna för tjänsten jag sökte vid det här laget. Jag kommer aldrig få nåt annat jobb. Kanske ska göra som jag fick tips om på jobbet; läsa in undersköterskeutbildningen och försöka få jobb på sjukhuset åtminstone.

Till sist kan jag konstatera att folk söder om Dalälven inte tycks förstå att Luleå inte ligger nästgårds med Umeå (skiljer ca 40 mil), att det inte är "en sväng med bilen" till Sundsvall (30 mil söderut härifrån) och att det är mer än 30 mil till Stockholm (snarare sisådär 70+). Fler såna telefonsamtal och min hjärna sprängs.

onsdag, augusti 16, 2006

Raining...

..it is and a lot! Den förut så gula gräsmattan lyser lite röd av någon anledning. Kanske av tacksamhet.

Var inne i stan idag och strulade runt med polisen (hihi). Skulle söka tillstånd för valplakat men de visste inte hur man sökte för flera kommuner samtidigt och istället för att vara serviceminded och ringa sin kollega i Robertsfors fick jag bege mig ut igen och göra det. Såg när jag kom tillbaka att de ju hade en besökstelefon som man nog fick låna eller betala för men jaja. Tycker ändå att de borde ha ringt själva. Iaf så när jag skulle åka tillbaka hem, bege mig ut på E4:an så öppnade sig himlen. Rejält. Ni vet så där så man inte ens ser vägen knappt trots highspeed på torkisarna. Så jag åkte till Barnens hus istället en sväng. Letar fortfarane efter fler refiller till min söta knappmaskin.


Visst är den söt? Ser ut som om den kunde göra tuggigum. Men det kan den inte.
Anyway så fanns det fortfarande inga inne, osäkert om de skulle komma tillbaka. Damn. Hittade en ganska söt liknande apparat som jag tror hette Cello eller Cella, som kunde göra klistermärken på ungefär samma magiska sätt. Spännande... Vill ha lite kanske...
Det fortsatte dock hällregna så jag satte mig på fiket och åt frukost och läste en ny tidning, family living, tror jag den hette. Hade en massa hemma hos-reportage hos folk som bor som om de faktiskt bodde i en IKEA-butik eller i en inredningstidning... Läskigt tycker jag. Vill man ha det så egentligen? Barnen får leka ute med kottar eftersom leksakerna är så exklusiva och perfekt placerade på den lilla teak-hyllan i barnkammaren (där de inte heller får sova eftersom överkastet är handknypplat av en blind nunna i Tibet) typ... Ja jag vet inte. Läste om familjen Parnevik (golf-snubben ni vet) som ville leva ungfär som vanliga människor. De hade fyra barn, hustrun var hemmafru och så har de två barnflickor... Yeah. För att få det lite som vanliga människor reser de varje år från deras lyxsvit någonstans (med egen biosalong, varsin toa till föräldrarna i sovrummet som var på 300 kvadrat!!!) till Stockholm där de har ett radhus och där barnen kan cykla! Underbart.

Läste att SSU i Umeå hade tjuvstartat med sina valplakat (det är tänkt att börja den 20e) redan och dessutom helt saknar tillstånd för det. Smart, tänkte jag först innan jag insåg att det inte var ett pr-trick. De trodde bara att deras organisation gick under sossarnas organisations tillstånd. De hade kunnat ro hem lite gratis pr på naiviteten där tror jag om man inte i slutet uttalat sig: "-Men skulle vi följa alla lagar och kommunala förordningar som finns skulle vi knappt få bedriva någon valrörelse alls. Vårt uppdrag är att höja valtemperaturen, och det har vi gjort". Smart.

Ska till jobbet strax. Undrar om det är ärför jag är så edgy. Säger uppenbart fel saker hela tiden så att irritationen sprider sig i huset. Gott. Har haft en sovstund med alla kissarna nu dock så det känns lite bättre... Regn=sova, som om det vore inprogrammerat i kisse-generna.

tisdag, augusti 15, 2006

Rain damnit!

Sista semesterdagen är över. Jag känner mig inte alls särskilt utvilad. Bara irriterad och stressad.

Imorgon fi-möte före jobbet. Tusen saker måste bestämmas. Vi vet fortfarande inte om vi får stå vid de andra partiernas valstugor, vad som drar ut på tiden vet jag inte. Tanken är att det ska börja på lördag, så det känns lite stressigt. Jag lovar att alla de andra partierna redan fått veta var de ska vara. Problemet är att det är sossarna som tycks bestämma sådant. Umeå kommun är verkligen styrt med järnhand under en stark auktoritet. Med en stor patriark som hellre talar först och tänker sedan, i spetsen. Lovely.
Vi måste lösa distributionen av valsedlarna. Läste idag att Västerbottens län är 13,5% av Sveriges totala area. 38 A4-sidor med val- och röstningslokaler blev det. My God. Bara Umeå blir en utmaning.

Såg att några från min arbetsplats (eller möjligen den bredvid) skrivit en insändare i VK idag ang neddragningarna av nattsjukskötersketjänsten som ska göras på våra boenden. Det är verkligen horribelt att ta ett sådant beslut. Jag har också börjat författa en skrivelse till några toppar i kommunen. Fick en del önskemål om det innan semestern. Idag blev jag tydligen sur nog för att ta tag i det. Får se vad jag gör av det.

Idag har det verkligen varit olidligt obehagligt weatherwise. klibbigt, tryckande, men ändå mulet och som halvmörkt. Kan det inte bara regna någon gång? Tror det är 6 veckor sedan det kom något regn över huvudtaget. Det behövs verkligen. Just nu känns det som att åska inte heller skulle göra något, trots att jag inte är ett åsk-fan.

"I don't want to be a chickenpie!" Ungefär lika mycket som hönorna i Chicken run vill bli paj, ungefär så mycket vill jag gå till jobbet imorgon... I need to be cheered up!

måndag, augusti 14, 2006

Ratanfest

Eftersom jag inte bloggat på länge är det väl säkrast att skriva två inlägg samma dag =)

Vi hade ju lite fest här hemma i lördags. Den första i sitt slag. Lite av en invigningsfest fast ett år sent. Ungefär. Det var i alla fall supertrevligt. Jag hade supertrevligt. När festen väl började. Innan dess höll jag på att få hjärnblödning flera gånger. Jag lever med världens optimist. Vi hade som bekant valturné i Skellefteå och Umeå under torsdagen och fredagen. på fredag eftermiddag skulle det handlas. Om Mattias hade fått bestämma hade ingen behövt ta med sig något. Mat till 13 personer...piece of cake. Jag tyckte att man skulle ha med grillgrejer och drickbart själv. När vi kom hem hade vi i vilket fall handlat för en månads matbugdet (fick aldrig se kvittot, så en gissning) och hade mat till valfritt u-land tror jag. Pastasallad skulle göras, potatis ugnstekas, marinader, såser, ostar, bålx2, efterätt (när han föreslog att vi skulle göra tårta ville jag helst av allt krypa ner i någon annans kundvagn, helst någon med mycket halvfabrikat i), snacks osv.

På fredagskvällen var lillasyster på besök och förväntade sig en mindre kräftskiva med oss. Hon har varit runt hos syskonen i mer än 3 veckor och skulle bara vara hemma en halvt dygn, så jag hade passat på att tjinga henne. och då ville man ju umgås. Vi åt kräftor och såg sen på film ute i trädgården. Det var förpremiär för Mattias utebio. Ett stort lakan som hängde ner från balkongen, en tv-dator och en projektor så var det kirrat. Vi satt på en madrass under ett gäng filtar och åt chips och såg på "One missed call". Japansk skräck. In my defence så valde hon filmen trots att jag förklarat den för henne. Usch..jag skulle verkligen bli en hemsk förälder. Istället för Pingu kommer mina barn sitta framför The ring eller motorsågsmassakern...huga. I vilket fall så såg hon nog inte merparten av filmen - inte av den andra halvan i vart fall. jag tror också bestämt att det var läskigare att se den ute i mörkret med alla lantljud runt omkring (och kissar som ideligen kom med möss, 3 eller 4 tror jag det blev under filmens gång).

På lördagen skulle det då städas, när jag kört iväg lillasyster som skulle på konfirmations- (läs: hjärntvätts-) läger i Lövånger. Ja, städningen är då en annan historia. Orkar inte ens ta den. Vi städar inte på samma sätt, vilket såklart inte behöver betyda att jag gör rätt, men...ja påfrestande var det. Nog bra om vi delar upp det på varsin gång igen i framtiden... =)

Festen blev som sagt lyckad (om man frågar mig). Jenny och Jon stannade inte så länge eftersom de inte fick barnvakt och hade med sig sina ursöta små. Dessvärre lyckades de hamna utanför bordet, på en filt på marken, under middagen. Kvällens stora miss, känner jag. I alla fall. Maten blev bra och jag tror att alla hade trevligt. Silas, som är Jon och Emmas lilla kille höll i underhållningen stundtals.


Här är godbiten, Silas.




Ulrika och Silas



Emma A och Silas



Mamma Emma och Silas (rätt lika, eller hur?)



Sista Silas-bilden. Ser ut som att pappa Jon har kommit över "What if I drop him?"-stadiet... Silas är trygg där.




Mattias barndomsvän Andreas och hans Jenny




Andreas bror Björn




Och så Mattias då, som fick ett bo myror i toffeln, som han försökte bli av med på bästa keeping-karma sätt han kunde komma på...be dem snällt.




Ja det var de som fastnade. Saknas på bild gör alltså Jenny (nr 2) och Jon (nr 2) och deras barn Isak och Ira, som åkte ganska tidigt, innan kameran hunnit fram. Samt Ulrikas Magnus (vet ej varför, han satt nog för nära mig) och undertecknad då. Jo, och så var ju vår hyresgäst, Wolf med. Han verkar fortfarande glad.

Framåt skymningen blev det utomhus-bio med The hills have eyes. En lite småläskig film iaf som dock kommenterades något för friskt (morr).

Så resultat av festen; en trivsam känsla, två myggbett, en satans massa disk, 3 döda möss, 1 kvarglömd baccardi breezer i en påse med flott, kvarglömd plastlåda med flott, en kvarglömd halv flaska vodka samt tranbärssaft, trivsamt nästan-slut på semestern...

På tal om det. Mattias började igen idag. Jag börjar på onsdag kväll. Min chef ringde idag och trodde på allvar att jag skulle gå ut extra inatt. Nope. För ett år sedan hade jag gjort det. Numera är lojaliteten nästan obefintlig. Jag får ju verkligen aldrig något tillbaka. Nej, jag ska då ha klart min semester. Så jag sa nåt slirande.

Samhällets underbara ruiner...

Long time, no see, känns det som! My God! Som att bli handikappad. Men stressnivån har varit hög. Jag har skrivit jobbansökningar, fiat en hel del, arrangerat fest hemma m.m.

Måste först bara förundras lite över vårt samhälle igen. I en artikel i aftonbladet idag berättar en kvinna om en bantarbluff hon köpt. "Tusentals svenskar har de senaste dagarna fått hem reklam för de nya bantningsplåstren Lipo-Slim. De ska fästas under fotsulorna och uppges suga ut kroppsfettet medan man sover." 2,5 kilo i veckan uppges de kunna suga ut.
Men hallå? Jag borde kanske skriva "hur dum får man bli?" men snarare tror jag att jag borde fråga mig; hur desperat kan man bli? Kvinnan uppger att hon tidigare använt sig av bantningspillret "Fatkiller" utan effekt. Hur mycket pengar har hon lagt ut på allt det här? Hur mycket pengar omfattas i denna bluffverksamhet som utnyttjar hysteriskt blåögda (alt hysteriskt desperata) överviktiga människor egentligen? Jag borde kanske inte söka jobb, jag kanske borde hitta på en fettreducerande bluffprodukt istället. "Linsen som dränerar fett" eller "nagellacket som gör dig smal". "Identical hand-twin! I'm gonna be a millionaire!"

En annan sak att uppröras över (betydligt mera) är allt kvinnovåld som rapporterats de sista dagarna. Kvinnor blir knivhuggna till döds utanför förskolan, i hemmet, i trappuppgången, hittas i plastpåsar i Mälaren etc etc. Vad är det här? Jämställda underbara fucking Sverige? Jag börjar åter bli alltmer positiv till våra möjligheter i riksdagsvalet. Under valturnén i torsdags och fredags träffade jag på massor av kvinnor (och män) som känner att nu räcker det faktiskt. Man ska inte behöva ha 6000 spänn mindre i lön för att man varit mammaledig. Man ska inte ha mindre lön för att man antas bli mammaledig i framtiden heller. Jag tror att vi åtminstone kommer att få fler röster än vad alla opinionsundersökningar säger. Många kvinnor och män jag mött vill eller vågar inte vara öppna med sina fi-sympatier. Det är fortfarande idag inte okej att vara feminist om man vill agera utifrån feminismens grund. Kalla dig feminist, men var snäll och håll tyst sen.

Till sist en liten bild på fi-människor med olika Umeå-kopplingar, tagen av Kristina Hultman på valturnén i Umeå: