Visar inlägg med etikett filmmusik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett filmmusik. Visa alla inlägg

söndag, maj 14, 2017

Eurovision 2017

Vi var lite osäkra på om vi skulle fara iväg som tänkt till Simon och Philip för vårt årliga Eurovision-häng, men till sist kändes det okej att göra det. Lil'sis och Joel skulle egentligen också blivit med men har en hund med urinvägsinfektion och stor risk för inomhuskissande så de stannade hemma med honom. Så vi blev lite färre än vanligt. Men vi hade trevligt ändå.

Bortsett att jag hade lite svårt för programledarna, som kändes lite småfjantiga, så tycker jag att de3t var en bra show. Rösträkningen var ju lite dryg som vanligt, men det hör som till. Det var lite spridda skurar i gänget med vilka man hade som favoriter. Precis som vanligt så la vi poäng på alla bidrag under tiden vi såg dem (men lite fusk då S&P redan sett alla och visste vilka de ville spara sin 12:a till, men får enligt våra regler nämligen bara en sån) och toppen blev ganska så överensstämmande med resultatet trots allt. Det var dock bara jag som gillade Portugals vinnarbidrag och ju mer jag lyssnar på det nu efteråt desto mer tagen blir jag av det. Jag verkligen älskar det! För mig känns det som vacker filmmusik (typ La La Land), som en varm filt av mys att lyssna till. Jag relaterar mycket på den här låten tex, som ger lite samma känsla (i klippet från Downton Abbey). Okej, det kanske inte är en schlager- eller ens en ESC-låt som de brukar låta men visst är den fin?


Okej, kanske är det hela framträdandet med Salvador Sobral som känns lite skör som skapar känslan. Men jag gillar den. Och det gjorde såväl jury som telefonrösterna så det måste väl ha varit en ganska bra vinnare då?

Min andra favorit, en låt som också växer med lyssningar, men som jag hade lite svårt för själva framträdandet av, var Belgiens.


Musiken är fantastisk och jag längtar efter att få köra bil till den (jag har "billåtar" som en grej) men jag hade lite svårt för Blanches "döda" framträdande. Hon gjorde inte mycket av möjligheten utan stod som en kall fisk på scenen. Nervositet möjligen men jag vet inte. Det var synd i vart fall, tycker jag, oavsett om det var något som bara skedde eller om hon blev rådd till det. Hursom så fick jag precis som med Portugals bidrag lite filmfeeling och tänkte på musiken till Drive, vilket för övrigt är ruggigt bra filmmusik, så det är ett gott betyg.

Jag som inte riktigt gillar Sveriges bidrag måste annars säga att det förtjänade att komma på topp 5. Det var ett proffsigt framträdande och bland rätt många kassa låtar så stod det ut en del.

En bra kväll var det med trevligt umgänge, lite för mycket chips och precis lagomt icke-uppstyrt för min del.

Vad hade du för favorit, om någon?

söndag, mars 12, 2017

Lumière!

Nu ska jag lägga mig i sängen framför den gamla Beauty and the Beast från 1991, som jag hittade igen på Netflix. Jag tänkte se den lite som uppladdning inför nyfilmatiseringen som kommer ut på fredag. Jag ser fram emot den oväntat mycket, av någon anledning. Jag har inte sett den gamla på evigheter men jag minns det som att jag älskade musiken, detaljerna och humorn. Inte minst den torra "franska" i de talande inredningsdetaljerna. Vi får väl se om jag minns fel. Jag kom på mig själv med att nynna musiken härom veckan och den gjorde mig glad då iallafall. Den och Alladin minns jag av nån anledning som filmer vars speciellt musik jag gnisslade fram återkommande.

måndag, april 28, 2014

How do you solve a problem...

Måndagströttma, borde snart vara ett riktigt ord. Ikväll misslyckades jag att stå emot och somnade just efter middagen när jag "skulle bara" se ett White Collar-avsnitt (jag håller på att se igenom de jag missade då M hade en något högre takt i tittandet än vad jag hann med). Vaknade sen med den här ljuva (...) låten i huvudet:


Underbart... Ingen aning vart den dök upp ifrån.

For hem tidigare från jobbet idag, duckade köerna på Maxi och väl hemma satte jag mig i lugn och ro och jobbade lite med nya scheman. Inte det enklaste, kan jag meddela. Inte om man vill tillgodose alla önskemål samtidigt som lagar ska följas, verksamheten ska beaktas och det hela ska stämma med det antal timmar man fått att spendera från Försäkringskassan eller kommunen. Ett evigt pusslande och jämkande, men när det väl är klart och åtminstone den absoluta majoriteten av medarbetarna är nöjda, ja då känns det som en liten seger varje gång. Där är jag inte riktigt än just i det här fallet. Men det kommer. Trots allt omak och hårslitande så är det rätt kul med schemaläggning trots allt. Men det är tur att det inte är det enda jag gör...

lördag, september 14, 2013

Forever young

Hittills har jag inte hört någon version av Bob Dylan's Forever Young som jag inte tyckt jättemycket om. Trots att de varit ganska olika. Således fastnade jag direkt för Audra Mae's version som spelades i ett avsnitt av SoA som vi såg igår. Otroligt bra, och så väldigt passande. 


Det finns lite andra inspelningar av Audra Mae också, även på youtube (men ledsamt nog inte på Spotify?), som alla är väldigt bra. Men Mae i all ära; den största favoriten är kanske ändå versionen som utgör ledmotivet till min favvo-favvo-serie Parenthood.

måndag, maj 21, 2012

A Real Hero

Om du inte sett Drive (2011) än så tycker jag du ska göra det (och gör det med bra bild och ljud, det är en film som förtjänar det), har du däremot redan gjort det så känner du säkert igen låten här nedanför. Soundtracket till filmen är ruggigt bra och just den här låten har fastnat hos mig för tillfället. Den lugnar mina stressade nerver nu i 'förändringens tid'. Mycket bra! En låt att köra bil till i sommar...

torsdag, juli 14, 2011

Chemical love

Filmen Hanna fick mig åter in i Chemical Brothers-dimman lite. Jag har lyssnat på dem i perioder, det kräver ändå sitt rätta humör. Jag 'såg' dem också live i ett rökigt, dansigt tält i Stockholm 1996, evigheter sedan. Lyssna på den här, just från filmen Hanna men tyvärr utan video, och erkänn att det är mäkta bra? Om du är ny på CB; ge det nån minut innan låten kommit igång. Och lyssna nånstans där du har bra ljud (den finns även på Spotify).


tisdag, mars 15, 2011

Nicke Borg/Russel Brand?

Som gammalt Backyard Babies-fan måste jag erkänna att jag faktiskt gillar Nicke Borgs bidrag till melodifestivalen. Och det trots att låten inte känns så unik. Till en början tyckte jag den skulle passat ypperligt på Green Day-albumet American Idiot då det låter nästan för mycket precis som den.

Men så dök en annan association upp i huvudet häromdagen. En mer komisk sådan och jag vet inte riktigt varför egentligen. Nu fanns inget bra klipp direkt från filmen där låten är betydligt mer komiskt framförd, men det jag numera tänker på när jag hör Nicke Borg är Russel Brand och "Inside of you" från (den riktigt roliga, trots Brands medverkan) Forgetting Sarah Marshall ('Dumpad' på svenska):

lördag, juli 10, 2010

P1 Sommar, Ulf Malmros

Och jo, jag måste rekommendera P1 Sommar med Ulf Malmros. Vi hörde början på det i bilen i helgen och idag lyssnade jag färdigt under tiden som jag diskade. Väldigt bra. Inte minst musiken. Han hade valt filmmusik (såklart) till sitt prat och mycket av musiken har jag inte hört mer än när jag såg filmerna. Spännande att man kan känna igen eller åtminstone få en känsla för vilken typ av film musiken kom ifrån. Allra mest utmärker sig såklart musik från Tim Burton-filmer av det musikaliska geniet Danny Elfman. Man hör direkt att det är en Burton-film.

Själva pratet då? Jo, det var absolut också bra och lite spännande. Jag gillar Malmros och den absoluta majoriteten av hans regi-verk. Rekommenderas varmt alltså, men se till att lyssna på versionen där musiken är med (webb-alternativet)!