Midsommar 2017

Midsommarafton bjöd på fint väder här i byn, tro det eller ej. Dagen efter kom däremot regnet. Det spelade i och för sig inte så stor roll. Visst, vi var och grillade hos Simon & Philip, men det gick bra ändå. De har ju en supermysig inglasad veranda som vi kunde hänga på under kvällen.

Midsommarbåt! Jakobstadsbåt som återkommer årligen.

Midsommar spenderades alltså här i byn, med Lil'sis och Joel som gäster. Och deras hundar förstås, ingen gick nog miste om det en stund. Lite ovana att vara ute i löplina själva utan uppmärksamhet lät de oss veta att de var just det, men det gick ganska snart över. Sötdjuren.

Fina Tullgården

Vi hade bokat bord på Tullgården så vi åt nån slags sen lunch där. Jag tror att de hade glömt att vi förbeställt vegetariskt så det blev lite rörigt en stund men de fixade till det och gav oss dessutom lite rabatt på priset så vi var inte alls missnöjda. Mätta och belåtna, snarare.

Tipspromenad i byn, en tradition på midsommar

Jag försökte för andra (tredje?) gången att göra marängbottnar på kikärtsspad men det blev inte superlyckat den här gången heller. Bättre än tidigare, men inte jättebra. Små maränger blir perfekta, men just bottnarna vill sjunka ihop sig lite och bli sega mot mitten. Det trots att de fick stå i ugnen i evigheter efter gräddning. Jag såg att man i ett recept hade tillsatt maizena, undrar om det skulle hjälpa?

Maräng, lemon curd, grädde, bär och riven choklad

Ingen dog av fikat, det blev tvärtom ganska gott trots lite segskuret. Jag lyckades riktigt bra med den äggfria (jag använde laktosfritt, inte mjölkfritt smör just den här gången) lemon curden och den tillsammans med en massa bär var ju inte dumt. Vi fikade på en filt i trädgården för första gången i år. Det var mysigt och så kunde hundarna vara med. 

Systrarnas respektive var färgkoordinerade
dagen till ära...

De fick också följa med då vi gick på promenad mot badplatsen. Själva stranden är hundfri men vi gick en tur runt på klipporna som omger stranden. Där det var lä var det jätteskönt och riktigt somrigt. Och jag bara älskar havsluften och ljudet av vågorna som slår in. Sån otrolig lyx att nästintill ha inpå husknuten!

På klipp-promenad

Hoppas att ni hade en lika fin midsommar!

Kasta pengarna i sjön?

Läste en lite märklig (för att inte säga kvällpressaktig) artikel i lokaltidningen om fredsfirandet. Rubriken antyder att Umeå och Robertsfors kommun fick stå för de största utgifterna av de totalt 4,4 miljoner kronor som lagts ner på firandet. Jag får dessutom en känsla av att man ska tänka att pengarna las på själva kungabesöket.

Läser man själva artikeln så står det dock klart att Umeå kommun själva lagt en halv miljon (av tre) medan Robertsfors kommun lagt 117.000 kronor (av 1,3 milj) på firandet. Tillsammans strax över 600.000 alltså. Jag vet inte hur man får det till att kommunerna stod för notan. Sen kom visserligen en del av de övriga pengarna från kommunerna, men då i form av EU-projektpengar, bidrag osv som kommunerna sökt inför firandet och som alltså inte på något sätt tagits från annan verksamhet.

Jag har dålig koll på Sävar och dess verksamhet, men kan lova att de pengar som las ner i Ratan var mer än välbehövliga. Pengarna har inte lagts på själva kungabesöket utan på att tex rusta upp hamnen. Hade man inte gjort det hade den troligtvis fått stänga då den redan för nåt år sen bedömdes som rent allmänfarlig, vill jag minnas. Byalaget har jobbat länge för att få till en upprustning och fick nu chansen när de blåblodiga skulle komma på besök, vilket gav lite liv i luckan hos kommunfolket.

Man har gjort Ratanvägen till brunmärkt turistväg men ser inte till att den är underhållen (den är förfärlig!), men att man såg till att byalaget kunde få till en upprustning (jag kan lova att många gratis arbetstimmar ligger bakom resultatet) var absolut det minsta man kunde göra från kommunens sida.

Så om nån nu skulle få för sig att vi kastat skattepengar på någon redan snuskigt rik kunglighet, så är det fel.

Sista dagen av fredsfirandet, imorgon kommer friden tillbaka

Idag har det varit dag två av två i firandet av freden i Ratan. Naturligtvis inte lika hysteriskt som den kungliga dagen igår, utan på ett mycket mer behagligt sätt. Bl.a besöktes krigsgravarna vid Ledskär där några av de "ärorika och tappra" ligger begravda. Men, som fredstalaren Hans Carlgren sa under sitt tal ikväll; "det är inget ärorikt i att dö". Det har, förutom talet, även avtäckts en fredsmonument utanför värdshuset Tullgården ikväll. Det var väldigt fint och jag tilltalades av tanken bakom. En liten grupp utvalda Ratanbor har suttit ner och diskuterat vad man ser för symboler med ordet fred och sen har en skultör haft fria händer efter det.

Resultatet blev en skulptur som föreställer en kvinna i en liten roddbåt med en hink fisk, på ett böljande hav. Man menade att det finns en frihet i att göra vad man vill utan risk för sin säkerhet som medborgare. En frihet som vi kanske tar för given. Att man valt en kvinna var för att man ville visa på något annat än den stupade soldaten (som ju så ofta är man); hur det är kvinnor och barn som ofta drabbas hårdast av krig. Att det var en fiskebåt säger kanske sig självt med tanke på vad det här är för by.

Det var lite för dåligt ljus för att fotografera själva skulturen ikväll, men jag återkommer med bild senare.

Själva invasionen i bilder

Då var besöket avklarat. Och ja, det blev mycket folk, men kanske inte så mycket som vissa hade förutspått. Jag är urdålig på att uppskatta folksamlingar men visst var det kanske tusen personer här? Medelåldern var hyfsat hög och kepsbärarna märkbart många.

Det kryllade av militärer i blandad form, som antingen stod i givakt eller satt på rad och drack festis.

Festisdrickarna var nog värnpliktiga men här var några som avancerat till kaffe och macka.

Toastmastern hade då en kostym som stack ut...

Och så kom de då, först kungen som hade en väldig fart.

Drottningen tog sig däremot tid att stanna vid alla som satt i rullstol eller liknande.

Kronprinsessan fick presenter längst med vägen och tog sig tid att vinka, hälsa i hand och fotograferas på ett väldigt inövat men ändå folkvänligt sätt.

En överexponerad bild (bland många, jag var ingen mästerfotograf idag) på byns ålderman och -kvinna som var medbjudna på den kungliga lunchen. De såg väldigt nervösa och ovana ut.

Allra mest kanske jag ändå imponerades av den polishelikopter som svävade lågt över byn precis innan den kungliga ankomsten och som sen parkerade sig i hästhagen nedanför huset.

Märkligt nog var inte alls några större delar av regeringen på plats, vilket jag hade läst mig till innan. Jag såg bara till Maud Olofsson, men det verkade som att drottningen precis som jag trodde att statsministern skulle vara med då hon hon i sitt invigningstal av den taktila gjutjärnskartan i hamnen sa nåt i stil med "Kära Ratanbor, herr statsminister..." osv. Kanske hade planerna ändrats, vad vet jag.

Före invasionen

Hemma och gör mitt bästa för att övertala kroppen om att den inte alls behöver sova än på länge. Det trots att jag var färdig för sängen redan vid halv fem imorse. Men efter lite morgonbestyr och sen en intervju med åklagare Hillegren på P1 på radion i bilen så är jag ändå hyfsat i fart.

Tre kontroller, varav en bestående av två slöa poliser, passerades för att ta sig in i byn. Det är inte annat än att det hela känns märkligt och faktiskt lite smått spännande. Hörde på radion att man väntar "ett tusental" besökare i Ratan idag. Ett tusental... I en by som normalt har drygt 60 invånare (vill jag minnas). En upplevelse byborna säkert sent kommer att glömma. Fast enligt grannen så är det fjärde kungabesöket sedan freden, så byn är väl van snart...

(Klicka för att kunna läsa.)

Utanför huset har en skylt ställts upp som berättar om kanonkulan som sitter i väggen på lillhuset på gården. Jag gissar att det därför inte dröjer länge förrän nyfikna besökare inte bara är i byn utan tom inne på tomten och kikar runt. M har klippt gräset noga och röjt undan annat efter bästa förmåga så att det ska se fint ut. Man kommer ju inte ifrån att se att det byggs på men jag tror att han är lite stolt över sitt hus idag.

(Huset och lillhuset.)

De kungliga möter det uppstyrda folket

Det måste ju ändå vara lite märkligt för kungafamiljen att var de än kommer så är allt väldigt ordnat. Här i byn har det tex plötsligt tillkommit välbehövda översiktskartor, skyltar, vägvisare, en trevlig grillplats, hamnen har fått röjning osv. Dessutom är varenda gräsmatta välpolerad och trädgårdarna finordnade. Och visst är det bra. Byn har fått möjligheter de/vi säkert inte fått om det inte vore för besöket.

Men jag kan ändå inte låta bli att förundras över det märkliga låtsasliv de kungliga ändå lever, när allt alltid är så tillstyrt och uppordnat.

Fredsårets firande

Idag får jag väl säga att jag sovit ganska bra iaf. Var uppe en stund vid tolvtiden men sen somnade jag om och vaknade precis innan M svängde in bilen vid fyratiden.

Idag är det lite av dagen före dopparedagen här i byn. Imorgon kommer ju kungen m.fl. Personligen tycker jag nästan att det är koolare att halva regeringen inklusive stats- och utrikesministern ska besöka byn, men det är ju jag det. Det har lagt till en gigantisk båt nere vid hamnen såg jag, minröjningsfartyget HMS Vinga, gissar jag. Det ska vara nån visning av det imorgon.

Jag tänkte försöka hålla mig vaken när jag kommer efter jobbet imorgon. Iaf en stund för att kunna se en del av jippot iaf. Om jag nu kommer förbi spärren. Mitt efternamn är felstavat på det polistillstånd jag fått, men det ska nog ordna sig.

Kungligt passerkort

Nu har jag fått ett passerkort så att jag får lov att fara till huset om jag vill efter jobbet den 19e då kungen kommer hit. Tacka polisen för det. Och kanske kungen?

Tillfällig flykt

För dagen har jag förflyttat mig till huset i Ratan. Det var länge sedan. Jag har ju varit förbi här och så ibland, men inte direkt kommit för att stanna ett tag. Det känns märkligt. I höst är det två år sen jag flyttade ut. Känsligt och knepigt. Konstigt att känna sig så främmande i ett hus man bott i och älskat. Instinktivt är jag klädd i pansar.

Jag är här mest kanske för ett annat känsligt projekt. Mellankatten Rosa ska ev bli sommarkatt (i en positiv bemärkelse) här. Jag har som gissat mig till att hon inte riktigt trivts i lägenheten i stan just under sommaren. Hon har varit gnällig och inte som hon brukar. Så vi stuvade in den skräckslagna kissen i bilen idag och for hit. Hittills är hon fegare än jag någonsin sett henne. Hon är van att gå i bulldozerkatten Smillas fotspår och då är det väl rätt lugnt. Nu är hon själv och allt verkar ganska läskigt såvida inte jag finns alldeles bakom. Men det blir säkert bättre. Till en början ska hon testbo här när M har semester. Och jag har ett hål i mitt hjärta.

Min midsommar

Hur bakfull är du idag? står det på aftonbladets hemsida. Inte alls, kan jag säga. Men trots det har jag sovit i hundra år, känns det som. Sent i förrgår kom en inbjudan att följa med Mattias och hans familj på firande med mat på Tullgården i Ratan, och det kändes som ett bra erbjudande. Kruxet var att de skulle ses vid 11 och äta kl 12, och jag skulle ju jobba natten innan. Så jag for hem efter grejer och åkte till Ratan och åt frukost. Somnade strax efter 9 för att stiga upp 1,5 timme senare. Dödstrött såklart. Men konstigt nog fick jag fart efter ett tag och kände sen ingen trötthet förrän jag satte mig i soffan på kvällen.

Vädret var inledningsvis rätt trist med regn och blåst, och tyvärr var den vegetariska varianten av maten på Tullgården inget att hurra för heller, trots att det var förbeställt till fyra i vårt sällskap. Vi fick en fänkålsoppa som smakade konstigt av vinäger eller möjligen en överdos av matlagningsvin. Men, lagom tills dess att vi kom ut på gården (och jag hade hunnit hem till huset efter en munkjacka och gympaskor för att hålla värmen) började solen titta fram. Och då kom också folket ut ur stugorna. Så det blev lite fiskedamm, lotterier och gissa något-tävling ändå. Vi fyra veggisar; jag, Mattias och hans systerdotter med pojkvän, tog dock ganska snart och körde in till stan och lagade till lite mer bastant middag i lägenheten.

Sen var midsommar lite slut, ungefär. "Ungdomarna" skulle vidare på midsommarparty och vi hamnade i soffan där Mattias som vanligt gick lös på fjärrkontrollen så att vi såg ungefär 3 minuter i taget på alla 9 kanaler jag har, för att sedan börja om igen. När jag ätit upp en liter jordgubbar själv (vadå? Mattias är ju allergisk, I did him a favor) och lite för mycket choklad somnade jag helt enkelt i soffan framför bläddrandet, för att sen vakna vid 4 i morse med nackspärr.

Så det var min midsommar. Jag är nöjd, även om det inte blev nån höjdare. Idag är köket är fullt av disk och dammråttorna verkar börja mobilisera sig så jag borde kanske ta tag i det. Eller så väntar jag tills imorgon och spenderar min dag med en film, lite WoW och min bok ute på balkongen. Mmm, vi får se.

Kvällsfunderingar

Argh! Sitter och försöker publicera lite bilder från min promenad förra veckan men blir inte vän med vare sig blogspot eller digikam (bildprogrammet) så jag lägger ner det. Antagligen sitter felet "bakom skärmen" för jag är stentrött verkligen och tänker nog inte logiskt. Det är okänt om det hettar om kinderna just för att jag är trött eller för att jag råkade exponera min fragila nordbohud för solen en stund när jag gick till och från stan tidigare idag.

Promenerade ner för att göra några mindre inköp. Glömde köpa linsvätska dock, men ingen panik än. Tänkte passa på en ganska uppåt dag som denna att prova lite kläder för att se om jag kanske skulle kunna ta mig råd att ha något fräschare på kongressen nästa helg, men som vanligt slutade det mest i ett sårat ego, samt 25 brännbara dvd-skivor...

Men jag måste verkligen fråga mig vad folk gör inne i provhytterna? På HM idag var det tokkö och det berodde inte på att många ville prova utan på att de som provade tycktes ha slagit upp läger i respektive hytt. Helt otroligt, hur lång tid kan det ta att prova några ynka plagg? Jag lägger max 2 minuter per plagg och jag tror bestämt att jag hade provat min tre plagg idag och kom ut igen på mindre än fem minuter. Inom typ fem sekunder ser jag om det hamnar i kategorin "gångbart" eller "fruktansvärt" (det är typ mina kategorier, depressing, I know). Vad mer är det tänkt att jag ska göra där inne? Egentligen? Det kan förståss vara så att om man är en person som allt passar på så kanske det blir svårt att välja ett eller två av de fyra man provar, eller nåt, men ska det verkligen ta en kvart? Ja, jag förstår det då inte.

När jag gick till stan sist, då jag fotograferade, låg isen fortfarande på älven, i vart fall delvis. Idag var det fult öppet och väldigt strömt. Vinterjackor verkar vara ett minne blott och solglasögon inhandlades i massor, som det såg ut. Det går fort när det väl börjar. I Ratan imorse låg dock isen kvar inne mot stranden och det var till och med ett flertal ute och pimpelfiskade. Det såg lite riskfyllt ut, men de brukar veta när det är bra eller inte. Kylan hänger sig kvar lite längre vid havet men höstarna brukar vara varmare och lite lite längre. Och det gillar jag.

Jag är ensam ikväll och njuter lite av den tillfälliga stressfrånvaron. Kissarna sover med magarna fulla av kokt sej och potatis och jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Inte tillräckligt trött för att sova, mer trött i huvudet än sömnig egentligen, men för trött för att göra något produktivt. Hänga framför tv:n? Mmm kanske.

Ledig kväll

Konstig dag idag. Lite tuff, men samtidigt har saker och ting gått framåt. Kan inte skaka av mig en dålig känsla riktigt, som jag inte är helt klar över var den kommer ifrån. Men det går väl över. Jag känner mig som en bättre (iaf mindre dålig) människa imorgon igen kanske.

Jag tror det är fem veckor sedan jag hade en ledig helg. Ska förvisso jobba på söndag natt, men då är nästan helgen över. Fick en fråga om att byta och jobba lördag, och hade bestämt mig för att ställa upp, då jag fick veta att det var ordnat ändå. Får erkänna att det kändes ganska bra. Jag behöver lite ledigt. Visst, jag ägnar säkert dagen imorgon åt kongressarbete och protokoll igen, men ett par lediga kvällar med trevligt ev umgänge är vad jag behöver just nu. Tanken var att jag skulle följa med Mattias hem till Ratan ikväll men när vi ätit middag här tidigare ikväll så somnade han i min säng, så en gissning är att vi far först imorgon. Låter honom ligga där, han verkade också rätt slutkörd. En helg på landet är annars väldigt lockande, känns det som.

Det börjar bli vår även här, slog det mig idag när jag var ute. Delvis är det barmark, även om älven fortfarande är frusen. Visst, det snöar nu ikväll, men det känns i luften att våren är på väg. Det känns helt okej just nu.

Dagarna flyter ihop

Känns som att jag blivit totalt dagavill, men visst är det tisdag? Gårdagen var som lite konstig, jag var ganska sliten när jag kom hem. Och sen blev jag inte hemma mer än ett par timmar. Mattias skulle köra hem pellets till huset så jag blev med och hjälpte till. Han bar från släpet till källarfönstret och jag tog emot där och staplade i pannrummet. Drygt 50 säckar nånting tror jag, á 16kg. Det känns efter en stund. Men att vara två underlättar väldigt.

Så jag blev där sen under kvällen och somnade redan kring 20-tiden tror jag. Vaknade till efter några timmar och såg på Father Ted med Mattias. Vi har sett alla avsnitt ett antal gånger, men det är fortfarande kul.

Vaknade imorse till en massa nysnö igen. Jag vet inte, men jag tycker det är väldigt vackert och jag skulle sakna det om jag flyttade söderut. Hur länge vi nu får ha vinter alls. Speciellt vackert är det såklart i Ratan, i stillheten och den sköna luften. Men jag hade en massa att göra så jag for med Mattias tillbaka till stan igen vid sjutiden imorse. Och sen har jag skrivit en massa mejl, suttit i telefon, skrivit dagordning till Fi-mötet ikväll osv. Får se om jag hinner med en kort promenad innan jag ska iväg till mötet.

Waterworld

Det har varit en konstig helg. Det känns så. På flera sätt. Inte minst har ju det vackra vinterlandet förvandlats till Venedig plötsligt. Jag överdriver inte när jag säger att jag fick gå i vatten till anklarna på min parkering utanför lägenheten för att ta mig från bilen. Skoj.

Annars har det varit mycket grubblerier i helgen. Som vanligt, kanske, men det känns som att det accelererar lite. Igår kväll hade vi Fi-möte och det kom upp en diskussion som jag faktiskt inte riktigt såg komma, och det tog mig nog lite på sängen. Först när jag kom hem insåg jag hur stort det nog ändå var och blev lite hängig. Eller ledsen kanske. Men det var nog oundvikligt. Iaf så hade jag ingen lust att vara här ensam så jag for till Ratan och Mattias på kvällen och försökte känna mig lite "hemma" för en stund. Det funkade till viss del.

Nu är jag tillbaka i stan hos mina tre vargar. De hade lyckats massakera pappklösbrädan i hallen. Hade med mig flytande kattmynta som jag tänkte ha på klösbrädan i tyg som de hittills rakt av ratat. Insåg nyss att flaskan hade läckt i min jackficka så nu kommer jag nog vara populär hos katter i allmänhet ett tag... Vi får se hur det fungerar med klösbrädan i vart fall. Vore skönt att slippa köpa den i papp som bara sprider sig över hela lägenheten.

Promenad-dag

Har långpromenerat i vinterlandet igen. Gick vilse, trodde jag tills jag plötsligt lite förvånat stod framför mitt eget hus... Bra där. Kändes som en ganska lång promenad, men stegräknaren sa att den nog var strax över medel. Hmpf. Jag lyckades i vart fall inte utlösa larmet, så det var ju bra.
Saknar mina Ratan-promenader. Även om jag hade musik i öronen då med så saknar jag stillheten omkring. Nu har jag vandrat runt i stan vilket inte alls är samma sak. Men ja... Det var skönt iaf. Även om jag fortfarande är mycket i huvudet så känner jag mig piggare för övrigt.

"What ever makes her happy, on a saturday night"

Lördag kväll. Egentligen skulle jag haft fiorna här i eftermiddags, men det blev uppskjutet. Lite trist, men så hann jag städa lite i lugn och ro. Har fortfarande inte packat upp riktigt, har inget på väggarna och köket och sovrummet saknar gardiner. Men ja, det hinns väl med bara lusten kommer.

Idag har jag varit med Mattias i Ratan fram och tillbaka. Det snöar ganska mycket men är inte så kallt så det var full slask på vägen. Lite småläskigt att köra. Döda renar längs vägen också. Så trist att de alltid ska vara vid vägen. Man tycker ju att norrland är fullt av tomma vidder, men ändå är de ständigt på vägen. Och eftersom folk inte har vett att stänga grindarna i viltstaketen så hamnar de på vägen och förstår inte alls att flytta sig. Det är lite konstigt med renar, de tycks inte alls vara rädda för bilar. Inte som andra vilda djur. Undrar om det är aveln som gör det. Inte undra på att Mattias fick lära sig att "knuffa lite på dem" när han gick körskola i Jokkmok... Något han dock inte praktiserar.

Nähä, ikväll ska jag leka med Joakim. We have a playdate on the internet. Det lät väl sådär...? Hihi, nä det ska bli kul. Spela lite spel och snacka dumheter. Skönt, precis vad jag behöver.

Slamtömmarmöte i tvättstugan

Ah tvättdag. Det verkar lite svårt att få tvättid här om man inte planerar lång tid i förväg (lördag kväll verkar rätt lugnt också för oss som inte har nåt liv..) så idag fick jag stiga upp strax före tre och börja tvätta. Snart klart nu, ska försöka sova en sväng då. Var just nere i tvättstugan och mötte då killen som ska tvätta efter mig. Han var trevlig, min tvätt var fortfarande inte klar i en av maskinerna men jag kunde låta den gå, tyckte han. Minns ni Jonas Indes slamtömmarfigur i Torsk på Tallin? Det finns ju några här uppe som faktiskt pratar så, och den här killen var en av dem. "Låt den gå, va." Hihi, ganska sött. Jag vet inte varifrån man kommer om man pratar så, men det måste vara i trakten för man stöter på dem då och då. Alltid killar, av nån konstig anledning.
Kuriosa: Indes föräldrar bodde tre hus från oss i Ratan och brukade vara där på midsommar. Jag mötte Lassie, typ.

Måste söka efter ett klipp på slamtömmarmannen "Det är din skit, det tyckte jag va bra sagt." Skoj.

Hur man startar ett nytt år på bästa sätt; ta semester!

Hm...ni vet den där blandade känslan av lycka, förvåning och oro när man kommer hem från affären och hittar sina lägenhetsnycklar i låset? Inte? Nä, men det är jag i ett nötskal sista tiden (och alldeles nyss). Vet inte vad som är på g med min hjärna.

Anyway, jag spenderar min första arbetsdag 2008 med att ta ut en av mina splitter nya semesterdagar, bra va? Jag måste försöka hushålla på dem (och inte lägga alla på Fi-grejer i år, lovar), men idag kändes det viktigt att ta ut en så jag ringde chefen direkt på morgonen som var snäll och ordnade vikarie lite snabbt. Tur att det fortfarande är skollov så det finns några sådana att tillgå. Annars har vi ont om dem.
Anledningen till semesterdagen är att lillasystern plötsligt kom på besök. Hon ringde förra veckan och ville komma mellan onsdag-fredag men eftersom jag skulle jobba just de nätterna så var det ju inte så bra. Jag sa att jag skulle försöka hitta nån att byta med och sen höra av mig. Men igår väcktes jag av mobilen vid lunch (yes, sen spelnatt) av en syster som helt enkelt satt sig på bussen söderifrån och skulle landa i Umeå vid 16. Sedärja. Lite förvånande, men det var såklart välkommet. Hon ska alltid känna sig välkommen. Det mesta löser sig. Nu stannar hon tisdag-lördag och så tog jag då en semesterdag för att kunna umgås lite mer i vart fall. Imorgon måste jag jobba, men då finns ju Mattias här, så det löser sig.

Han sitter just nu och installerar en dator till henne (tycks vara hans livslott..) som hon ska få med hem. Hon har en dålig dator hemma och så vill hon kunna spela spel (yes, hon gästspelar på WoW hon med ibland) och prata över nätet. Så det ordnas nu. Under tiden har vi gjort godis, sett på nästan hela Simpsons-filmen (som kraschade efter en dryg timme) och mest umgåtts. Vi har också varit i Ratan idag och insett att pelletspannan tycks ha gått sönder. Inte så bra kanske. Tur att det inte är så väldigt kallt ute trots allt. Träffade en snäll granne, vilket var lite småjobbigt, men samtidigt känns det bra att jag inte försvunnit helt utan saknad kanske. Saknar Ratan med, det gör jag, men det får gå över.

"It's the rebels, sir. They're here"

Onsdag, dags att jobba igen. Två nätter sedan ledig över helgen. Och då flyttar vår hyresgäst och vi måste tömma och städa ut huset innan nästa flyttar in på måndag. Jag har en förhoppning om att vi ska hinna något annat också. Min önskan om bio kvarstår, även om det ännu inte finns något jag supergärna vill se. Men vem vet, det kanske kommer intressanta premiärer till helgen?

Igår tokregn, idag sol och alldeles stilla ute. Lite kyligt, men det är helt okej för mig. Håller på och tvättar och tänkte ta en promenad när den är uthängd sen. Var ganska produktiv igår trots allt. Tokhandlade på coop, shoppade fotoalbum på stan, kom ihåg brorsdotter som fyllde 12 år, diskade, svarade på mejl m.m. Kanske inte låter så mycket men det känns så. Har lite uppförsbacke just nu och det börjar kännas tungt att ta tag i saker. Blödde näsblod efter frukost idag dessutom. Andra gången sen i måndags. Skumt. Kanske kroppens sätt att be mig gömma mig under täcket...och äta spenat? Ja, jag vet inte.

Har skickat iväg 92 bilder för utskrift till Proprint i stan. Ett labb att rekommendera. Lite dyrt kanske, men utskrifterna blir nästan nästan alltid perfekta. Jag hoppas att vi av de bilderna ska kunna få ihop ett fint album som minne från Ratan till vår hyresgäst som flyttar. Han har bott här 12 år, tror jag, och jag förstår att han är lite vemodig. En bild saknas dock; en bild på mig och Mattias. Det existerar i stort sett inga såna och det kanske vore trevligt att ha med? Får se om vi hinner krocka här ikväll innan jag far till jobbet så att jag kan ordna det.

Film är bäst på bio?

Ah, helg. And back to work. Lite segt, ska erkännas. Hade en ovanligt lugn natt, och borde egentligen inte klaga, men tiden gick långsamt och jag blev trött. Man vill som ha lite att göra, utan att för den delen behöva slåss med någon.

Bredbandsarbetet fortsätter i byn under helgen. Det som ska göras för hand måste vara klart på måndag morgon då grävmaskinen är tillbaka. Såg lite illa ut när jag körde hem i tokregn i morse, men det har klarnat upp under dagen och nu skiner solen ganska mycket. Lite trist att inte kunna hjälpa till, men Mattias är med för vår del så det kanske är jämnt. Känns lite surt på jämställdhetsfronten bara, att det är så mycket män. Kanske jag orkar upp en stund imorgon eftermiddag istället.

Martina Haags bok har blivit film. Jag läste ju den på väg hem från nåt styrelsemöte i Sthlm tidigare i år och den var ju rätt ok. Underhållande men inte någon större litterär upplevelse. Jag tror att jag tillhör den (minoritet- ?) gruppen som inte jublar över allt som Hannes Holm och Måns Herngren gör. Har lite svårt för den här kändisvurmen som alltid finns med i deras filmer. Som nån filmad variant av Se och Hör. Varför är det så kul med kändisar som spelar sig själva? Ja, jag kanske bara inte fattar det. Men jag tycker att det kanske var kul första gången, nu kanske de kan prova något annat? Iofs passar konceptet ihop med boken ganska bra så.. Ja, jag kanske inte borde se den på bio.

Men jag är sugen på att gå på bio. Kan det inte gå nåt kul/bra/spännande snart?