Fittpartiet

Idag har jag tvingat på gruppen en ledig halvdag. Vi skulle egentligen vara på torget, men jag kände att vi måste ta en paus. Vi kör slut på de få som bemannar tältet, vi jobbar/pluggar och tillbringar sedan resten av vår vakna tid i stort sett med valarbete. Igår jobbade jag först natt, sov några timmar och åkte till torget. Väl där gick vårt tält sönder när det kom in ett oväder så vi fick köpa ett nytt för pengar som inte finns. När jag kom hem vid sju-tiden så somnade jag efter en timme och vaknade först kl 23, helt färdig. Jobbade lite till 02 med mejl och annat och däckade sen. Ungefär så ser det ut.

Vi skulle behöva vara fler, vi skulle behöva bara ett par till som kan offra lite tid till det här. Det är roligt, jag vill verkligen poängtera det, men det sliter samtidigt. Man måste vara alert i huvudet för att kunna svara på alla frågor, och man måste vara på tillräckligt gott humör för att inte bemöta ett "Vet ni att folk tror att ni är manshatare? Alltså, jag tror inte det, men andra gör det..." med ett "Who cares?" eller som igår när en fånig man som precis besökt våra grannar kristdemokraterna sa: "Får man som man gena genom ert tält?" då jag hade lust att svara "Ja, förutsatt att man inte är en idiot". Men det kan man ju inte... När Anna och jag satt häromdagen kom en man som säkert var 200 år gammal mot oss med sin rollator och sa när han närmade sig oss "Är det här fi-partiet?". Anna svarade ja varpå mannen fortfarande gående (tror att han helt enkelt inte kunde stanna när han väl fått fart på de antika benen) sa "Fitt-partiet" och gurglade fram ett fniss. Vad jag hade lust att göra personligen ska jag inte nämna men jag var väldigt imponerad av Anna som med sin allra bästa "jag-jobbar-i-socialtjänsten"-röst sa "Nej, feministiskt initiativ heter vi". Väldigt innovativa alla dessa män som tror att just när de skriver eller säger "Fittpartiet", så var det första gången vi såg/hörde det. Tex har jag hört att de ska ha skrivits på Gbg:s valstuga. Vad förväntar de sig? Att vi ska bli chockade? Att vi ska börja gråta hysteriskt? Vad?

Oavsett så är det ganska klart att många har en verklighetsfrämmande bild av Fi när de kommer fram till oss, en bild som oftast ändras innan de går därifrån. Och det är ju bra. Men man undrar lite varifrån den bilden kommer? Tror folk helt och fullt på aftonbladet nuförtiden?

Jag hörde Lars Ohly på radion igår morse på väg hem från jobbet. Han var gäst hos Adam (Sveriges mastodontpucko) och Gry på Mix megapol. Han har förresten blivit utsedd till Sveriges sexigaste partiledare av tidningen Att:tention. How did that happen? Han står på plats 26 över sexigaste makthavarna men är den första partiledaren på listan. Han erbjöds framsidan på tidningen om han gick med på att fotas med Dominika Peczynski, vilket hans stab inte godkände. Var nog ett gott beslut. Duktig är han, även om han inte kanske fört fram vänsterpartiet på samma sätt som hans brilljanta företrädare, men sexig? I alla fall så hade jag det i huvudet när jag hörde honom på radion igår och jag måste säga att utseendemässigt klickar det då inte för mig (det är något med tänderna och byxmodellen han klär sig i, very superficial of me, I know), men han hade en ganska...trevlig och kanske lite sexig röst. Han gjorde i alla fall ganska bra ifrån sig, även om han inte lyckades övertyga Adam om att jakten på Tina Rosenberg inte alls egentligen handlade om henne.

Annars då? Ja, huset ser ut som jag vet inte vad. Utanför trappen ligger det döda möss typ everywhere som inte fraktats bort till komposten än. Kissarna är halvt missnöjda med att vi aldrig är hemma trots att jag försöker muta dem med allehanda god mat. Att jag är hemma idag verkar dock ge mig lite plus i kanten.

Jag glömde min brorsdotters 11-årsdag igår... Vet inte hur jag ska åtgärda det riktigt. Jag har inte pratat med min mamma eller syster på flera veckor. Mattias och jag vinkar typ till varann när vi möts på vägen... Lillebror d.y har jag däremot pratat med och lyckats övertyga om att rösta på Fi. Jag vet att han inte gillar Gudrun (även om han mjuknade lite när han såg henne "live" här i våras), men lojaliteten mot storasyster verkar funka bra. Lillebror d.ä hookade jag tidigare, eller det var nog mest han själv som tyckte att man är dum om man inte stöttar storasyster. Övriga syskonen vet jag inte. Skulle inte förvåna mig om storasyster röstar på Fp eller Kd. Vi håller oss ifrån såna samtal.

Ikväll har vi fi-möte i stan. Måste kolla hur många (få) röstningslokaler vi lyckas täcka. Förtidsröstningen börjar imorgon och vi/jag är lite sent ute med det sista inför det. Måste förbereda lite inför tv imorgon, samt inför en debatt en integrationsförening (kan man säga så?) i stan bjudit in oss till i nästa vecka. Jag borde skriva ihop en debattartikel om hushållsnära tjänster innan valet och så måste vi resa upp alla de plakat som efter knappt 2 dagar uppe blev nedrivna, så att vi inte anklagas för nedskräpning...

Det är mycket val nu, och intressantare bloggar kan man verkligen hitta, men... Jag undrar hur det kommer att kännas den 18 september. Skönt? Ångest? Tomt? Det beror på...