Kyla och nervöst bakande

Och kallt är det i huset, jag får inte riktigt upp värmen. I lillstugan har jag satt igång ett elelement och i huset på övervåningen har jag nu min nya låtsaskamin igång (som också är ett elelement) i hopp om att det ska bli bättre. 

Jag är ju inte jätteförtjust i eld, min rädsla för att huset ska börja brinna har kanske tagit lite höga höjder, men om det inte blir bättre så får jag trots det börja elda i järnspisen i köket för att bosta den stackars pannan lite. Det känns okej att dra igång nu när jag vet att M är på väg hem. Lite oklart varför men jag litar som på att han har bättre koll än jag, eller nåt. När jag är själv så snurrar ord som "askbrand" i huvudet och crazy, weird, krispuls-människan i mig är på helspänn. 

Av nån anledning så blir jag lite stressad av allt; missat jobbmöte, missad middag, missad hämtning och så kallt hus. Och när jag blir stressad eller nervös så vill jag gärna göra nåt produktivt så jag har bakat ikväll. Nu finns det två formar med kladdkaka med kokostosca och två formar med glutenfri äppelkaka med kokostosca (det blev ett tema helt oplanerat, baserat på vad jag hade hemma). Alltid något. Och så bidrog det till lite värmeboost när ugnen var på ett tag förstås. Bra där.

Kappa, parkas, jacka eller...wookie?

Men hur svårt är det att hitta en bra vinterjacka? Det stora problemet är kanske att jag inte ens vet vad jag söker för något. Vill jag ha en opraktisk men kanske fin kappa i nåt ull-liknande material? En mer praktiskt men kanske lite småtråkig parkas med mysigt foder? Eller en sportigare sak med vindtätt yttre? Det sistnämnda funkar dock rätt dåligt ihop med tex jobbklänning eller liknande.

Jag hittade ju också en rätt annorlunda jacka/kappa på nätet som jag av nån anledning fastnade lite för. Oklart hur varm den är dock. Och Lil'sis var ganska skeptisk och tyckte att den kanske var alltför "wookie"-lik, haha. Hon kan ju ha rätt i det. Jag tror att jag fastnade för att den var lite udda, men jag vet inte om det är ett bra val. Jag gillar dock att det är huva på den. På min höstjacka som jag köpte i år har jag världens mysigaste huva, det är skönt när det faller blöta saker från himlen. Och så skyddar det nacken lite även om den inte är uppfälld. På så vis är ju parkas bra, eller en kappa med fin huva.

Suck, jag lär väl inte komma till beslut förrän säsongen är slut...

Kyla

Det är sannerligen tur att jag fått ordning på uppvärmningen av huset. Idag har det åter varit 25-27 minusgrader ute och det är ganska bitigt, även om jag vet att det är än värre högre upp. Jag for till affären (den berömda mjöljakten...) utan långkalsongerna på och höll på att frysa låren av mig innan bilen blivit lite varm. Väl på den närliggande byns ica steg värmen i kroppen något då jag såg att den annars tiggande mannen utanför hade fått komma in och värma sig en stund. Jag kan verkligen inte förstå hur det fortfarande finns de som tror att romerna kommit till Sverige av lathet, egoism eller nåt annat märkligt. Det finns rätt många saker jag skulle göra för att överleva innan jag satte mig i ett främmande land med märkligt språk på en tunn filt i undermåliga kläder i 27 minusgrader och snö. Jag menar, vem väljer det egentligen?

Inne på mina sista kronor efter det felaktiga mjölköpet fick han bara några enkronor i sin kopp innan jag for hem igen. Efter en stund ångrade jag att jag inte bekostade en kopp kaffe åt honom istället.

Frysa bort bakterierna tycktes inte hjälpa

Det har ju varit ganska milt några dagar nu. Förutom att det blir blött så får jag nog erkänna att det har känts ganska skönt att slippa de där kallaste andetagen när jag varit ute. Men just idag har det såklart varit kallare, när jag lovat hjälpa Simon att montera in nya högtalare i hans bil. Det drog ut på tiden något väldigt (det skulle strula såklart) och mot slutet kände jag mig mer som en iskulptur med ömma tår än något annat. Resultatet av vårt meckande blev dessutom lite sådär, men det får justeras en annan dag.

Det var nog inte alldeles lysande att bli sådär kall när jag fortfarande hostar och har ont i halsen. Det blev ett väldigt hostande när jag kom hem. Jag vet inte hur länge det där ska sitta i. Kvällar och nätter är fortfarande besvärliga. Igår tappade jag nästan rösten efter ett (ganska kort) telefonsamtal med bästaste miss J, så det är långt ifrån riktigt bra än. Kan jag inte få bli riktigt frisk nu?

Kung Bore tar i ordentligt

Isoleringen behövs vill jag lova. När vi for hem med bilen visade termometern 33 minusgrader ute. Det är kallt på riktigt det. Det var rent plågsamt att gå över torgen i stan när vinden bet tag i kinderna och man knappt vågade andas pga risken för att luftvägarna skulle frysa till is.

Nu har vi härdats för i år, norrlandvintern! Var nu snäll och lägg dig på vänliga tio minusgrader ett tag så vi kan andas som folk.

Innan godnatt

En natt av två avklarade. Ganska mycket spring och stök, som sig bör numera. Jag hann knappt vara ledsen över att jag missade typ allt intressant på OS igår kväll.

Är fortfarande bosatt ute på landsbygden för att få sova och slippa alla renoveringsljuden hemma. Jag var lite orolig för att köra hem de där milen då jag varit vaken i ett drygt dygn, men jag var så uppe i varv att det var då alls ingen fara. Och ute på landsvägen den sista biten ut mot havet var det så vackert att jag blev alldeles salig. Biltermometern visade 32 minusgrader, himlen är alldeles isblå och solen skiner som om den aldrig gjort något annat (!). Jag såg springande rådjur och två obrydda älgar bredvid vägen. Jag ska inte gå så långt som att säga att jag kände lycka, men något slags lugn kom iaf över mig. Det är verkligen oerhört vackert på den västerbottniska landsbygden. Min vill-bo-på-landet-igen-längtan kom över mig med full kraft.

Och nej, jag är inte helt mätt på vintern än. Inte när den är såhär. Inte riktigt än.

Mera stress åt folket

Stressig och skum dag. M vaknade magsjuk och har varit en liten blöt fläck, stackaren, hela dagen. Kylskåpet och skafferiet gapade tomma och jag behövde ta mig till stan för att kunna jobba. Men bilen vill fortfarande inte, trots laddat batteri. När det är mer än 20 minusgrader är det svårt att få en dieselbil med på noterna när motorvärmaren gått sönder. Och först på torsdag ser det ut som att den kan bli fixad på verkstaden. Vi fick skjuts till stan av M:s pappa som var på rysligt dåligt humör (sånt stressar mig ännu mer) och får nu lista ut ett sätt att ta oss tillbaka till katterna imorgon. Men allt löser sig säkert.

Renault är inte norrländskt va?

Helgen har väl inte riktigt börjat som väntat. Istället för att hämta upp M på nåt galej "senast nio" igår kväll för att fara ut till huset och göra tidig kväll blev jag sittande hela kvällen medan han glömde bort tiden. När han väl ringde strax efter två på natten var jag allt annat än söt och rar. Detsamma gällde bilen som tagit semester helt och inte alls ville vara med på noterna i kylan. Så as we speak väntar jag assistans från M:s pappa som ska hjälpa till att övertyga bilen om att vilja vara med på noterna igen. Låt oss hoppas på det bästa.

Idag är jag trots allt lite sötare och rarare igen (eller nåt). Det trots att inget blir som planerat. Hämtning av soffa får helt enkelt skjutas på tills imorgon och hur jag ska hinna handla till och iordningställa utskicket som lovat är ett mysterium. Det får bli när det blir, försöker jag tänka och viftar ivrigt bort stresskänslan och det dåliga samvetet. Jag vill ha lite helg och välbehövlig vila också.

Trött kväll

Det blev kanske århundradets segaste natt på jobbet. Nästan alla drog såna timmerstockar att jag knappt behövde glänta på dörrarna för att höra att de fortfarande var med mig. Bra, såklart. Det är så de ska ha det. Men det blir långsamt för nattskötaren. Men golven blev extra noga torkade och jag hann med lite annat småpyssel.

Trots det är jag hemskt trött idag. Kanske inte märkligt då jag nu har drygt 50 timmar natt bakom mig sen i fredags, men jag hade hoppats på en lite piggare kväll. Jag är standby chaufför och inväntar att M ska ringa från den inflyttningsfest han är på och säga att han är mätt. Jag hoppas bara att bilen vill starta när det väl blir dags. Det är drygt 20 minusgrader ute och det var knappt att den ville vara med imorse när det var -26. Nåt har hänt med motorvärmaren så den kan jag inte använda, vilket gör det hela lite skakigt. Men låt oss hoppas på det bästa.

Kyla & mörker

Som väntat en trevlig lunchdejt med Anna. Dessutom lite strosande i affärer. Kollade lite på stövlar men tycks inte hitta några som faller mig i smaken. Och gör jag det behöver jag tydligen utföra nån slags plastik på mina vader då knappt får plats (och nej, så feta är de faktiskt inte).

Dagens huvudtema för lunchsamtalet var iaf humörbetonat. Lite på samma bana som morgonens bästa läsning; "Ett yttre mörker möter en inre fackla" som du hittar här. Fint och tänkvärt.

Nu ska jag tina upp låren och plocka fram det tyngre arsenalet av underkläder inför min promenad till bussen senare ikväll. För idag känns kylan förvånansvärt bitande.

Att åka från ett kallt ställe till ett annat

Dra i alla drakar vad kallt det är! Mina tår är som isbitar efter att ha tillbringat en stund ute och i bilen. Minus 27 grader är kallt, speciellt när luftfuktigheten verkar vara hög. Brrr.

Uppe tidigt idag. Klockan ringde vid sex och då klev jag upp och gjorde frukost åt Mattias medan han packade. Sen fick jag klippa honom lite snabbt och så packa in väskorna i bilen och fara till universitetet. Vid sju åkte han och hans arbetskamrater på Handelshögskolan iväg på en kick-off (eller vad det nu kan kallas, temadag?) i Åre. Trevligt trevligt. Mattias var lite motstridig kanske; tyckte att han hade mycket att göra på jobbet ändå och lite skralt i kassan kanske, men iväg kom han trots allt. Det blir nog bra.

Han till Åre och jag vet att Joakim far till Sicilien med sitt jobb i april... Jag vill också fara! Vi hade vår temadag i en kfum-stuga vid nydalasjön (i Umeå) i vilken det var så kallt att man fick ha ytterkläderna på sig hela dagen. Och med temadag menas då ledda diskussioner om värdegrund, etik osv som vi brukar. Inte så mycket fun stuff. Vilket jag annars tror att min arbetsplats om någon verkligen verkligen skulle behöva just nu. Lite sammansvetsande roliga utflykter hade varit topp. Men men.

Nu ska jag krypa tillbaka till sängen (bara en liiiiten stund) och värma upp mina tår.

Att göra helg på fredagsmorgonen

Det är verkligen kallt här nu. Termometern visar 25minusgrader nu på morgonen. Det är kallt. Ska bli skönt att krypa ner i en varm säng om en stund. Men jag känner mig inte supertrött idag, mer att jag är lite uppe i varv kanske. Dels pga en intressant och halvlivlig diskussion som jag och en kollega hade imorse men även pga att det blev lite småstressigt sista stunden innan dagskiftet kom. Jag antar att man fått kronisk nattsjuka om man kan ha en djup och allvarlig diskussion (i positiv bemärkelse) om livsåskådning och olika synsätt på religion klockan 4-5 på morgonen. Nånstans hoppas jag att jag ska vakna i eftermiddag och tänka att det hela var lite korkat. Man ska ju vara korkad vid den tiden, tänker jag.

Det är så skönt de här mornarna när jag vakar av. Jag behöver inte känna nån stress att skynda i säng för att somna så fort som möjligt för att sen vakna så tidigt som möjligt för att ha lite kvalitetstid (i den mån man kan det alls) före jobbet. Jag kan ta det lugnt, äta frukost med Mattias, läsa nyheter och kanske tom kolla auktioner (WoW) för att sen krypa ner och somna i stort sett omedelbart.

Sen ska jag ju ändå inte sova hela dagen om jag ska ha nån form av vettig dygnsrytm i helgen, men friheten är att jag kan lägga mig när jag vill ikväll/inatt. Mm, morgonfilosofi.

Kall tisdag

Frusen idag. Väntar på att tevattnet ska koka så kanske jag får upp värmen lite. Har varit ute på en halvlång promenad på nästan en timme idag. Det var skönt, men det är så halt överallt att jag spänner mig när jag går. Det blir inte så bra.

Har börjat känna av magen igen också. Delvis är det väl stress i huvudet. Men har framför allt fuskat väldigt mycket med maten nu under helgerna och i stort sett aldrig fått i mig nån frukost att tala om. Det går ju inte. Att få i sig sitt första mål vid fyra-fem på eftermiddagen är inget guldläge. Men nu har jag börjat om igen. Nu måste det bli ordning och rutin. Och så hoppas jag att sömnen går till sig också.

Pubvärme imorgon!

Det är kallt i Västerbotten nu. Jag gillar det. Även om jag blir kall om fötterna och saknar badkar. Men det känns mysigt på nåt vis. Imorgon ska jag försöka få till en promenad en stund om det blir läge. Det har blivit lite för lite promenader och lite för mycket god mat och dryck under helgerna. Det får bli ändring på det nu. Planen är att snarast möjligt skaffa rekvisition från jobbet på träningskort så att jag kan komma igång med det. Och nej, det är inget nyårslöfte. Sånt tror jag inte riktigt på. Jag försöker nog mer se det som en egen målsättning.

Imorgon blir det kalas för Mattias systerson i Robertsfors och sen ska Anna och jag ut på nån pub på kvällen. De andra damerna verkar ju banga så då får väl Anna och jag göra vad vi kan för att hålla oss ur pensionärsdiket själva. Sådetså. Jag tror att det blir väldigt kul. Det var så länge sen vi var ute nu. Ser fram emot det! (Och återigen så ignorerar jag de gälla ropen från visa-kortet...)

Frusen Sara

Jag är frusen idag. Ni vet sådär riktigt frusen inuti. Tar jag på sockar så stannar som kylan inne i fötterna. I huset hade jag möjligheten att lägga mig i ett varmt bad; det saknar jag ganska mycket såhär den kalla delen av året. Det värmer på riktigt. Så jag håller på att ordna det näst bästa; varm glögg. Vi har plenty glögg kvar så det är väl bara att pimpla på. Varm glögg och vetevärmare på fötterna, sen ska jag väl bli varm igen.

Idag kan väl alla grannar leka tysta leken?

Kan man ha kallare lår än vad jag har just nu? Tror inte det. Har precis promenerat från stan och hem efter jobbet. Alternativet med detta underbart genomtänkta bussystem (där övergångar inte matchar) hade varit att vänta i centrum i en dryg halvtimme. Nu är jag hemma iaf, efter en riktigt stökig springnatt där i stort sett alla på min avdelning bestämt sig för att vara vakna alt mer eller mindre akut döende. Så inatt har jag sprungit. Och multitaskat. Och glömt bort det där med att vätska är bra ibland. Jag är fortfarande uppe i varv trots att jag är skittrött egentligen. Har precis stoppat i mig resterna av min falafelpizza från i torsdags och tänker att det nog var en duglig frukost. Eller inte.

Som komplement till inlägget om vården som jag skrev häromdagen kan jag nu tillägga att jag fick veta att det uppepå den situation som redan råder planeras att dras in tjänster (alt halvera dem, halvtider är ju kända för att vara både lockande och ekonomiskt gynnande för arbetstagaren...?) på bl.a min avdelning. Man undrar ju vart det ska sluta.

Nej, nu ska jag tina upp låren och hoppas få tillbaka känseln i dem före jul iaf. Det var rätt kallt (ca -14) att vandra från stan utan långkallingar. Imorgon är det jag som tar tillbaka bilen.

Att leka mekaniker

Kylan har kommit. Det är skönt på ett sätt. Det är som lättare att klä på sig än av sig. Eller ja, för mig är det så. Och kyla i ansiktet är ganska behagligt på nåt sätt. Det känns friskt. Lite som när vårsolen kommer.

I morse var det glashalt på smågatorna i Umeå när jag skulle fara hem från jobbet. Sådär kana-runt-halt, men det gick bra, trots sommardäck. Det är skönt på lördagmornarna när de enda som är ute är de få som ska eller har jobbat, samt en och annan halvklädd gångare som till synes är på väg hem från en sen efterfest eller ett förhoppningsvis trevligt hugg. Jag kunde iaf ta det lugnt hem. Mindre kul att kupévärmaren inte funkat så att bilrutorna var täckta med is. Det verkar som att uttaget i Mattias bil är kaputt, för den funkar i ett vanligt uttag här inne. Var ute en kortis och försökte se om jag kunde se vart uttaget liksom tar vägen ut i motorutrymmet, men jag såg inget så jag la ner mitt mekanikerförsök för idag. Mattias får väl lösa det själv när han kommer hem från sin helgutflykt imorgon.

Kanske jag skulle passa på och ta en promenad när jag trots allt känner mig ganska utvilad och pigg idag? Det var ganska skön luft ute.

Nyvaken

Nu är det verkligen vinter på riktigt här. Det var 14 minusgrader ute i morse när jag for hem efter jobbet och under natten var det ännu lägre. Kallt och snöigt. Ganska mysigt, jag gillar vintern. Skönt att få sitta inomhus och dricka te, tända ljus och läsa, spela elelr vad som faller en in. Inte fel.

Men idag har jag tusen saker som måste göras. Har inte skrivit på protokollet från i helgen än. Har inte hunnit då jag jobbat. Men ska ta tag i det ikväll. Är ganska trött och flummig i huvudet dock. Men det löser sig kanske. Natten till igår var en hemsk jobbnatt. Alla var verkligen uppe, de larmade hela natten, det bråkades både mellan boenden och med mig, och jag fick en på golvet så ssk fick tillkallas. Rörigt och stressigt. Men inatt gick det bättre. Sådär lagom lugnt iaf.

Borde fara och handla lite. Borde lista ut lite äventyr till mina tre uttråkade kissetjejer. Borde kanske ordna med hönsnät så att de kan gå ut på balkongen iaf. Tror de skulle vara ganska nöjda med det, det är ju kallt och snöigt, det har aldrig passat dem väl. Får fundera över hur jag ska fixa det.

Boring bloggdag, my friends.

Lördag!

Lördag redan? Det gick fort. Skaplig vecka det här. Känner mig lite mör. Har jobbat två nätter på slutet också, och det var riktiga springnätter. I vart fall den sista.

Annars? Jo, det tycks ha blivit riktigt kall höst utan att jag märkt det. Såg plötsligt människor i täckjackor överallt, och själv har jag inte lagt undan min jeansjacka än. Kanske dags att gå igenom vinterförrådet snart. Det känns som att det gick ganska fort. Men ingen snö än, inte här. Söderut har det kommit snö, men inte här, och inte i fjällen heller vad jag vet. Lite konstigt.
Jag skulle ju ut och fotografera de vackra löven, men det är redan förbi. Insåg det nu i veckan när jag hade tid över, att så gott som alla löv har ju fallit till marken redan.

Har knappt varit hemma på hela veckan, så idag har jag tagit tag i disk från gud-vet-när, tvättat lite och försökt röja upp i det här röriga huset. Om vi knappt är hemma, hur kommer det sig ändå att det blir så rörigt? Hm... Mattias har nog sovit bort halva dagen, det var nog vad han behövde ta igen efter den här veckan. Ikväll hoppas jag på lite lugn och en god film.

Är det inte dags för lön snart?