Att vara "noga"

"Om hon inte verkar sjuk så är det inte tvunget att du gör uppföljningsprovet", sa veterinären i torsdags då jag efter en gnagande känsla i bakhuvudet till sist tagit mig för att ringa. Provet som togs i våras var just under den övre gränsen och jag fick då veta att det kunde vara mening att ta om det efter några veckor "om jag var noga".

Klart jag är noga, det är ju min familj!

Så i fredags for vi dit, jag och Smilla. Åter fick jag höra att hon inte kunde anas vara 16 år med tanke på sin fina päls, fina tänder och allmänt pigga utseende. Det var lite som att hon tog provet för min skull. "Jag kan inte säga vad det är, men något är annorlunda", sa jag. Efter en stunds väntan kom veterinären åter; "Vet du, din känsla var helt rätt, det har gått upp ganska mycket, nu har hon per definition problem med njurarna", sa hon.

Huvudpersonen tog både resan, provtagning
och undersökning med stor ro.

Min dumma känsla. Precis som med Rosa några år tillbaka när jag var säker på att hon hade nåt bekymmer med ämnesomsättningen. De tyckte att hon inte var smal nog och inte såg sjuk ut. Men jag envisades och vid provtagning så hade hon så höga värden att de nästan gick i taket för vad som var mätbart. Och tack vare att jag tog tag i det innan hon faktiskt blev supermager och fick andra bekymmer så kunde hon botas helt från sin struma.

Så kanske kan vi stävja de icke botningsbara njurproblemen också så länge som möjligt eftersom vi märkte det så tidigt. Jag hoppas det i vart fall. Nu har vi ny kost i kattkollektivet, som verkar ha accepterats av båda svansarna, en liten åtgärd men som åtminstone ska minska belastningen på Smillas njurar så mycket som det är möjligt. Då går det kanske bara långsamt nedåt. På fredag ska vi också åter för att ta ett urinprov direkt från blåsan och se om det finns protein i urinen. Då ska hon i så fall behandlas för högt blodtryck också, något som visst är en biverkning eller vanlig kombination med njurproblem och som kan skapa mer bekymmer. En ganska nyligt antagen och godkänd behandling, tydligen.

Hemma på sin matta igen med sin hög av catnip-leksaker

Jag erbjöds det "eftersom du verkar vara noga". Det är en duktig veterinär men jag gillar inte riktigt när hon säger så. Det kanske är jag som läser in en annan mening i det, det kanske är menat som en positiv sak, men jag tycker likväl inte om det. Veterinären som Rosa numera har säger aldrig så, kanske fattar han det ändå, att det här är en djurägare som inte går till avlivning så snart det kommer ett gupp i vägen. Inte så länge det går att göra något åt utan att plåga. Klart det blir en del pengar men det är likväl ett åtagande jag/vi tagit an. Och det här är första gången Smilla är sjuk på sina 16 år.

Finaste Mina

Våra tre stjärnor

Det var svårt att inte lämna veterinärstationen utan att tänka på finaste Mina som fick somna in där för 1,5 år sen. Finaste vännen som saknas så mycket. Jag hoppas att det dröjer länge länge än innan vi måste ta det beslutet med någon av de andra två.

Djur på film

Läste imorse att 27 djur dött till följd av skapandet av den kommande Hobbit-filmen. Det känns ju trist på många vis. Regissören Peter Jackson själv slår sig fri och menar att inga djur dog under själva inspelningen, och det är ju bra, men en så enormt stor produktion med så mycket pengar i potten borde faktiskt sett till att djuren var väl omhändertagna även mellan tagningarna. Det var nämligen då de dog, till följd av trasiga stängsel, hål och andra farligheter där djuren levde under tiden. Oerhört onödigt.

En positiv sak med rapporteringen kring det här tragiska är att, enligt ett uttalande från Jackson och producenterna: "Over 55 percent of all shots using animals in The Hobbit are in fact computer generated [...]", vilket känns som ett bra steg för framtiden. I scener som innebär stressade lägen, typ krigsscener osv, där djur förekommer brukar jag ha lite svårt att inte tänka på hur de faktiskt upplevt inspelningen. Senast var det War Horse (2011) som kändes som en enda lång häststressarfilm. Att kunna skapa såna scener i en dator vore väldigt bra och jag tror absolut att man kan få till det snyggt.

Djur i bur

Och på tal om djur så blir jag smått bestört av att se att det även i år turnerar djurcirkusar i det här landet. Flera länder har redan förbjudit fenomenet (vad jag vet; Bolivia, Storbritannien, Grekland och Colombias huvudstad Bogota), men här tycks det få fortsätta.

Än i år har jag i vart fall tack och lov inte behövt läsa om de 'fejkrymningar' som varit vanliga tidigare år. Där djuren 'plötsligt rymde' lite lämpligt ett par dagar innan cirkusens första föreställningsdag. Ett fenomen som sen återkom i ett antal andra städer och som lokalpressen i samtliga städer glatt hakade på och skrev om. Mycket smart (och gratis) marknadsföring men frågan är hur säkert det var för djuren.

Nej, djur bör inte transporteras mer än nödvändigt och de bör inte användas i underhållssyfte på det viset. Det min högst personliga men bestämda åsikt. Jag är långt mycket mer imponerad av mänskliga cirkusartister som pressar sina egna gränser än de som lyckas få elefanter att stå på ett ben.

Ta hand om din katt!

Just den här morgonen gick jag verkligen igång på 'nyheten' om ett översvämmat län med kattmammor och -ungar. Nu när jag är hyfsat sansad igen borde jag säga något vettigt om det.

Men vad kan man egentligen säga som inte varje djurägare borde vara medveten om från start? Om du har en katt, oavsett kön, och du inte önskar kattungar efter den så ska den steriliseras när den blivit könsmogen. Att ge p-piller ger i nästan samtliga fall någon form av cancer, informerade en veterinär mig om för några år sen, så det rekommenderas eg bara om man ska avla senare. Dessutom är det ofta ett jäkla sjå. Och att ha katt inne som löper är nästan plågeri då katten ofta mår allt sämre vid varje löpperiod (och en katt som löper är inte rolig att umgås med, I promise).

Jag har träffat ett flertal människor som jag i andra fall nog skulle säga vara pålästa och 'normalbegåvade' som inte steriliserar sin katt. Kommer en hona hem och är på smällen så görs det i vissa fall några försök att ge bort/sälja kattungarna alternativt så dödar man dem bara, som om de inte vore liv alls. I vissa fall används nån form av 'föryngringsmetod' dvs man har ihjäl kattmamman och sparar nån eller ett par av ungarna för att få lite kattungemys ett tag. Vansinne är bara förnamnet!

Katter måste få högre status. Människor måste börja ta ansvar för sina katter och deras välmående och inte se sig själva som nån slags värd åt ett djur som i övrigt inte behöver vare sig tillsyn eller hälsokoll. Det är dyrt att sterilisera en katt, visst. Men skaffar du ett djur så kostar det, det måste man väl fatta när man gör det? Har man inte råd ska man inte skaffa katt. Sen tycker jag att det kunde övervägas en statlig satsning för att få till stånd fler steriliseringar av redan existerande katter för att förhindra att så många fler oönskade kattungar kommer till livet, men det lär aldrig ske.

Och ska du skaffa katt; kontakta djurskyddet. Där kan du både köpa katt eller bli fodervärd (om du inte vill binda upp dig på kattlivstid). De gör ett jättebra jobb och där finns både små katter och äldre katter som behöver kärlek. Steriliserade och vaccinerade så att du slipper, istället får man betala lite för dem. Men det är varje katt värd, bättre familjemedlem kan man inte ha.

Helgens Umeå-tips

Imorgon är det Vegovision 2011 på Nolia (Dragonen?) i Umeå. Jag brukar ha för vana att jobba när det äger rum, så också i helgen men eftersom jag är ledig ikväll finns det möjlighet att fara. Så kanske åker vi dit, om jag ids slita mig från landet så tidigt på dagen imorgon.

God nyhet 2

Camilla Björkbom från Röbäck/Umeå blev på helgens riksstämma vald till ny ordförande för Djurens Rätt!

Empatilösa idioter

Och när jag ändå är igång; jag blir skitförbannad och människofientlig av sånt här. Jag läste om fallet igår och försökte skaka det ur mitt medvetande. Människor är så outgrundligt dumma i huvudet. Spontant tycker jag att ett rimligt straff är samma behandling som de gav djuren, men ändå vet jag nånstans att det troligen inte ens kommer att bli maxstraff. Det är väl snart på tiden att man faktiskt använder straffskalan för djurplågeri på riktigt istället för att ge några ynka tusenlappar i böter?

Ibland känner jag mig som "Grizzly Man" antagligen gjorde när han bestämde sig för att lämna civilisationen och leva med djuren istället. Lite mer galenskapsinformation och jag blir "Crazy Cat Lady" och flyttar ut i ett hus långt utanför mänsklig kontakt. Who's with me?

Gör om, gör fel?

Precis som med förra årets kull av björnungar på Lycksele djurpark ser det ut som att det är avlivning som väntar årets nyfödda lurvar. Att sterilisera eller använda preventivmedel kan tydligen ställa till det för björnarnas naturliga beteende, men allvarligt talat; är alternativet att döda ett gäng nyfödda björnungar varje år så väldigt bra då? Och allt för att vi ska kunna besöka parken och se björnar "naturligt".

Har man inte plats för att björnarna förökar sig kanske man inte ska ha björnar alls? Det finns väl inget som helst naturligt i att låta björnhonan föda en kull som man sen ändå avlivar efter några månader? En ansvarig djurpark borde se till att det finns plats eller annan placering för björnungarna innan de kommer, anser jag.

Sen är ju frågan om vi alls måste ha djurparker. Till vilken nytta? På vems bekostnad?

Framstegen ger hoppet bränsle

Dagens bästa nyhet! Ett steg helt i rätt riktning.

Smakar det så kostar det!

Det kommer nya bilder varje dag just nu från gårdar med vanvårdade djur, den ena värre än den andra. Och jag försöker att inte titta eller läsa för mycket. Jag klarar helt enkelt inte av det, det är totalt vansinne.

Företrädare för djurindustrin har de senaste dagarna försökt slå ner på Djurrättsalliansens utredning och visst, det kan de göra. Men oavsett när bilderna togs eller hur de togs så visar de på en verklighet vi inte kan blunda för. Djur far illa varje dag i den svenska köttindustrin. Och inte bara på vanvårdade gårdar utan även genom transportskador och annat som man tydligen anser vara okej så länge man bara får sin biff eller falukorv på köksbordet till ett så lågt pris som möjligt.

Jag tycker egentligen att det är märkligt att det är djurrättsaktivister och vegetarianer som protesterar mot de politiska beslut som de senaste åren skapat allt sämre förutsättningar för djuren som ska bli mat. Några som verkligen borde protestera är väl köttätarna om de med gott samvete ska fortsätta med sin livstil? Och det är en betydligt större grupp som gemensamt borde ha något att säga till om, om de bara ville.

Om vi bortser från den klick med människor som anser att djur är så pass underlägsna, (inte "spelar i kammarorkester" som ngn sa för att visa på att djur är underlägsna människan intelligensmässigt*) att de antagligen inte lider som resten av oss tror, så vill jag tro att de flesta köttätare faktiskt vill att de djur som sedermera blir mat på deras bord faktiskt har haft det bra och avlivats smärtfritt?

Utnyttja din konsumentmakt och visa att du inte accepterar hur det ser ut på de svenska gårdarna idag. Och använd din politiska makt som medborgare och protestera mot att man lagt ner djurskyddsmyndigheten, minskat pengarna till de allt färre djurinspektörer som finns kvar så att dessa nu enbart hinner med det absolut mest akuta, att slakterier centraliseras vilket innebär betydligt längre transportsträckor etc.

*En gris har en intelligensnivå motsvarande en 2-3-årig människa, så vi kanske därmed också kan sänka standarden på våra dagis för just den åldergruppen? Liggsår eller vadande i lera upp till halsen lär ju inte skada dem.

Läsvärt efterspel

Som vanligt i bakvattnet av någon rubrikskapande undersökning som påvisat hur djur far illa för att människor vill äta billigt kött kommer det en rad andra debattartiklar och resonemang kring djurrätt. Vilket är bra såklart. Det tråkiga är att så snart stormen bedarrat så handlar människor ändå precis som de gjorde tidigare, debattörerna är tysta och bilderna på de lidande djuren har bytts ut mot Icas eller Willys glättiga reklam för billigt kött.

Just idag vill jag iaf trycka för två artiklar i ämnet som jag funnit läsvärda. Den ena är en ledarkrönika En köttätares bekännelse av Johannes Forssberg på aftonbladet som trycker lite på just det jag nyss nämnde; hur lätt det är att lägga hela skulden på några få bönder och hur svårt det tycks vara att som konsument se sin egen roll i djurindustrin.

Den andra artikeln berör inte lantdjur alls utan det svårdebatterade ämnet Jakt. Personligen tycker jag som debattörerna att det är svårt att förstå hur man kan se jakt som ett fritidsintresse (med svepskälet "viltvård") där själva "intresset" tycks gå helt före djurens väl. Läsvärt, helt klart. Personligen är jag beredd att gå ytterligare ett steg och hävda att det enda rätta vore en starkare statlig inblandning där det enda syftet med jakten borde vara just det debattörerna benämner "faunavård". Man borde tex inte ha rätt att döda rovdjur för att det ska finnas tillräckligt många rådjur (tex) för jägarna att skjuta när det blir jakttider. Hela den tanken är galen och rimmar illa med det man vill kalla "viltvård".

Lite läsvärda tips alltså såhär på lördagskvällen.

Barnätande vargar i media

Och så vargdebatten. Den sinar aldrig. I riksdagen har man röstat för licensjakt och för en begränsning (samtidigt som man vill importa varg från Ryssland) och i media sprids skräckhistorier som inte analyseras alls utifrån vettiga argument.

I Möklinta låter man alltså inte längre barnen gå ut själva för rädslan av varg. När tog en varg (och i det här fallet troligen en ungvarg) ett barn i Sverige sist? På cykel dessutom? Det låter så hemskt när det står att vargen tog "barnens hund" men läser man hur det gick till så visar det sig att det var en jakthund in action som det var tal om. Jakthundar löper alltid risk att skadas av de djur som de ska driva på utom synhåll inne i skogen, lär man sig inte det när man läser sin jägarexamen? Det borde om inte annat säga sig självt.

Och pappa Skoog tycker att man borde få skjuta vargen eftersom den inte verkar vara rädd för människor. Inte det? Det finns enligt artikeln en enda person som alls sett vargen, det låter inte direkt som att den stryker runt i trädgårdarna sökandes efter välgödda barn att kalasa på.

Media borde skämmas som sprider sån här dynga där rubrikerna och underrubrikerna skriker ut panik och fara, medan de mer sansade åsikterna från rovdjursexperterna får en liten ruta i kanten. Helt befängt.

Dubbelmoral?

Imorse läste jag artikeln om "rondell-älgen" som många tydligen upprörs över. Några sidor längre bak i tidningen, på jaktsidorna, trängdes dock liknande bilder på döda älgar, men då hela men väl blodiga ditos med stoltserande jägare bredvid sina "troféer". Jag ser i ärlighetens namn inte vad skillnaden mellan dessa två förekomster skulle vara. Om vi halva året tvingas se jaktbilder i tidningen (och dessutom uppmanas att skicka in sådana), varför kan vi i så fall inte stå ut med att se en död älg på riktigt i rondellen i stan? För mig är det nämligen lika makabert.

Det är i mitt tycke nåt mycket sjukt över troféebilderna som publiceras också.

Sluta säga "sämre än djur"!

Fick ett tips om att se på Svt2 kl 20 ikväll; en dokumentär om HBT-personer och sk "heder". Så långt så väl, men varför kalla dokumentären "Sämre än djur"? Varför detta ständiga jämförande med djurens tillvaro som om det vore en fredad grupp som har det bra? Vi vet väl alla vid det här laget att det faktiskt inte är så, att även om vi har djurskyddslagar (som inte heller de är tillräckliga) så efterföljs och/eller kontrolleras inte de och att djur i miljontals lider dagligen. Är det nån som tvivlar går det bra att läsa på.

Jag förstår inte varför man känner sig tvungen att ständigt göra denna jämförelse? Sist jag läste det handlade det om gamla människor, nu alltså HBT-personer. Ska man vara riktigt krass så tror jag knappt att någon individ i någon av dessa grupper skulle vilja byta tillvaro med en burhöna. Istället stärker man bara den återkommande motbevisade myten om att djur har det bra i Sverige.

Ang den nya djurskyddslagen

Och apropå djurrätt eller djurskydd kan jag också rekommendera läsning av två artiklar från DN angående den kommande förändringen av den svenska djurskyddslagen. Även den utredningen har Djurens Rätt kommenterat i ett blogginlägg.

Återstår att se vad som blir den slutfärdiga produkten av regeringens utredning den här gången. Pengarna eller livet?

Debatt om cirkusdjuren igen

Jag läste Leif Silberskys debattartikel till försvar för djurcirkusen och blev både brydd och lite förvånad över den naiva bild som plötsligt uppstod av denna man. Jag funderade ett tag på hur jag skulle kommentera det men så kom Djurens Rätt med ett bra inlägg så jag hoppar över att kommentera det hela mer ingående än så.

Jag måste bara stilla undra hur många som egentligen tycker att det är så fantastiskt kul att se en elefant på ett ben... Vad är grejen?

Det är hur man använder sin överordnade intelligens som är grejen, inte att man har den

Läser artikelserien på SVD om att våra "matdjur" trots allt (surprice) är ganska smarta. Intelligenta, till och med. Klart att jag hoppas att det ska få någon att fundera över det de har på tallriken, men trots allt har jag nog för liten tilltro till människans egen intelligens. De flesta skulle nog inte få för sig att äta sina husdjur och jag vet många som skaffat grisar eller andra matdjur och sen inte kunnat med att äta upp dem när det blivit dags. Därmed inte sagt att de blivit plötsliga vegetarianer; istället väljer man bara ett annat, anonymt exemplar medan det egna blir sålt till någon som inte hunnit med att ge det ett personligt namn.

För det är väl grejen? Scans grisar har inga namn, inget individuellt ansikte. På älgfarmen utanför Umeå kan du makabert nog både klappa och kela med tama älgar ute på gården för att sen gå in på restaurangen och äta upp nån av dess polare eller köpa med dig korv som gjorts på någon av deras besläktade individer. Och uppenbarligen gör man det utan att blinka. Kopplingen att den fina älgen på gården är, förvisso inte exakt samma individ men, samma sak som det man stoppar i sig tycks vara information som vi med vår intelligens sållar bort. Selektiv intelligens, om man så vill.

Och visst, det finns de som överlagt förstår och väljer att se hela kopplingen och ändå äter djur, jag vet, men faktum är att de flesta nog ändå inte vill veta särskilt mycket om det exemplar man just la på grillen. Man duckar som man duckar för andra hemskheter. Afrika ligger väldigt långt bort och kött är ju så gott.

Djurfria laboratorieförsök

Även om det går långsamt är varje ny försöksmetod som inte inbegriper djurförsök en seger. Läser idag att man kunnat byta ut kaniner mot chilifrukt som försöksobjekt. Verkligen fascinerande och otroligt bra. Jag önskar att mycket mer pengar las på att ta fram forskningsmetoder som inte inbegriper djurförsök. Bevisligen går det många gånger. Det är oerhört många djur som i tysthet lider mycket för vår skull. Ibland för livsnödvändiga projekt men ofta även i helt meningslösa forskningsprojekt som vi faktiskt kunde klara oss utan.

Man brukar ryta i media när (framför allt) andra länder behandlar de djur som vi ser som husdjur illa, alt äter dem, men om folk visste hur många "husdjur" som bebor laboratorier runt om i landet tror jag man blivit stum.

Det här har inget med djurrätt att göra!

Suck, om uppgifterna är korrekta så är det ett riktigt slag i magen på oss seriösa djurrättare. På vilket sätt skyddar man djuren genom att agera såhär? På vilket sätt skapar det sympatier med djur eller med oss människor jobbar för att öka dessa sympatier? Inte alls. De här idioterna kunde lika gärna varit fotbollshulliganer eller sparkat ner invandrare. Det är inte syftet som är det viktiga. Jag blir så trött. Lägg ner, snälla!

Meningslöst plågeri

Det här är så sorgligt och så eländigt att jag inte vet vad jag ska säga. Det är helt vansinnigt att djurplågeri som tjurrusning (som sedan leder vidare till mer djurplågeri i och med tjurfäktningen) får fortsätta som så kallad underhållning. Det enda man kan hoppas på nu är att det mänskliga dödsfallet kanske kan leda till nån förändring. Men jag är skeptisk.

Det här är framför allt en turistsak och om vi som reser till Spanien visar att vi inte är intresserade så kanske det här nån gång kan få ett slut. Enligt PETA så säger sig 72 procent av den spanska befolkningen vara ointresserade av tjurfäktning.

Det här är verkligen en fråga som EU-parlamentet borde driva hårt.

Se även PETA:s Running of the Nudes för mer info och bilder från aktivisternas nakenrusning två dagar före.