måndag, april 22, 2019

2.0

Jag har varit ganska duktig på att varva ner under ledigheten, på sätt och vis i vart fall. Jag har tagit mig tid att läsa en del sparade artiklar om ditten och datten och har letat info om paddling inför sommarsäsongen. Till exempel. 

Och så har jag kollat en del recept och blivit duktig på gåbandet igen under ledigheten. Det känns som att jag äntligen äntligen fått upp farten igen och jag hoppas att det håller i sig. Jag räknar intaget via Lifesum den här gången, gratisversionen än så länge. Jag har läst en del forskning om viktminskning också och det är sannerligen ingen skojig läsning. Det känns snudd på mer dödsdömt som projekt än att stoppa den globala uppvärmningen. Samtidigt som det ger mig en förklaring och en liten liten (den klenaste) tröst för att jag inte höll mig kvar sist. Jag vände innan jag var tillbaka fullt ut igen (liiiiiten vinst), men nederlaget har ändå varit satan så stort. Jag har klandrat mig så oerhört mycket, verkligen inte varit snäll mot mig själv (vilket inte alls hjälper, kan jag meddela).

Nya tag, nya vinster. Det känns lite bitterljuvt att dra igång igen men vad har jag för val? Hälsoaspekterna är mer än lovligt påtagliga igen. Smärta i kroppen som är tillbaka och kläder som bara inte passar riktigt som de ska. Plus allt det psykiska och den tappade självkänslan.

Men det är bara att köra på, inte sant? Restaurering 2.0.

Påskledigt

En lång påskhelg är snart över och det vankas arbetsdag imorgon igen. Det må vara 4-dagarsvecka men jag vet att min kalender är mer än väl inbokad dessa dagar. Mycket möten, men en hel del av dem ganska spännande. Imorgon är det tex möte hela eftermiddagen men inresta konsulter från Stockholm. Det brukar vara roliga och givande möten.

Annars har jag kanske inte varit riktigt så produktiv på min ledighet som tex instagram vittnar om att andra varit. Men jag har fått en del städat. Bl.a vardagsrummet som fick en liten extra anti-damm- och anti-datorer-genomgång när M inte var hemma. Vi har fortfarande märkligt många datorer där, men nu står allt som inte kan anses vara bärbart åtminstone gemensamt i en hörna där det är okej att de står för nu.

Vi var hos svärföräldrarna på påskafton, vilket var trevligt. De bor så idylliskt såhär års. Eller ja året runt egentligen, men just när värmen börjar komma så blir det som särskilt mysigt. Det är det ju här också men skillnaden att bo i ett område där vägen slutar och där de flesta hus bebos enbart sommartid är att det ändå är lite tystare där, lite mer flytande gränser, lite friare och ja, tyst (tål att påpekas två gånger). Något jag uppskattar mer och mer som det verkar. Jag vill egentligen inte bo ensligt, men jag stör mig mer och mer på trafiken genom vår by, som inte alls går så långsamt som jag hade önskat. Kanske för att vi betydligt mer rörliga (och icke-upplärda) katter nu, som jagar varann och ekorren och som inte alls vill lära sig att vägen är farlig.

Och så har våren verkligen kommit på allvar. I torsdags hade vi trädgården full av snö, nu är det nog mer barmark än snöpartier, åtminstone ungefär 50/50. Vi satt på trappen de första mornarna och åt frukost. Sen har det varit lite mer mulet och idag även en del blåst så det har för min del känts för kallt. Jag tänkte städa bilen invändigt just för en stund sedan men händerna blev snabbt kalla i skuggan på uppfarten. Får se om jag gör ett nytt försök senare.

onsdag, april 03, 2019

Over night oats

Jag har förresten provat att äta over night oats till frukost på jobbet två mornar nu. Den som påstår att det är gott måste ju ha nåt bekymmer. Jag har använt mig av havremjölk båda gångerna och smaksatte med kardemumma dag ett och lite äkta vanilj dag två. Ingen revolution nån av dem... Bärblandningen med tinade blåbär och hallon lyfter förstås och är nog det som gör det ätbart. Annars smakar det faktiskt rätt och slätt precis vad det innehåller; blötlagda havregryn.

Men jag får erkänna att det inte varit så dumt med frukost. Det och askarna med ekologiska körsbärstomater som jag haft på skrivbordet och mumsat på har tex gjort att jag inte varit vrålhungrig vid 11-tiden som jag brukar vara. Så det kanske funkar. Vi får väl se. Det känns som en bra grund. Nu ska det bara till ännu lite mer rörelse i gammkroppen också så kanske jag är på banan igen.

Messy bun

Ikväll sitter jag i soffan framför blandade tutorials på youtube igen och försöker lära mig åtminstone några enkla håruppsättningar. Den där "enkla" bohemiska uppsättningen jag försökte mig på då jag skrev om det sist, har jag testat ett par gånger till. Det blev bättre men fortfarande inte bra nog för att visa mig ute i. Har gett upp den för stunden.

Ikväll försöker jag mig istället på en "messy bun", dvs en ganska lågt sittande, lite slarvig knut. Brukar väl göras med hjälp av en munk, vilket jag äger efter mig shoppingrunda med work wife Frida, men den är på jobbet i väntan på att vi ska ha tid nån rast att låta henne testa det i mitt hår och i bästa fall lära mig hur. Men jag hittade en video där man gör en egen typ av munk med hjälp av en uppklippt strumpa som man rullar ihop till en form av munk. Easy enough.

Första försöket blev faktiskt inte helt illa. Jag har inte de bästa speglarna så det var svårt att riktigt se resultatet på nära håll så jag rådfrågade låtsasmaken. "Ska det hänga ner hår sådär?" var hans reaktion... "Kanske inte riktigt så, du får tänka bort det." Så var han tyst ett par sekunder. "Fint!" Jag gillar när han försöker supportera mina blandade upptåg.

Så jag fortsätter att öva. Det hade ju varit skojigt att ibland kunna vara lite mer fancy än median-tafflig. Idag påpekade t.ex Frida att jag inte ens lyckats ta på mig örhängena, de hon fick mig att köpa i söndags, riktigt rätt. Tydligen skulle ena delen sitta bakom örsnibben. Hur skulle jag kunna veta det? Skönt att kunna roa lite kollegor på fikarasten, hihi...

måndag, april 01, 2019

Söndagen

Jag hade en ruggigt bra söndag för övrigt. Trevlig (och väldigt välsmakande) brunchdejt med "tantvännerna" (de bästa) på Tonka och en shoppingrunda med min work wife som erbjöd sig att vara lite pushig och får mig att handla lite nytt. Och hon lyckades ganska bra, nästan för bra, jag hade (som alltid då jag lägger pengar på mig själv) "utgiftsångest" en stund på kvällen. Men jag har nya byxor (som jag aldrig skulle köpt om jag varit själv i butiken), en kavaj (från rean!), ett par scarfsar (heter det så?), örhängen, hårsnoddar och ett set med ögonskuggor. Inte alls dåligt, jag var riktigt imponerad av mig själv efteråt.

Och så var det trevligt att hänga lite utanför jobbet, om än något ovant. Men det behöver jag väl med. Då har jag kanske chans att vara lite mindre sorglig vid nästa jämna-år-kontroll.... Jag kom då hem och kände mig glad och nöjd.

Imorgon väntar lite mer nya äventyr och det finns också skojiga planer till helgen som kommer. Det skulle kunna bli en riktigt bra vecka.

Med vår i luften!

Jag har en plan

Jag hade min uppföljning på 40-årskontrollen idag. Samma glada, lättsamma distriktssköterska som tog emot mig sist. Hon gick igenom delarna av det som skulle bli en stjärna, steg för steg, och det blev väl också nästan en stjärna. Med en liten missbildning i vikt/bmi/midjemått-hörnet. Jag stirrade på det hörnet och hon försökte vrida om mig och se att jag faktiskt hade max på sex av nio uddar. Bra på två andra. Men den där sista störde mig.

Vi pratade om det en stund. Hur bra det först gick och hur mycket det förändrade min hälsa. Hur sen det senaste året varit med stressen på jobbet, hur simning före jobbet byttes ut mot en extra timme på kontoret istället, trötthet, viktuppgång, ångest, skam och besvikelse. Utan att det blev drällande och eländigt; hon lyssnade och hade kloka saker att säga utan att vara klyschig. 

Sen blev hon lite mer allvarlig och försökte banka in frukostbudskapet i mig. Och mellanmål. Jag lovade att prova. Hon frågade om rutiner och föreslog frukost på kontoret snarare än hemma. Jag äter ibland en kopp yoghurt vid skrivbordet då jag börjar jobba men det var lite underkänt. Så ikväll har jag blandat min första burk med "over night oat" och preppat med en liten extraburk med bär från frysen. Skeptisk, men villig att prova. Trendigt värre.

Och så erbjöd hon stöd. I all sin enkelhet, men det var oväntat välkommet. Så planen är att ses en gång i månaden och följa utvecklingen. Inte så dumt, tror jag, kanske den spark i baken eller morot som jag behöver. Använda mitt behov av att bevisa min kapacitet som en motor, åtminstone i början.

Så en plan!

lördag, mars 30, 2019

Blandade vårtecken

Det är vår på gång ute. Vattenfyllda diken och snödrivor som minskar i storlek i hög fart just nu. I morse när jag var i källaren och sökte efter min säck med undanlagda ytterkläder (i jakt på en ev vårjacka för att slippa handla en, eftersom det verkar smått omöjligt) så hörde jag ett "vattenljud" och såg att en stora golvbrunnen var översvämmad, bara några millimeter från att rinna ut och över hela källargolvet. Dräneringsbrunnen var full av vatten så vi satte kopplade in pumpen som forslade ut flera kubikmeter med smältvatten ut över tomten. Väldig tur att jag upptäckte det då jag gjorde.

Det märks också på all päls som plötsligt sprids över huset. Med fyra katter är det förstås alltid päls spår av päls i vårt hem, men nu är det mer som en tunn matta över en massa saker. Jag och Alice har fått rutin på att borsta henne varje kväll så nu kommer hon upp i sängen så snart hon hör ljudet av att jag tar fram borsten.  


M påminde mig häromkvällen om hur det var för bara ett år sen då hon i princip aldrig hoppade upp i sängen om vi var där utan alltid hade lite av ett avstånd till oss, skeptisk till vad som skulle kunna ske. Det tog verkligen lång tid för henne att lita på oss. Hon har fortfarande oro i sig och backar så fort man gör en snabb rörelse eller då något låter plötsligt. Väldigt sorgligt. Men vi försöker fokusera på framgångarna. Att hon frivilligt kommer upp i sängen och efter en stund tom lägger sig på rygg och låter mig borsta hennes lurviga mage är ju ett riktigt gott betyg ändå. 

Nu i april har vi haft den äran att vara hennes personal i två års tid!