Barnätande vargar i media

Och så vargdebatten. Den sinar aldrig. I riksdagen har man röstat för licensjakt och för en begränsning (samtidigt som man vill importa varg från Ryssland) och i media sprids skräckhistorier som inte analyseras alls utifrån vettiga argument.

I Möklinta låter man alltså inte längre barnen gå ut själva för rädslan av varg. När tog en varg (och i det här fallet troligen en ungvarg) ett barn i Sverige sist? På cykel dessutom? Det låter så hemskt när det står att vargen tog "barnens hund" men läser man hur det gick till så visar det sig att det var en jakthund in action som det var tal om. Jakthundar löper alltid risk att skadas av de djur som de ska driva på utom synhåll inne i skogen, lär man sig inte det när man läser sin jägarexamen? Det borde om inte annat säga sig självt.

Och pappa Skoog tycker att man borde få skjuta vargen eftersom den inte verkar vara rädd för människor. Inte det? Det finns enligt artikeln en enda person som alls sett vargen, det låter inte direkt som att den stryker runt i trädgårdarna sökandes efter välgödda barn att kalasa på.

Media borde skämmas som sprider sån här dynga där rubrikerna och underrubrikerna skriker ut panik och fara, medan de mer sansade åsikterna från rovdjursexperterna får en liten ruta i kanten. Helt befängt.

Dubbelmoral?

Imorse läste jag artikeln om "rondell-älgen" som många tydligen upprörs över. Några sidor längre bak i tidningen, på jaktsidorna, trängdes dock liknande bilder på döda älgar, men då hela men väl blodiga ditos med stoltserande jägare bredvid sina "troféer". Jag ser i ärlighetens namn inte vad skillnaden mellan dessa två förekomster skulle vara. Om vi halva året tvingas se jaktbilder i tidningen (och dessutom uppmanas att skicka in sådana), varför kan vi i så fall inte stå ut med att se en död älg på riktigt i rondellen i stan? För mig är det nämligen lika makabert.

Det är i mitt tycke nåt mycket sjukt över troféebilderna som publiceras också.

En aldrig sinande debatt där vi aldrig kommer att mötas på mitten?

Ibland är det skönt att det finns folk som säger som det är (åtminstone delvis) och inte försöker gömma sig bakom ord som "viltvård". Hade det varit tal om viltvård hade det inte varit jägarnas nöje man försvarade. Finns det inte tillräckligt med älgkalvar per jägare är det kanske bra? Men författaren av artikeln skriver om de stackars jägarna som får dela på en ynka kalv som ett gäng ledsna pojkar med bara en jojo. Även om vi inte längre kan återfå nån slags balans, är det inte det vi ändå bör sträva efter? Istället vill man döda de som faktiskt äter älgkalvarna för att överleva.

Och så den obligatoriska skrämselpropagandan att björnar attackerar människor. Har vi haft dödsfall i Sverige där inte den attackerade varit jägare med bössa och skällande hund? Om nu rovdjuren vore så människofarliga skulle vi väl ha trupper som ständigt (iaf delar av året) letade efter rester av alla de inhemska som utländska bärplockare som rör sig i de norrländska skogarna bland rovdjuren? Och mig veterligen är svinnet på dessa inte påtagligt stort, eller ens existerande.

Djuren har såklart också ett existensberättigande. Kommer de för nära inpå det som vi anser vårt måste man i första hand se till att skrämma iväg dem, inte instinktivt springa efter bössan. Och den dagen man är ärlig om hur mycket tamdjur som dödad av jakthundar, och då riktiga hägnader används, då kanske vi får en ärligare bild av hur det ser ut med rovdjurens påverkan där.

Nej, håll fast vid vad saken gäller. Jägare är inga djurvänner som vill idka viltvård; det handlar i alla första hand om nöjet och makten att döda andra levande varelser.

Varför säga något...

...när Kerstin Ekman gör det så bra?

Sätt på ett djur och skadeskjut det sen, thats ok!

Jag vet inte om jag ens ids kommentera den återkommande diskussionen om huruvida sex med djur ska vara förbjudet eller ej. Min inställning är väl ganska klar sen tidigare. Jordbruksministern tycker att djurskyddslagen räcker, men tydligen gör den ju inte det. Skulle vilja se de som skulle få för sig att argumentera för att samma sak ska gälla för människor; misshandelslag har vi ju redan varför behövs en lag om våldtäkt? Blir det inte synliga skador har väl ingen våldtäkt ägt rum? Eller?

Sen fattar jag inte över lag varför någon alls skulle vilja ha sex med någon som inte vill. Hur kul är det? Samtycke borde vara gällande i samtliga sexuella relationer.

Och tydligen ska inte heller djuren ha rätt att försvara sig. Rubriker om att en björn attackerat och skadat en man i Kirunatrakten har blåsts upp under morgonen. Varför den attackerade? Den blev skadeskjuten av mannen som är jägare. Trots det är det björnen som är boven. Tydligen ska de helst bara lägga sig ner i väntan på nästa skott och inte göra något så dumt och onaturligt som att försöka försvara sig.

I jakten på manligheten

Det var ingen bra tv-kväll för djuren igår. Tittade upp en stund när Arvid zappade på tv:n på jobbet och stannade upp vid ett program som tydligen hette "Jobb för en riktig man" eller nåt i den stilen. Det handlade om att programledaren skulle utsättas för "manliga jobb" och se hur han stod upp mot tumstocken. När jag kom in i programmet skulle det jagas vildsvin. Och inte på vilket sätt som helst tydligen. Ilskna hundar jagade rätt på en liten unge som de slet i tills den manliga mannen kom och hoppade och sparkade på det skrikande djuret tills det till sist avled. Manligt. Jag hojtade till och Arvid bytte kanal.

Vid nästa zapprunda (han är bra på att zappa, den gode Arvid) hamnade vi igen vid samma program. Då var det manliga uppdraget att sätta sig på en skräckslagen, fasthållen tjurkalv och sedan försöka hålla sig kvar på det inte allt för stora djuret så länge som möjligt. Manligt. Arvid bytte muttrande om manlighet kanal.

Lite senare på natten vankades det Cops, detta machopolisprogram. En alligator hade kommit in i någons trädgård och skulle flyttas på. Den fångades ganska lätt i en snara runt huvudet men slängde sig runt i kraftiga försök att komma loss. Här trodde jag att man på nåt vis skulle stänga in eller sedera djuret innan borttransport. Men inte. En vuxen man satte sig på ryggen på den, tog fram en rulle bred tejp och tejpade och tejpade och tejpade kring djurets mun. Ok, jag kan nästan köpa det. Men nästa steg var att binda upp frambenen på ryggen med ett rep så att allt det kunde göra var att rulla runt, slänga med huvudet och sen kissa på mannen som bar iväg det. Behandlar man inte vilda djur som ska transporteras bort bättre än såhär?

Och idag börjar jakten på det blodtörstiga djuret som plötsligt blivit vårt största hot (nja, tillsammans med den bestialiska vargen kanske) och som plötsligt, efter att inte ha dödat en människa i Sverige på nästan 100 år, attackerar och försöker döda människor hej vilt, enligt somliga. Björnjakten inleds idag.

Så det är bara att ge sig ut på jakt efter manligheten, antar jag?

Rädsla för naturen

Igår (var det väl?) fanns det rubriker i varje tidning om hur en man blivit "attackerad" av en varg när han "fridfullt" varit ute på harjakt (hm..). Jag läser knappt sådana artiklar längre eftersom det alltid är samma sak; en evig propaganda mot rovdjuren som påstås vara så farliga men av någon anledning alltid attackerar fridfulla män med gevär, och väldigt sällan bärplockande kvinnor (som dock ofta används som slagträ av män i insändare etc). Idag avfärdar dock en rovdjursexpert spåren som mannen visat och menar att vargen var en hund. Dessutom, inser jag när jag läser den attackerade mannens berättelse, så blev han ju aldrig biten eller något. Han kände nåt vid sidan, föll av förvåning (?) och såg vad han trodde var en varg. Så var det med de krigsrubrikerna om en vargattackerad man. Bah.

Någon skrev en insändare i lokaltidningen för ett tag sedan att han/hon (minns inte säkert) inte längre vågar promenera med sin hund i skogen av rädsla för rovdjur och nu är förpassad till stan. Okej? Hur många hundar dör i trafiken varje år? Hur många hundar blir attackerade och dör av andra hundar i städer varje år? Jag tror att det tillsammans handlar om åtskilliga hundra procent fler än de som går åt pga rovdjursattacker i skogen. Makalöst dumt.

Det konstiga är att vi gärna blandar dessa historier med andra om "mänskliga" djurplågare men då handlar det uteslutande om våra kära husdjur. Och självklart är det fruktansvärt, det vet ni att jag tycker. Men varför bara skriva om de söta djuren som människan plågar och beter sig illa emot? Få lite perspektiv, damnit.

Nä, det kanske är det man skulle arbeta med. Att öka medvetenheten och kunskapen om djur, inte minst rovdjur, i vårt samhälle. Då skulle också jag behöva utbilda mig mer för att kunna slå hål på alla dessa myter som finns, men det vore viktigt. Denna "artism" grundar sig med säkerhet på brist på kunskap, precis som alla andra icke rationella rädslor gör.

Edit: Vill betona att den attackerade mannen i artikeln säger sig se vargarna som sina vänner och troligen inte var den som skapade krigsrubrikerna.

Hetsjakten kan börja om igen

Är det inte märkligt att sådant här alltid bara händer personer som visats med vapen i skogen? Och så snart det händer så skriks det om hur farliga björnar (eller vargar med för den delen, som aldrig angriper människor) är och att de borde skjutas så snart de syns, mer eller mindre. Har inte björnar också en naturlig rätt att försvara sig?

Om björnar hade varit farliga på det sättet som vissa vill göra gällande, hade vi sett betydligt fler döda bär- och svampplockare i våra skogar. Men tydligen spelar det ingen roll. Jägare tycks vara helt fridlysta och ska kunna gå in och skjuta ihjäl djur efter djur utan någon som helst risk.

Jag är verkligen less på detta troféjagande som pågår i de svenska skogarna och som understöds av stora artiklar i tidningen där jägaren stolt står emd ena benet på den döda björnhonan, eller håller upp ett stort blodigt älghuvud. Det skjuts inte av någon viltvårdsönskan, då hade man inte valt att skjuta de allra ståtligaste älgarna, med störst krona etc. Från flera håll börjar man nu varna för att detta kommer att utarma vår fauna av vilda djur. I naturen dödas annars de exemplar som är skjukliga eller svaga, vilket gör att stammen av djurarter fortsätter i stark styrka. Att skjuta av de största och ståtligaste tenderar att förstöra hela den naturliga balansen.

Nej, ska det bedrivas viltvård anser jag att det ska göras av proffisionella "styrkor" som inte är ute och nöjesdödar eller jagar troféer, utan som ska göra det för att säkerställa en god balans i naturen. Punkt.