Midsommar 2017

Midsommarafton bjöd på fint väder här i byn, tro det eller ej. Dagen efter kom däremot regnet. Det spelade i och för sig inte så stor roll. Visst, vi var och grillade hos Simon & Philip, men det gick bra ändå. De har ju en supermysig inglasad veranda som vi kunde hänga på under kvällen.

Midsommarbåt! Jakobstadsbåt som återkommer årligen.

Midsommar spenderades alltså här i byn, med Lil'sis och Joel som gäster. Och deras hundar förstås, ingen gick nog miste om det en stund. Lite ovana att vara ute i löplina själva utan uppmärksamhet lät de oss veta att de var just det, men det gick ganska snart över. Sötdjuren.

Fina Tullgården

Vi hade bokat bord på Tullgården så vi åt nån slags sen lunch där. Jag tror att de hade glömt att vi förbeställt vegetariskt så det blev lite rörigt en stund men de fixade till det och gav oss dessutom lite rabatt på priset så vi var inte alls missnöjda. Mätta och belåtna, snarare.

Tipspromenad i byn, en tradition på midsommar

Jag försökte för andra (tredje?) gången att göra marängbottnar på kikärtsspad men det blev inte superlyckat den här gången heller. Bättre än tidigare, men inte jättebra. Små maränger blir perfekta, men just bottnarna vill sjunka ihop sig lite och bli sega mot mitten. Det trots att de fick stå i ugnen i evigheter efter gräddning. Jag såg att man i ett recept hade tillsatt maizena, undrar om det skulle hjälpa?

Maräng, lemon curd, grädde, bär och riven choklad

Ingen dog av fikat, det blev tvärtom ganska gott trots lite segskuret. Jag lyckades riktigt bra med den äggfria (jag använde laktosfritt, inte mjölkfritt smör just den här gången) lemon curden och den tillsammans med en massa bär var ju inte dumt. Vi fikade på en filt i trädgården för första gången i år. Det var mysigt och så kunde hundarna vara med. 

Systrarnas respektive var färgkoordinerade
dagen till ära...

De fick också följa med då vi gick på promenad mot badplatsen. Själva stranden är hundfri men vi gick en tur runt på klipporna som omger stranden. Där det var lä var det jätteskönt och riktigt somrigt. Och jag bara älskar havsluften och ljudet av vågorna som slår in. Sån otrolig lyx att nästintill ha inpå husknuten!

På klipp-promenad

Hoppas att ni hade en lika fin midsommar!

Slut på del 1!

Sista kvällen på första delen av min semester. Känns ganska trist om jag ska vara ärlig. Mest för att jag egentligen först denna veckan börjat känna det som semester, första veckan var jag mest trött och gick runt med dåligt samvete för att jag inte orkade göra en massa saker "jag borde". Denna veckan har jag kommit igång lite mer, känt mig gladare och piggare men också lite stressad i bakhuvudet över att det snart är slut. Sen känns det förstås kanske mest trist att det är sista dagen jag och M är lediga samtidigt den här sommarsemestern. Han är ledig tom onsdag och sen åker han tillbaka till jobbet igen också. Det kommer kännas lite stressat i veckan.

Mysstund i trädgården mellan gräsklippning och
ogräsrensning. Rosa älskar när man gör skuggande koja och
ligger bredvid på gräset.

M har varit väldigt flitig i renoverandet av lillstugan och hans far har varit en ovärderlig tillgång som hjälpt till varje dag. Det börjar likna något i det kommande badrummet där inne och det är kul. Tråkigt med det är att vi inte riktigt haft tid att göra saker tillsammans under semestern. Men igår var det stopp i renoverandet i väntan på en beställd dörr så då hade vi plötsligt ett par dagar att göra vad vi vill på. Vi tog mer eller mindre bilen och åkte på måfå inåt landet tills vi kom på att vi nog var på väg till Åsele och marknaden som varit under helgen där. En ganska lång resa, 18-19 mil, tror jag, men det var som alltid mysigt med en roadtrip med bästmannen. Jag gillar dem mycket.

Samisk mössa-staty (?) i Åsele

Vi pratade Turkiet en lång stund och lite av allt annat som pågår i världen just nu, försökte hitta positiva utvecklingar som kunde bryta av allt tråkigt just nu (inte enkelt men inte omöjligt) och vips så var vi där. Ganska sent så det var inte så mycket folk bland marknadsstånden, vilket vi nog båda uppskattade. Vi hann nog gå igenom det mest på en dryg timme och köpte bara med oss en påse godisremmar hem. Men det var lite kul ändå att se vad som gäller på marknader (inte så happy place för djur, kan meddelas, mycket kött och läderprodukter blandat med strumpor, t-shirts, kryddor, godis och hokuspokus-saker som magiska armband och hälsoskor). Sen lyssnade vi på Mammas Nya Kille på SR Play på vägen hem igen.

Idag skulle jag egentligen pyssla färdigt i trädgården men då vi vaknade till åska och ihållande regn så blev det inte så. Istället har vi haft mysdag hemma med långfrukost framför tv-serier i soffan, hemmafixade vegburgare till middag och allmänt slappande. M har spelat lite spel och jag har sorterat lite bilder i datorn. 

Bra avslut på del 1 av 2 på semestern, inte sant? Hur jag ska idas stiga upp tidigt är dock en gåta....

Semesterns sista segling

Jag hade för övrigt den äran att komma tillbaka till jobbet som kräfta. Det roade mina kollegor kan jag meddela. Typiskt, jag som varit så duktig och spf:at mig varje solig dag för att skydda min ömtåliga bråkhud. Igår, sista dagen, for jag, M och svärfar ut på seglingstur på en av sommarens absolut finaste dagar med blå himmel som solsken. Och jag glömde att smörja in mig. Det kändes inte så stekande och M gav mig sin keps som lite solskydd, men ett par timmar efter hemkomst så började det bränna rejält i ansiktet och snart såg jag ut som en stoppsignal. Imorse hade jag tom små blåsor på hakan, fantastiskt...

Svärfar njuter av utsikten

Men seglingen var kanske sommarens bästa. Vi var ute i drygt sju timmar och det blåste precis sådär så att det inte är tråkigt för M men inte läskigt för mig. Vi tog oss mot Holmön (söderut ett par mil) och seglade på utsidan av öarna där Stora Fjäderägg är längst österut. Vi rundade den och Lilla Fjäderägg och kunde gå så nära att vi såg öarna tydligt. Vi hade dessutom turen att möta slupen som går från Holmön till Stora Fjäderägg. En träbåt som vanligtvis seglas men som just då gick för motor pga motvinden.

Stora Fjäderägg

Väldigt mysigt var det! Vi fikade, lyssnade på svärfars många men roliga berättelser och njöt av utsikten. En perfekt avslutning på semestern! Ja bortsett från brännskadorna då...

Födelsedag

Så var det födelsedag igår igen. Ett år äldre. Känns helt okej på ett sätt, lite stressande på ett annat. De stora siffrorna närmar sig. Jag hade en fin och lugn födelsedag. Spenderade den med M. Fick frukost på sängen och sen tog vi bilen och for iväg. Vi gillar vad vi kallar "roadtrips" så det fick bli en liten sådan. Jag har en förkärlek för forsar av någon anledning, jag lockas av kraften som både skrämmer och imponerar på samma gång, så vi for till Vindeln och Konst i kvarn, en utställningslokal i en gammal mjölkvar just utanför Vindeln. Vi har varit vid forsen tidigare men inte inne i kvarnen. Forsen dånade nästan öronbedövat och jag försökte ta bilder men ingen kunde riktigt göra kraften rättvisa.

Vad jag förstår är det kraftiga forsar i Mårdesele, en bit därifrån, men det hade jag inte riktigt koll på så det blev bara Vindeln just då. Men det var trevligt. Vi såg på lite konst och kollade in fiket, som inte hade så mycket för två senlunchhungriga vegetarianer så vi for in till själva Vindeln istället. Imponerande många pizzerior fanns där, inte så mycket annat vad vi kunde se. Så det fick bli det.

På vägen hem passerade vi godihuset, köpte alldeles för mycket godis och for sedan hem och spelade steamspel och såg på film hela kvällen. En riktig mysdag. Fullt nöjd alltså. Ja förutom det där med den accelerande ålderssiffran då kanske...

Dags att räkna ner?

Imorgon väntar jobb igen. Det är väl två veckor kvar nu innan jag också får gå på semester. Det känns evighetslångt bort, men jag tycker ändå inte att jag känner mig övervänt (bra norrländskt ord). Vädret har varit sisådär, jag har haft saker att avsluta på jobbet och så hade vi ju den där veckan i Barcelona som jag tror gjorde hela skillnaden. Inte så dumt koncept, att ta lite ledighet tidigt och lite sent.

Igår var vi på Olofsfors bruk, dels på lite sightseeing (Lil'sis hade inte varit där förut), dels för fika i finvädret men mest kanske för att köpa slamfärg till huset. Nu har virket också kommit så till veckan är det bara att börja måla lite när tid finns. Ska bli väldigt kul och roligt att få huset i ny dräkt. En dräkt utan plastfärg dessutom. Det blir tjusigt det! Kan för övrigt rekommendera ett besök i Olofsfors; en av många vackra platser i ljuvliga Västerbotten.

Ljuva Västerbotten

En vacker söndag snart till ända. Idag var nog första dagen som det riktigt slog mig hur sent på året det är. Det var bara några grader kallt idag så jag tog en långpromenad på två timmar i eftermiddags. Men så snart solen började gå ner blev det genast kallare. Och det blev mörkt väldigt tidigt. Jag körde mot Ratan vid halv fyra och innan jag var framme var det mörkt. Känns i vart fall bra att inte vara nattuggla den här hösten/vintern utan istället ha möjlighet att ta vara på de timmar av ljus som faktiskt är.

Men det är som att det slår mig varje år hur obeskrivligt vackert det är här uppe när snön har lagt sig. När jag for ut på landet i mörkret som lystes upp av en stor fullmåne på klar himmel och ett gnistrande snötäcke, ja då kändes det sådär nästan orimligt mysigt att vara här.

Som ett sista nödmeddelande?

Och jo, jag kände allt jordskalvet. Först reagerade jag inte så mycket. Jag satt och spelade instans i WoW när det började brumma högt ungefär som det brukar när planen kommer in för landning (de landar inte så långt härifrån så det är många lågflygningar här över). Men så slutade det inte låta utan blev bara starkare och så skakade huset en aning. Då började jag fundera över om min återkommande tanke på ett kraschlandande plan i huset kanske ändå höll på att bli verklighet.

Lite småläskigt förstås. Men fascinerande att det första många gör när världen skakar är att uppdatera facebook och twitter... Och fascinerande att kvällspressen omedelbart jagar smått överdrivna "skrämda ögonvittnen berättar"-historier.

Tv-tips måndag!

Om en timme visar Svt1 Ping-Pongkingen, en film av Jens Jonsson (från Västerbotten). Även om den inte sticker ut så mycket som jag kanske önskat så är det definitivt en film värd att se. Kl 22 i Svt1 alltså. Inte missa!

Min recension av filmen hittar ni här.

Innan godnatt

En natt av två avklarade. Ganska mycket spring och stök, som sig bör numera. Jag hann knappt vara ledsen över att jag missade typ allt intressant på OS igår kväll.

Är fortfarande bosatt ute på landsbygden för att få sova och slippa alla renoveringsljuden hemma. Jag var lite orolig för att köra hem de där milen då jag varit vaken i ett drygt dygn, men jag var så uppe i varv att det var då alls ingen fara. Och ute på landsvägen den sista biten ut mot havet var det så vackert att jag blev alldeles salig. Biltermometern visade 32 minusgrader, himlen är alldeles isblå och solen skiner som om den aldrig gjort något annat (!). Jag såg springande rådjur och två obrydda älgar bredvid vägen. Jag ska inte gå så långt som att säga att jag kände lycka, men något slags lugn kom iaf över mig. Det är verkligen oerhört vackert på den västerbottniska landsbygden. Min vill-bo-på-landet-igen-längtan kom över mig med full kraft.

Och nej, jag är inte helt mätt på vintern än. Inte när den är såhär. Inte riktigt än.

Snö i största lass

Tydligen har vi mest snö i Sverige här i Västerbotten. No kidding. Nu gäller det förvisso inlandet främst men det var verkligen länge sedan jag var med om så mycket snö som dessutom legat kvar hela tiden.

Fast än har jag inte riktigt anslutit till gnällkören över snön. Jag gillar ju vintern och snön och föredrar att det är -10 än bara ett par minusgrader. Det blir mindre halt och det är definitivt inte värre än att man kan klä sig varmt. Och jag tycker nog, trots alla gnällinsändare, att snöröjningen skötts ganska väl. Både i stan och på landet. Ibland känns det som att man kräver lite för mycket.

Men än har jag inte utnyttjat vintern så alldeles mycket. Inget pulkaåkande och ingen slalom. Framför allt det sistnämnda har jag varit lite sugen på ett tag, men det har inte blivit av. Måste få någon med mig framför allt. Men kul är det! En månad till ungefär, sen gissar jag att mysighetsfaktorn har sjunkit en bit. Men just nu är det kul att bo i länet med mest snö.

Underbara Västerbotten!

Det är verkligen något särskilt med naturen här uppe som gör att jag går igång. Idag har jag åter varit på picknick vid älven, fast den här gången på andra sidan, i närheten av Stornorrfors kraftstation.

Jag vet inte vad det är, men ljudet, kraften och den vackra miljön runtomkring är så bedövande vacker. Vi satt på en klippa i närheten av en damm där det verkade som att man håller på att bygga ut kraftstationen något. M ville gå lite längre ner, men nojjiga jag var rädd att vi inte skulle hinna upp igen om mistluren skulle tjuta och varna för påsläpp från dammen. Så vi satte oss längre upp, alldeles vid en liten fors.

Så otroligt vackert, inte sant? Sen blev det en biltur längs med en massa grusvägar kring M:s barndoms trakter. Han har varit förkyld och ganska hängig i omgångar den här veckan, men jag tror att en stund i solen gjorde honom gott. Nu hoppas jag på en tur inåt landet nån dag också. Det är fortfarande väldigt oexploaterat för min del.
(Bilderna är klickbara för större format, men tillhör mig.)

Sara tänker valanalys!

Det är då alldeles stilla för närvarande på jobbet så jag kan passa på att göra en liten valanalys.

Inledningsvis får jag säga att 2,2% i landet och 3,6% i Umeå; det är siffror jag är mer än nöjd med! De som trodde Fi var uträknat trodde fel. Och de som tror att det bara har med den sk "Benny-effekten" att göra, gör det för enkelt för sig, det är jag alldeles övertygad om efter att ha kollat på valresultatet.

Det är tex väldigt tydligt i Västerbottens läns valresultat att det har gått betydligt bättre för Fi i de kommuner där vi haft möjlighet att lägga ut valsedlar. Vi la ut i Umeå, Robertsfors, Vännäs och Nordmaling, och jag vet att det även fanns i viss utsträckning i Skellefteå. I dessa kommuner fick Fi 1,0-3,6% av rösterna. I resten av länet låg röstandelen på 0,1-0,7%. Så självklart har valsedlarna betydelse!

Det är klart att det känns bistert att vi inte kunde göra samma satsning som i riksdagsvalet -06 där vi åkte runt hela länet med valsedlar och hade valrörelse i full gång på torgen, med besök från Gudrun osv, men samtidigt vet jag att bedömningen och satsningen vi gjorde inför EU-valet var den rimliga utefter de arbetskrafter/frivilliga vi lyckades engagera. Resultatet är nästan än mer lysande med tanke på att den lokala valrörelsen för Fi:s del varit nästintill noll.

Feministiskt initiativ, partiet som knappt fick nån plats i vår lokala media (och som inte ens fanns som alternativ på vk:s web-omröstning igår) lyckades alltså få 3,6% i Umeå, medan KD och C fick 4,1 resp 4,2% i samma stad. Det säger en del och ger fler än jag påfyllt med ork och hopp om att vi på sikt kan bli ett parti att räkna med även lokalt.

Födelsedag och jubileum

Idag är det minsta katten Minas födelsedag. Hon blir hela 7 år. Stort grattis! Det firas dagen till ära med fisk och räkor. Det är ganska svårt att ta bra bilder på en kolsvart katt, men här är hon iaf i en dålig överexponerad variant. Min fina nerviga lilla Mina-katt.

Idag är det också exakt fem år sedan jag blev västerbottning. Fem år sen! Det känns märkligt. Då kom jag med natttåget och flyttade in hos Mattias i hans lägenhet på Haga. Tillfälligt. Håhåjaja.

Dagens tidning

En ovanligt intressant VK idag. Ganska mycket fokus på jämställdhet. Birgitta Ohlsson gästar tydligen Umeå idag för en föreläsning och en manifestation på torget. 118 ljus ska Folkpartiet tända på Rådhustorget, varje ljus representerar en anmäld våldtäkt i Västerbotten 2006. Fruktansvärd siffra, och inte blir det bättre när jag tänker på mörkertalet. I samband med detta publiceras en debattartikel i ämnet. Även en artikel kring ämnet behandling av våldsamma män, skriven av Kd:s Birgitta Nordvall publiceras på debattsidan.

Inne i tidningen berättas det att en man anmält att en för honom okänd kvinna blivit utsatt för ett våldtäktsförsök i centrala Umeå natten till i lördags. Han överraskade två män som till synes var i färd att våldta kvinnan, som skrek för sitt liv, som det verkar. När han satt henne i taxi hem försvann hon dock och polisen vet inte vem hon är. Fruktansvärt.
Jag hoppas att politikerna i Umeå inte försitter möjligheterna att visa att man vill skapa en trygg samhällsbyggnad i Umeå och bredvid arbetet mot våld och överfall kan börja inse vikten av att bygga så att kvinnor inte behöver känna sig onödigt otrygga på gatorna i stan. Jag tänker självklart på planerna att göra tunnel istället för övergång vid den kommande tågstationen vid sjukhuset. Jag hoppas också att människor nu inser att Haga-mannen inte var den enda våldtäktsmannen i Västerbotten, en åsikt som annars verkar vara vanlig av döma av kommentarer på artiklar med liknande innehåll som ovan nämnda.

VK berättar också att länets tre (vet inte om det finns fler?) kvinnojourer är överbelastade och att det nu snart inte finns fler skyddade boendemöjligheter för kvinnor som söker skydd hos dem. Det är ett akut problem som måste ordnas omgående, och jag tycker verkligen att det är kommunernas ansvar att se till att detta ordnas.

Slutligen finns ett uppslag som fokuserar på arbetsfördelningen i hemmen (ingen länk dock), och nya böcker i ämnet. Viktig fråga tycker jag. För visst är det skitsvårt att bryta gamla mönster, och kanske allra mest svårt är det hemma. Få goda förebilder finns och jag tror att här är vanans makt ofantlig. Jag tycker själv att det är svårt och är inte på något sätt immun mot snedfördelning hemma bara för att jag är aktiv feminist. Läste nån familjeantologi (Uppdrag Familj, tror jag) där någon berättade att de gjort upp schema en ganska lång period för att undvika att falla tillbaka i gamla mönster, speciellt efter det att familjen blivit med barn. Kanske är det den vägen man måste gå för att på riktigt få in nya vanor, jag vet faktiskt inte. Kommunikation är väl annars mitt svar, något som inte heller är det enklaste alla gånger.

Det verkar alltså vara nån slags jämställdhetsdag i VK idag. Jag vet inte om jag missat något, ett speciellt datum eller dag eller så, men jag välkomnar det verkligen. Mer sånt.