Lördag

Skön lördag so far. Och jag gick faktiskt tillbaka till sängen och såg Klungan-föreställning på datorn när låtsasmaken vaknat. Lite för länge bara, så vi kom inte iväg till stan så tidigt som vi tänkt. Men helgerna ska vara måste-fria, så försöker jag åtminstone leva.

Väl i stan åt vi lunch med Lil'sis, gick i ett par affärer och for sedan ut till universitetsområdet för att besöka Vego-mässan. En ganska liten mässa, mindre än vad jag kanske väntat mig. Jag har aldrig besökt den tidigare faktiskt, det har alltid varit något i vägen. Men det var lite skojigt. Vi gick bara runt kring utställarna, vi hann aldrig med någon föreläsning eller så. Men det var ändå lyckosamt. M som pratat om att hitta vegoskor på nätet i en mindre evighet hittade en utställare som sålde just Vegetarian Shoes av den sort som han ville ha. Tur också att han har världens snällaste flickvän som ställde upp med visakortet när han själv inte riktigt hade råd....

Sen har vi handlat på maxi och nu sitter vi här i köket och fikar i väntan på att Simon, Philip och Emil ska komma på Mello-galej. Eller galej, vi ska äta lite godsaker, dricka nåt gott och se på nån delfinal i Melodifestivalen. Det kommer att bli väldigt skojigt, oavsett hur bra eller inte bidragen kan tänkas vara. Jag upptäckte just att en bekant till M ska vara med i ett av bidragen till och med. Då kan vi ju alltid heja på honom i brist på annat.

Nu ska jag skala morötter, trevlig lördag på er!

Rimligt?

Idag läste jag att nästan 80 procent av Sveriges åkermark används till att odla djurfoder. 80 procent! Sug på den en stund...

Färdigfuskat!

Sådär, då var båda fusk-skinkorna griljerade och klara. Den innersta är Astrid och Apornas Julsk*nka och den närmast är en kålrot som är förkokad med blandade kryddor och sen griljerad i ugn. Utan att i och för sig ha smakat den förstnämnda så gissar jag att kålroten blir min favorit. Jag tillhör den grupp vegetarianer som inte är så överdrivet förtjusta i de där 'köttsubstituten', där man gör sitt bästa för att efterlikna kött. En av anledningarna till att jag är vegetarian är just att jag faktiskt aldrig gillat kött, så varför försöka eftersträva det?

Kålroten är dock en favorit i repris på julbordet. Den försöker inte smaka kött utan smakar bara väldigt gott!

Published with Blogger-droid v1.7.4

Helgens Umeå-tips

Imorgon är det Vegovision 2011 på Nolia (Dragonen?) i Umeå. Jag brukar ha för vana att jobba när det äger rum, så också i helgen men eftersom jag är ledig ikväll finns det möjlighet att fara. Så kanske åker vi dit, om jag ids slita mig från landet så tidigt på dagen imorgon.

Fuskmat till middag

Till att börja med så har väl tanken varit att äta mindre av halvfabrikat än mer, inte minst av ekonomiska skäl men även för att maten blir så mycket roligare. Med det sagt får jag ändå erkänna att jag blev lite glad över att finna följande produkt i frysdisken:

Egentligen tillhör inte jag alls den här kategorin vegetarianer som vill att vegetarisk mat ska vara exakt samma som den man åt som karnivor men med en enda skillnad, mycket kanske för att jag aldrig varit en köttälskare. Men just när det kommer till 'dåliga köttprodukter' (vilket var det jag nästan helst åt som köttätare för hundra år sen) såsom exempelvis korv (om det nu ens kvalar in som köttprodukt...) så är jag lite svag. Så idag vankas det halvfabrikat-låtsas-korv till söndagsmiddag. Vi har redan testat en gång så jag kan snabbt recensera dem med ett starkt medelbetyg; kryddningen kunde definitivt varit mycket kraftigare om man nu vill ha det till chorizo. Men den funkar för mig.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Vegomässa och Kulturnatta

Lite sämre väder idag som det ser ut, men fortfarande ingenting att klaga över. Jag hoppas att det håller i sig och inte regnar på Kulturnatta på stan idag. Det lär väl bli en tur dit senare. Beroende på hur mycket jag kan locka med M på. Han resonerar lite som jag gör med dagens Vegomässa; hur kul är det att gå utan pengar? Men Kulturnatta inbillar jag mig att man i högre grad kan komma undan med att glo på folk om inte annat.

Men vi får se. Just den här helgen kan vi i vart fall inte klaga på att det inte finns något att göra...

And the result is...

Hm, okej. Nu har inte jag ätit bacon på drygt tio år, men jag tror inte att det smakar riktigt sådär. Eller ja, typ kanske egentligen, plus en hel del mer fett, det här var lite åt det torra hållet. Det luktade dock väldigt mycket kött. Sådär att jag ryggade tillbaka efter att ha öppnat påsen.

Jag åt det till raggmunk och jag vill nog påstå att mina raggmunkar hade klarat sig ganska bra utan fejkbacon. Det var inte dåligt på något sätt och hade jag saknat bacon/kött så hade det säkert funkat, men för min del så tillförde det nog inget särskilt. Kan tänka mig att det skulle funka bättre i låt säga pastasås eller så.

Till skillnad från en del quorn-produkter så tror jag inte en sekund att en carnivor hade gått på att det var bacon, men för min del så är det inte heller syftet med vegprodukter. Så utlåtandet blir väl att det var en helt okej produkt om man söker efter nåt substitut för kött. Gör man inte det är det mest ett dyrt sätt att tillföra protein till sin vanliga vegetariska kost. Medelbetyg, gissar jag.

Bristande logik

Åh, jag har ju glömt att berätta om den mest underhållande insändare jag läst på länge! Den var i vk i måndags (vill jag minnas) och handlade om veganer, djurrättare och rätten att vara överordnad djuren. Tyvärr har jag den inte framför mig så jag kan inte återge den ordagrant men grunden för personens påståenden inleddes i vart fall såhär:

"Nu är jag inte religiös men i bibeln står det faktiskt..."

Sen fyllde personen på om att det står i bibeln att vi ska härska över djuren och äta av naturen, eller hur det nu var. Jag vet inte, men det känns ju ytterst märkligt att leva efter en helig bok som man uppenbarligen inte fäste någon större tilltro till. Som att leva efter Röda Rummet, eller nåt. Men det kanske speglar en del av det svenssonska engagemanget i Svenska kyrkan; man tar till de bitar som passar (avslutningar i kyrkan av traditionsskäl tex), i övrigt är man "inte särskilt religiös, men...".

Jag kanske skulle skriva ett svar i stil med:

"Jag tycker förvisso att nazism och främlingsfientlighet är avskyvärt, men Hitler var ju faktiskt vegetarian..."

Frukostkicken

Min nya goda frukostvana! För dagen innehåller den laktosfri vaniljyoghurt, frysta blåbär och hallon, en passionsfrukt, en halv banan, en dryg matsked krossat linfrö, en liten näve torkade nässlor och en matsked havregryn. Allt stavmixat och upphällt i ett högt glas (syns inte så bra på den sugiga fågelperspektiviga mobilbilden).

Dessvärre kommer de torkade nässlorna inte räcka för evigt, men än så länge är de en bra vitaminkick att ha i. Proteinmässigt borde man nog äta typ ett kokt ägg till eller så, vilket jag gjort ibland (jag tycks vara allergisk mot gulan så den tar jag bort). Har fortfarande lite halvsvårt för det där med att äta ägg. Det känns inte så vegetariskt. Kör på kravmärkt i vart fall för att göra mitt bästa. Får se till att skaffa egna höns på sikt, gissar jag.

Nu sängen!

Det är hur man använder sin överordnade intelligens som är grejen, inte att man har den

Läser artikelserien på SVD om att våra "matdjur" trots allt (surprice) är ganska smarta. Intelligenta, till och med. Klart att jag hoppas att det ska få någon att fundera över det de har på tallriken, men trots allt har jag nog för liten tilltro till människans egen intelligens. De flesta skulle nog inte få för sig att äta sina husdjur och jag vet många som skaffat grisar eller andra matdjur och sen inte kunnat med att äta upp dem när det blivit dags. Därmed inte sagt att de blivit plötsliga vegetarianer; istället väljer man bara ett annat, anonymt exemplar medan det egna blir sålt till någon som inte hunnit med att ge det ett personligt namn.

För det är väl grejen? Scans grisar har inga namn, inget individuellt ansikte. På älgfarmen utanför Umeå kan du makabert nog både klappa och kela med tama älgar ute på gården för att sen gå in på restaurangen och äta upp nån av dess polare eller köpa med dig korv som gjorts på någon av deras besläktade individer. Och uppenbarligen gör man det utan att blinka. Kopplingen att den fina älgen på gården är, förvisso inte exakt samma individ men, samma sak som det man stoppar i sig tycks vara information som vi med vår intelligens sållar bort. Selektiv intelligens, om man så vill.

Och visst, det finns de som överlagt förstår och väljer att se hela kopplingen och ändå äter djur, jag vet, men faktum är att de flesta nog ändå inte vill veta särskilt mycket om det exemplar man just la på grillen. Man duckar som man duckar för andra hemskheter. Afrika ligger väldigt långt bort och kött är ju så gott.

Vilda associationer hos Säpo

Läser att Säpo skickat brev till "unga vänsteraktivister" i Göteborg i nåt slags spännande brottsförebyggande syfte.

Drar mig till minnes att M berättat för mig hur föräldrar till ungdomar som enligt skolorna stod på vegetarisk kost (tydligen innebar det nån slags registrering) under tiden som det sk militanta veganvåldet i Umeå var som värst, fick brev hem där de berättade vad dessa vegetariskt ätande ungdomar kunde antas hålla på med.

Hur gör man de här kopplingarna? Var går gränsen där vegetarisk kosthållning eller vänstersympatier går över gränsen och plötsligt gör att man hamnar i nån slags extremism-register? Skulle vara spännande att se det.

Bara att vänta och se om vuxna medborgare som nån gång köpt en Bert Karlsson-producerad skiva eller varför inte en sodastream-maskin får brev hem?

Uppblossad djurrättsdiskussion i Umeå

Jag måste kanske också kommentera nyheten som enligt lokaltidningen skapat folkstorm i Umeå de sista dagarna.

Bakgrunden är en barbeque-restaurang som slog upp portarna i en gammal garage-länga på Umedalen (ett ytterområde, tillika det fd mentalsjukhusområdet i kanten av Umeå) för ett par år sedan. Deras inriktning var lite ny i den här stan; det serverades i stort sett bara kött grillat på amerikanskt vis. När de så grillade en hel oxe förra sommaren vaknade några som tydligen vill kalla sig för "djurrättare" (i det här fallet var det Djurens befrielsefront som tog på sig det, övriga attentat har ingen tagit på sig officiellt) och spraymålade restaurangens dörrar och krossade fönster. Efter det har flera liknande saker inträffat för att sen eskalera till nåt otäckt personligt mot ägaren (läs artiklarna).

Nu stänger ägaren "Garaget" och det har blåst upp en jättedebatt i Umeå där man på nåt vis ställt djurrättsaktivister eller vegetarianer i ena hörnet och köttätare i en annan. Jag har inte orkat läsa så mycket av kommentarerna på artiklarna men stämningen är ganska urspårad (som vanligt).

För mig handlar inte det som drabbat garaget på något vis om djurrättares aktioner. Jag kan inte se hur de skulle vara det. I mina ögon handlar det här om personer som likväl kunde ställt sig bakom afa:s stenkastande eller NSD nazi-hojtande. Det här är människor som inte bryr sig om sakfrågan utan om kampen/bråket och makten.

När VK dessutom nämner förbundet Djurens rätts namn i en rubrik utan att på något vis förklara sig, då blir jag riktigt sur. Djurens rätt har aldrig och skulle aldrig stötta såna här händelser. Djurens rätt (tillika de absolut flesta liknande organisationer i landet) arbetar politiskt, med information, debatt, och lagliga demonstrationer och aktioner. Det här är inget annat än fritt agerande av skitungar som inte tänker på konsekvenserna, vare sig för den person de hotar eller för de som arbetar seriöst med den fråga som de själva säger sig stötta. Om något så medverkar händelser som de här till att respekten för seriösa djurrättare åter sänks och vårt arbete får i värsta fall börja om ett par steg bak igen.

Jag önskar så att VK kunde ta tag i debatten och tex låta djurrättare komma till tals så kanske nyanserna skulle ändras och folk kunde förstå att det inte alls handlar om djurrättsaktivism i det här fallet.

Flygspaningar

Framme! Det är ju faktiskt mycket smidigare att flyga till Bromma egentligen. Mindre flygplats med mindre stress, billigare flygbuss som dessutom bara tar en kvart till city.

Själva flygningen gick bra. Jag kan inte påstå att jag mår bra när jag flyger, men det går ju i vart fall. Ca 4 sekunder innan dess att planet lättar tänker jag alltid "nu vill jag gå av". Jag försökte fördjupa mig i min tidning, men vad jag läste, det minns jag knappt.
Däremot satt jag och förundrades över maten som serverades. Jag bad om vegetariskt och fick en låda med en dubbelmacka med nån röra i, juice, te och en påse med äppelbitar. Tjejen bredvid mig fick inga äpplen utan en chokladbit. Mmm, det ser man ju på min kroppshydda att vegetarian betyder renlevnadsmänniska... Humor. Men jag var mer än nöjd över mina äppelbitar, jag hade faktiskt inte velat byta. Intressant spaning bara. Det som kanske var än mer konstigt var att i min veg-macka så var ägg en av ingredienserna i röran. Så det gick ju bort för min del. Hur logiskt tänkt är det?

Det är spännande också med alla olika "riter" som olika flygbolag har för sig. På Malmö aviation gick flygvärdinnorna runt och delade ut varma blöta tygtrasor med plasttång till passagerarna.

Väl på Bromma så gjorde jag också en sociologisk spaning. Vi stod nästan alla från planet och trängdes på den lilla platsen där rullbandet med bagaget går runt. Och det gick runt. Och runt Med en enda väska som ingen ville kännas vid. Och det tog evigheter. Sen sa någon nåt om att det väl snart kommer ett par skidor som ska till Åre, men en anspegling på sällskapsresan, förmodar jag. Smått fnissande hördes. Sedan hände fortfarande ingenting. Då började någon spela musiken från Sällskapsresan, den som går när de är på Gran Canaria. Den tidigare nästan knäpptysta församlingen började skratta. Och plötsligt var stämningen en annan och man kunde krypa ur sin egen lilla sfär och prata med de som fanns bredvid. Fascinerande, det där.

Ja, så nu är jag i mitt andra hem Fiskis och sitter i ett eget tyst rum med Joakim i ett annat, blek och ämlig. Borde kanske ha bytt boende, men tiden fanns inte riktigt. Så nu är det som det är. Jag hoppas vid alla gudar att jag inte drabbas. Jag har verkligen vare sig råd eller tid att vara sjuk nu.

Vegetarianism en fara för småfolket?

Hittade en intressant artikel på en barn-sida idag. Lite av en slump, jag brukar faktiskt inte hänga där. Det handlade om vegetarisk kost till barn. Det där är något jag inte brukar prata om, många icke-vegetarianer ser på en som om man hade avsikt att misshandla sina kommande barn om man råkar nämna att det för mig personligen ter sig ormligt att servera kött till dessa eventuella blivande familjutfyllare. "Att man gör ett sådant val åt sitt barn", hörde jag någon säga apropå detta. Jag tycker såklart det är tvärtom. Jag låter dem själva får välja om de vill äta djur eller inte när de blir större. Och samtidigt; hur många val gör man inte som förälder i allmänhet åt sina barn? Inte minst alla de som väljer att döpa sina barn och välja sitt barns andliga/religiösa tillhörighet då det är några få månader gammalt...men det är en annan diskussion.

Men det var inte det jag skulle skrocka om egentligen. Det jag reagerade på i artikeln var att man inte drar sig för att måla upp en skräckbild som att man kan göra sitt barn utvecklingsstört om man serverar fel (vegetarisk) kost. Att det är viktigt att vara noga med kosten är en annan lite korkad sak att säga. Borde inte alla föräldrar vara det? Eller går det bra att servera vad som helst så länge det innehåller kött? Mycket konstigt.

Jag skulle vilja hävda att de flesta vegetarianer (med undantag såklart, speciellt "trend-veganer" osv) har betydligt bättre koll på näringslära och vad man bör och behöver äta, än den genomsnittlige karnivoren. De som tror att vegetarianism bara innebär att man utesluter köttprodukterna är oftast inte vegetarianer själva. Inte heller sällan stöter man på dem på sämre restauranger som ska improvisera ett vegetariskt alternativ.

Temadag på jobbet coming up

Nästa vecka blir det alltså universitetet måndag och tisdag. På onsdag ska vi ha temadag på jobbet, vilket kan vara de mest meningslösa dagarna vi har på jobbet. Och än mer meningslösa blir de eftersom alla faktiskt känner att de är det, utom möjligen chefen. De infaller en gång per år och då ska man diskutera utveckling på ett visst tema på förmiddagen, äta lunch och sen umgås på ett eller annat sätt. Oftast brukar man fara iväg men eftersom ingen kunde enas i arbetsgruppen (nattpersonalen ej inkluderad, vi är som lite utöver..) så ska vi vara i en kvarterslokal bredvid jobbet(!). Hurra. Man kunde inte heller enas om vad man skulle göra av eftermiddagen så det står "promenad" på schemat. Eh..grejt.

Temat för i år är "Kreativitet och arbetsglädje" vilket känns som om det kommer sisådär 4 år för sent eller nåt. Jag tror att jag gör bäst i att vara så tyst som möjligt den där dagen. Jag antar att det är ett nytt försök att balansera upp de neddragningar som gjorts/görs på vår arbetsplats och försöka få oss att "se det positiva i det hela", som de brukar säga.

För att klaga vidare så har de dessutom bokat lunchen på en restaurang i området som heter Garaget, som serverar grillat kött. Enbart. Alla vet att jag är vegetarian men när jag påpekade att det inte finns en enda vegetarisk rätt på menyn så kom den klassiska repliken "det finns ju salladsbuffé". Okej. It's gonna be a great day.

Regnbågsfamilj?

Jag vet inte om det är jag eller Expressen som inte har koll på begreppet "Regnbågsfamilj", men vi har uppenbarligen inte samma definition av det. Å andra sidan upprörs inte jag över att människor köper korv på stan heller. Inte mer än att jag tycker de borde valt sojakorv... =)

Vad sägs om en skalbagge till lunch?

Hehe, kul! Jag kommer inte ihåg vilken ume-Fia jag sa det till, men när jag berättade något om att det faktiskt är skalbaggar i vissa färgämnen fick jag typ till svar att jag hade gått på en skröna. Samma skröna som livsmedelsverket då kanske? Återigen vinner vegetarianerna/veganerna medvetenhetens pokal...

Vegetarianism, barnuppfostran och val av livsstil

Det här, förresten, retar mig enormt. Det handlar inte på något sätt om veganism, det handlar om helt andra saker, men det förvånar mig inte att media omedelbart försöker omvandla något så hemskt till att vara en konsekvens av människors ställningstagande för veganism. Det är precis samma sak som att sätta rubriken "Köttätare stängde in och svalt sitt barn" på följande artikel.

Det hela har dessutom tydligen mynnat ut i någon slags diskussion om att veganer och vegetarianer som inte föder sina barn med kött har valt livsstil åt sina barn på ett så oerhört förbjudet, nästan barnmisshandlande sätt. Jag skulle i så fall vilja vända på det och säga att köttätare också i så fall väljer en livsstil åt sina barn. En livsstil som går ut på att döda andra varelser för sitt eget höga (mat-)nöjes skull (som dessutom kostar emormt mycket på miljön, som redan befinner sig i kris). Och föräldrar gör val åt sina barn, det ingår liksom i hela uppfostringsdelen av det ansvar som man har som förälder. Vissa gör mer lyckade val, andra kanske mindre lyckade. Men det hör till. Och en massa barn har vuxit upp på vegetarisk kost utan för den sakens skull dö av undernäring eller drabbas av skörbjugg (finns det ens längre?).

Men det är inte första gången som jag stöter på det här. Flera har faktiskt frågat om jag (underförstått: liksom mitt barn) kommer att börja äta kött igen när jag får barn. Självklart inte. Och självklart kommer jag inte ge mina barn kött heller. Det vore för mig lika dumt som att döpa mina barn i Svenska kyrkan (eller vilken annan kyrka som helst såklart, men SK är väl den som ligger närmast till). Eller att uppfostra dem till att bli fulländade moderater. Eller att lära dem att solidaritet med annat levande är blaha. Etc. Det är också val som de kan göra själva när de är mogna för det. Precis som att äta kött. Det får de välja när de blir äldre, och då kan jag inget säga. Men att jag skulle uppfostra mina barn i något som jag själv inte tror på, det om något vore väl idiotiskt?

Om sedan mina ev. barn som vuxna är köttätande troende kristdemokrater med stora bensinslukande stadsjeepar och aktieportfölj i vapenindustrin, ja då får jag väl ta det och inse att jag kanske inte lyckades så bra. Men då är det i vart fall deras eget val.