Pilot

Igår hade jag och mina tre chefskollegor vår första riktiga dag med utbildningar i det nya systemet med våra medarbetare som alltså är våra testpiloter. Vi för-testade pilotutbildningen (!) på några kollegor i förra veckan, men de var rätt fogliga, hade koll på sina inloggningsuppgifter samt en positiv inställning till det hela så det var ändå inte riktigt samma sak. Men ändå bra att för-testa.

Utbildningarna gick dock över förväntan, måste jag säga. Det kändes mer positivt än jag vågat hoppas på (efter alla mediaomskrivna problem i det senaste systeminförandet i kommunen) och merparten hade tom lagt in lite saker i systemet innan de gick därifrån och tyckte att det kändes enkelt och lovande. Men det blev bitvis stressigt. Vår projektledare i Stockholm sa att utbildningen skulle ta 30-45 minuter, så vi hade bokat av en timme. Trots det hade vi vid vissa tillfällen svårt att hålla tiden. Vi hade inte riktigt räknat in det inledande strulandet med bortglömda användarnamn och lösenord, avsaknad av bank-id och så vidare. Men efter en stund fick vi lite rutin på inledningarna och fick till det riktigt bra. Sex grupper betade vi av under dagen och när den sista gått just efter halv fem så dunkade mitt stackars huvud och det kändes som att jag körts i en mangel.

Men det var ändå en kul upplevelse och ett riktigt bra teamwork! Och imorgon eftermiddag kör jag och kollegan Frida tre grupper till. Tre dagar till har vi, minst. Men det känns på nåt vis ruggigt kul att äntligen få dra igång ett projekt som förarbetats sedan förra våren. Helt otroligt. Jag har lärt mig en massa om upphandlingar iallafall, det har varit både frustrerande och fascinerande. Framför allt kul att få lära sig nya saker, det är det absolut bästa i mitt jobb. Ingen dag är den andra riktigt lik.

Jag fick ett ryck

Idag har jag nästan impat på mig själv lite. Hade utbildning hela dagen (roligt, spännande men också väldigt mycket att ta in och komma ihåg på en gång) och lämnade så kontoret kring halv sju som först. Men jag har ändå hunnit städa av köket rätt så bra. Burit bort lådor, tömt kökssoffan på grejer, sorterat tidningar och post som har en förmåga att travas på köksbordet och torkat av lampa såväl som soffa och spis, plus lagt på en lite för grön löpare på bordet.

Om jag hinner hem skapligt imorgon och M inte hinner åka så tidigt från Sundsvall kanske jag hinner fixa skåpbytet jag planerat också. Det skulle vara skönt att pricka av. 

Idag tror jag att jag snudd på bara drevs av det dåliga samvetet jag har för att inte ha orkat mer tidigare i veckan. Men det känns riktigt bra just nu.

På utbildningen idag fick vi uppgifterna vi ska ha gjort själva till de sista två dagarna som äger rum i april. Vi insåg i projektgruppen att det antagligen inte lär räcka med två övertidskvällar som vi tänkt utan vi behöver lägga mer tid än så på det för att hinna. Det ligger som utanpå det vanliga arbetet och just nu är min kalender rätt full som den är, så det lär bli en del kvällsarbete framöver. Inte för att det egentligen gör något, jag gillar att jobba och det är som sagt ett kul projekt, jag lär mig verkligen nya saker. Men det är klart att andra saker i livet blir lite lidande. Som rea-spaning med Lil'sis som hon önskade idag. Det får bli till helgen istället.

Tröttmössan på igen

Lite av en skräpdag som väntat idag på jobbet, men det vore än mer skräpigt att klaga egentligen. Maktgrejen är inte det som lockar mig till mitt yrke, men det är viktigt att vara medveten om att jag faktiskt är den med makten vid vissa tillfällen. Det ingår. Även då jag känner mig mer åt det maktlösa hållet.

Nu väntar två och en halv dag av utbildning i systemprojektet jag är en del av. Det är roligt men jag önskar att jag inte var så trött bara. Det går lite segt att lära sig ett nytt system, och att fylla det med data dessutom under tiden, om inte huvudet är med. Vår utbildare var tålmodig sist så det är han förhoppningsvis även den här gången. Jag stannade kvar lite senare idag för att göra klart februarilönerna helt så att jag kan släppa det imorgon. Och jag ska strax stänga ner till sleep-mode plus att jag har planerat att fara och simma före jobbet imorgon. Allt för att boosta huvudet lite. 

Bara diskmaskinen är klar så ska jag försöka få plats mellan de fiskstinna svansarna som placerat sig på tasslängds avstånd från varandra på sängen. Sov gott!

Utbildning och huvudvärk

Huvudvärken var det första jag kände när jag vaknade i morse. Det kändes som att jag inte sovit alls. Det är ovanligt att jag vaknar med huvudvärk när jag haft bettskenan i under natten, men så var det idag. En heldagsutbildning (del 2 av 3) i arbetsmiljö väntade så det var som bara att packa ihop sig. Jag stoppade i mig voltaren och alvedon och hoppades att det skulle ge sig. Såg till att jag hade migränmedicin med ifall att. Jag gillar inte riktigt att ta den, det känns alltid så konstigt efteråt. Förutom trötthet känns det alltid som att hjärnan skvalpar runt i ett tunt skal som känns som att det kan spricka om man lutar huvudet för mycket åt något håll. Vet inte hur jag ska förklara det bättre än så.

Det gick bra ändå, jag fyllde på med voltaren igen vid lunch. Ryggen känns öm och nästan blåslagen, så det kommer väl därifrån. Jag har känt mig sned i bäckenet i ett par veckor så det är väl inte så konstigt.

Utbildningen var bra, precis som första delen, men den här gången gick jag därifrån med en ökad stresskänsla i kroppen. Det är så mycket som ska hinnas med, så mycket jag skulle vilja göra och som jag till och med kan längta efter att få göra men som det så sällan blir särskilt mycket fokus på. Det är alltid annat som brinner först. Och det är trist. Klart det går att få till bättre, det vill jag tro, men det är klurigt. Och just idag kände jag mig stressad av det. Otillräcklig och faktiskt lite smått misslyckad. Inte riktigt meningen med utbildningen och en annan dag hade jag kanske inte känt riktigt så.

Ikväll känns huvudet lite lite bättre, det trots att jag antagligen spände mig rätt rejält då jag körde hem i full snöstorm (igen). Det var läskigt men jag strosade runt på Avion en stund efter jobbet för att slippa rusningen, vilket nog var klokt. Fick med mig min första julklapp hem t.ex. Jag var på ikea för att köpa några förvaringslådor i tyg att ha i mitt nya klädskåp men jag blev så villrådig när jag väl stod där att jag hoppade över det idag. Stora beslut...

Kurs och bio

Ingen M och Smilla här när jag kom hem och inte är de på väg heller. Planerna blev ändrade då M inte lyckades få nån bekräftelse på sin semesteransökan. Jättetrist, men de kommer imorgon kväll istället.

Idag har jag spenderat hela dagen på en arbetsmiljöutbildning som jag kanske hade förväntningen skulle vara lite trist och väldigt upprepande. Men så blev det faktiskt inte. Det blev en riktigt givande dag med många tankar noterade, en del dåligt samvete förstås för allt jag vill göra/förebygga men inte riktigt hinner, och en hel del ny kunskap. Så jag är nöjd. Det var första dagen av tre men de andra två kommer lite utspritt de kommande två månaderna.

Ja, och sen fackligt medlemsmöte där funderingar om att engagera sig lite mer väcktes igen. Vi får väl se. Efter mötet bjöds vi på bio (och godis) som var helt okej. Första gången jag såg film på Folkets bio i kulturhuset Väven, så det var lite speciellt ändå. Kanske inte den bästa filmen för någon som har en långsamt stegrande åldersnoja inför det kommande året kanske, men den var ganska kul och framför allt lättsam, vilket passade mitt stämningsläge. Filmen var Aurore (2017) eller 50 Vårar på svenska; en fransk film om en 50-something kvinna, frånskild med snart vuxna barn, med ett oinspirerande arbete och nån form av inneboende rastlöshet. Ganska enkel film som inte for ut något särskilt åt något håll, men det måste ju inte alltid vara så heller. Men den var inte särskilt smickrande för franska män...

Imorgon är det fredag, veckan har bara rusat fram. Snart en vecka utan min fina fina Rosa.

Sändning

Arrangörerna av Psykeveckan fick ordning på tekniken och jag kunde sitta hemma framför datorn och se Sanna Lundells föredrag om med beroende live trots att jag gett bort biljetterna. Och jag är glad att jag kunde se det. Det är så mycket av hennes egen berättelse om sitt liv som skulle kunna vara ett plagiat av min.  Jag kände igen mycket och långt ifrån allt hon sa var nyheter för min del, men allt var värt att upprepas ändå. 

Jag har de senaste åren varit ganska öppen med min egen historia, åtminstone till stora delar, och tycker att jag sedan dess "träffat fler" som berättat om liknande erfarenheter (det är såklart inte fler, bara fler som berättar för att jag gör det). Jag tycker mig ha kommit långt i bearbetandet, självförståelsen och att ha vänt erfarenheten till en styrka, men Sanna Lundell är nog ändå ett steg före. Hon utstrålar i vart fall självsäkerhet och trygghet, och sa många klokskaper jag kommer att fundera över ett tag.

Viktigt och bra föredrag i all sin enkelhet. Jag vet flera som skulle ha behövt se det.

Ingen sändning

Jag förstod att de flesta föredragen jag var intresserad av skulle visas på webblänk så jag packade ihop mig och for hem efter jobbet istället för att stanna och invänta kvällens föredrag om utmattningssyndrom. Skulle jag ju inte ha gjort.

Självklart blev det nåt fel på inspelningsgrejerna så det skulle inte sändas. Det kom upp en handfilmad (med mobil) variant på nätet men jag blir som alldeles åksjuk av sånt och det syntes inte så bra så jag la bort det. Synd. Jag får läsa på istället.

Imorgon hade jag biljetter till Sanna Lundell och hennes prat om medberoende vilket jag var nyfiken på redan då programmet kom ut så jag var snabb på biljettbokningen. Men dels så kändes det lite som att jag inte riktigt var helt i fas och ork för det och så öppnades möjligheten att arbeta hemma imorgon (och kunna ta lite flexledigt för att hinna ut en stund i dagsljuset) så jag gav bort mina biljetter till kollegan Anna. Jag hade som ändå inte ordnat nån att ta med mig.

Men jag hoppas att de ska ha löst sin webbsändning tills dess, så jag kan sitta hemma i min soffa och titta.

Lärorik dag

Den hektiska veckan var i vart fall både givande och hyfsat effektiv. I torsdag var jag och ett par kollegor på HVB-dagen som hölls på Folkets Hus i stan. Vi jobbar förvisso inte inom HVB-verksamheter men dagen var öppen och gratis för samtliga ledare inom socialtjänst och föredragen som hölls var inte särskilt specifika för HVB. Utöver föredragen var det en mässdel med en massa företag som berättade om sina verksamheter. Inte heller det var bara HVB, och i de fall det var det så tycker jag ändå att det var givande och kul att lära sig nytt. Vi pratade lite LSS med vissa utställare och fick med oss en massa reklampennor och annat i våra mässpåsar, som sig bör.

Det första föredraget med neuropsykologen Åke Pålshammar var både informativt och roligt. Hans sätt att föreläsa påminde väldigt mycket om Hans Rosling. Jag brukar läsa lite om hjärnforskning ibland och var inte helt obekant med det han berättade om, men flera saker förklarade han på ett kanske tydligare sätt och vissa saker var förstås nya. Summa sumarum; hjärnan är rätt häftig faktiskt och hur vi agerar påverkar funktionen väldigt mycket.

Angelica Frithiof gav många bra och ögonöppnande tips om hur man kan samtala med människor i kris eller i ohälsa och genom samtal bidra till att de egentligen lyfter sig själva. Många kloka idéer som jag tror jag kan ha användning av både privat och i yrkeslivet. Det kräver säkert en hel del övning för att bli bra på "kreativt frågande" och annat hon berättade om. Att inte följa instinkten att vara snäll, att svara alltför spontant/retoriskt osv. Intressant! Ska försöka läsa mer om det.

På eftermiddagen var det två föredrag som båda kom från självupplevda erfarenheter. Intressanta och givande båda två, och båda delvis hjärtskärande men med goda slut. Marcus Sandborg kommer tillbaka till Umeå på psykeveckan i början av november, och för den som har möjlighet kan jag definitivt rekommendera det. Väldigt spännande att lyssna på.

Hemma bäst

Chefsutbildningen är gjord, för den här gången, och jag måste säga att det varit två ganska bra dagar. Många intressanta diskussioner, ett par hemska rollspelsövningar (som dock gick okej) och mycket "mellansnack" med nya och halvnya chefer från andra verksamheter. Vi var 12 stycken från lite skilda områden med olika mycket erfarenhet (men utbildningen är egentligen tänkt att genomföras första året man är anställd) men alla väldigt trevliga och roliga individer. En av mina favoritkollegor, Sanna, var också med vilket gjorde det hela än trevligare. Och så leddes det hela av två väldigt erfarna personer (den ena numera pensionerad personalchef) från kommunen som verkligen gjorde det bra. 

Jag har med mig en hel del funderingar och tips som känns viktiga och som nog kan bidra till att utveckla mig som ledare, och det känns ju i allra högsta grad relevant. Mycket tankar kring relationsdelen i ledarskapet men också vad för förväntningar och krav som är rimliga att ha på sig själv, vad för styrkor respektive svagheter jag anser mig ha och vad för typ av förutsättningar jag skulle vilja ha eller behöva. Och så vidare. Som sagt; huvudet fullt av funderingar.

Jag sov dock inte jättebra, sängen var obekväm så jag fick ont i ryggen och vaknade en massa gånger. Dessutom väldigt lyhört så jag hörde varje rörelse från rummet bredvid. Men i övrigt inget att klaga på egentligen. Helt okej vegmat, mycket mat och godsaker över lag. Jag lär vara mätt över helgen nästan....

Äntligen hemma :)

Skönt att vara hemma hos svansdamerna dock och jag ser fram emot att sova i min egen säng bredvid dem inatt. Som sagt; borta bra men hemma bäst...

Feber och rollspel

Jag trodde faktiskt att jag skulle ligga sjuk vid det här laget. Det har som varit nåt på gång i kroppen. Redan förra veckan hade jag som kli i halsen och i söndags hade jag ont och trodde faktiskt att jag skulle vakna i typ halsfluss dagen efter, men det uteblev. Idag vaknade jag med feber, låg men ändock, som jag tyckte mig känna av även under förmiddagen på jobbet. Sen blev det bra men nu känner jag mig lite skum igen. Jäkla velande.

Men tur är ju det, den här veckan har jag chefsutbildning ett par dagar som är obligatorisk och missar jag måste jag skjuta på hela den resterande terminen tills nästa för att slutföra. Och det ids jag inte.

Det ska bli kul med utbildningen på sätt och vis. Det är fokus på ledarskap, de personliga utmaningarna man ser i rollen och så vidare. Nyttigt och lärorikt, inbillar jag mig. Men jag har en oro inför tillvägagångssättet. Det finns en, enligt mig, överdriven förkärlek till rollspelsövningar och liknande på såna här utbildningar och jag får på riktigt hundraprocentig ångest bara vid tanken på sånt. Jag kan inte med det alls. Jag har hållit tal och föredragit inför flera hundra personer förut, och trots att det är nervöst och krävande så skulle jag lätt göra det tusen gånger före en enda jäkla rollspelsövning. Jag brukar få migrän bara av ovissheten om det blir sånt eller inte, men det hoppas jag att jag slipper den här gången.

Ja ni får väl hålla en liten tumme för att jag överlever de här två dagarna...

Söndag

Helgerna är ju på riktigt alldeles för korta? Imorgon är det vardag igen och då väntar en heldag chefsutbildning. Det är något som kommer att återkomma i hel- och halvdagar utspritt över hela det kommande året. Det ska absolut bli roligt och lärorikt, speciellt andra terminen där fokus ligger på ledarutveckling. Den första terminen tror jag att jag kommer att ha rätt mycket koll redan då kommunen som organisation ska vara åtminstone en del av kursen. Egentligen är det som tänkt att man ska genomgå utbildningen ganska tidigt i sitt chefsskap, men olika saker har legat i vägen för min del så det är först nu det blev.

Egentligen hade jag kanske just imorgon önskat en tyst dag på kontoret, lite osocialt sådär. Jag är fortsatt mycket i mitt eget huvud och grubblar och då är det lite svårt att få mer extroverta krav. Men det ska säkert funka bara jag väl är där. Jag brukar vara bra på att gå in i jobbrollen när så krävs, det är mest att det känns lite tungt innan.

Redan tisdag. Och Mars!

Som märklig vecka det här. Startade med en ledig dag (för att sova igen Oscarsnatten, så nerdig/fånig är jag, vilket många höjer på ögonbrynen åt, men varför måste det vara så konstigt?) och idag har jag varit på Folkets Hus för en heldagsutbildning i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En helt okej dag! Jag och min kontorspolare J var där även om en hel del kanske var repetition så var en del nytt och det pratades en del ny forskning tex. 

Imorgon startar jag dagen med att åter besöka tandläkarhögskolan för en förmiddag i deras händer. Den provisoriska krona jag fick vid förra besöket ska nu bli en permanent sådan. Jag ser inte fram emot det jättemycket, det blir tredje (fjärde?) gången som samma tand öppnas upp i den här processen att få till en krona. Förhoppningsvis den sista då. Men det är jobbigt och sist hade jag hemskt ont i ryggen så jag hoppas att det blir mildare imorgon.

I vilket fall så har halva arbetsveckan gått då jag trillar in på jobbet igen. Lite märkligt. Och snudd på stressande. Inte så att jag inte haft kontakt med medarbetare osv men ändå, det känns lite stressande att jag inte "fått något gjort". Som alltid då jag varit lite på kontoret. Det brukar gå till sig rätt fort.

Hängigheten i humöret kvarstår av nån anledning. Jag hoppas att det också går till sig under veckan. Det blir nog bra med lite jobbhögar att ta tag i, då brukar jag kunna kliva ur mitt eget huvud och fokusera på annat. Det blir bra det.

Borta bra...

Jag var iväg på planeringsdagar med jobbet veckan som gick. Vi åkte inte så långt bort, ett par mils bilväg från Umeå ut i det närmaste skärgård vi har här. Väldigt vackert, det kändes lite som att vara hemma. Havsluften är verkligen något särskilt. Vi bodde helt okej, åt fantastiskt god mat och hade ett par trevliga dagar tillsammans. Andra dagen hölls av en extern person som fokuserade på ledarskapsutveckling och gav många bra tips på hur man är en god ledare. Vissa redan kända, i vart fall för en väldigt självmedveten person som undertecknad, andra var nya tips som jag ska försöka ta med mig.

Något jag också fick bekräftat, och som jag sparkar lite på mig själv för, är att jag fortfarande starkt ogillar allt vad lekliknande övningar heter. Jag kan tala inför folksamlingar, jag kan ta och stå för jobbiga beslut, men att rannsaka mig offentligt eller sticka ut hakan på ett okontrollerat eller självutlämnande sätt för sakens skull; det fixar jag ganska dåligt. Det grundar sig såklart på en osäkerhet och en rädsla att göra bort sig, men också på ett ökat behov av självkontroll som jag nog håller särskilt högt på arbetstid, men ruckar på bland vänner. Nåt som helt klart skulle gå att analysera länge.

Hursom var det trevliga dagar och de har följts av en ganska avslappnad helg. Saker börjar falla i nån slags ordning men det är en bra bit kvar. Jag skulle behöva storstäda hela huset, på riktigt verkligen. Jag ska försöka ta en dag ledigt i veckan och ägna åt bland annat det.

Bra start!

Igår upptäckte jag ett eminent sätt att starta arbetsdagen på. Jag hade anmält mig till en frukostföreläsning så strax efter sju kom jag och en kollega till restaurangen på stadshusområdet och tog för oss av något som väl mest kan beskrivas som en mindre hotellfrukost. Sen åt vi och lyssnade på en väldigt intressant föreläsning om hur man skapar förutsättningar för effektiva team/arbetsgrupper. Allt var inte nytt, men det som inte var det var en bra påminnelse om saker vi hört och läst förut. I vårt arbete styr vi inte direkt över alla grundförutsättningar, men vissa saker kan vi såklart påverka. Och det fanns intressanta infallsvinklar att fundera över vad gäller vårt eget team. Mest glad blev jag nog över att föreläsaren i stort sågade det här med teambuilding, som jag personligen tycker oftast är väldigt överskattat (och jobbigt för en introvert person som undertecknad). Nog för att det kan vara bra i en inledningfas då ett team ska skapas, men som verktyg för att laga ineffektiva team verkar det åtminstone inte finnas forskningsstöd.

Men ja, trevlig start som sagt. Jag känner ofta ett sug efter det där teoretiska som komplement till den ständiga praktiken. Det är givande med sån input in emellan varven. Och att äta en stadig frukost istället för en kopp te och möjligen en hårdbrödmacka till förmiddagsfikat vore säkert inte dumt.

Sen att föreläsaren återkommande drog exempel från kirurgteam som forskats på gjorde att jag överväger att färdiställa en enkätundersökning att ta med om jag någon gång skulle behöva läggas under kniven i nåt sammanhang...

Hemma bäst

Så kan jag pricka av konferensresa den här våren också. Eller ja, jag har varit på tvådagarsutbildning med boende på konferensdelen av en folkhögskola bara nån eller ett par mil utanför Umeå. Inget fancy men helt okej. Utbildningen var intressant och tankeväckande och kändes som en bra start för allmänt funderande kring ledarskap och allt vad det innebär. Mycket diskussioner har det varit, många skratt, många konferensgodisar, trevligt (och ovanligt) kvällsumgänge med kollegorna, halvt sömnlös natt i supermjuk lägerskolesäng, några promenader i havsnära skog osv. Trevligt och givande.

Men ganska utmattande också. Som det brukar vara. Men lite blodad tand att läsa lite mer kring organisation- och ledarskapsteori tex. Jag har nog ett litet utbildningssug i mig, jag hoppas att jag nån gång framöver ska kunna läsa lite vid sidan av jobbet. Kanske nåt inom sociologi igen, det var ju bland det roligaste jag läste faktiskt.

Men nu blir det feet up och soffhäng á la fredag.

Kollektivavtal låter väl spännande! (eller är det bara jag?)

Tredje och sista utbildningsdagen för det nya jobbet är avklarad. Idag har jag ägnat en heldag åt att lära mig 'allt' om kollektivavtalet och lagstiftningen som styr Umeå kommun som arbetsgivare. Lite förvånad blev jag dock över hur mycket jag redan kunde om övertid, ersättningar osv. Men det är ju lite jag att se till att ha koll på vad som gäller så det kanske inte är så märkligt att jag hade en del kunskap redan. Tror i allmänhet att det kan vara bra att ha det, speciellt om man är deltidsanställd. Men jag fick lära mig en massa nytt kring sjukledighet, föräldraledighet, tjänstledighet osv. Mycket intressant faktiskt.

Och imorgon är väl officiellt sista dagen jag fortfarande skolar in mig på jobbet. Egentligen har jag ju redan börjat jobba hyfsat självständigt den här veckan och jag kommer säkerligen behöva lite stöd (och tusen svar på tusen frågor) även nästa vecka, men på sikt hoppas jag frågorna blir allt färre. Målet är att känna mig skapligt varm i kläderna innan jag går på semester så att jag fixar att vara den enda ordinarie på plats på serviceenheten när jag kommer tillbaka igen sen.

Ettor och nollor får betydelse

Första utbildningsdagen för det nya jobbet var igår. Så nu har jag lite bättre koll på löne- och bemanningsprogrammet jag kommer att arbeta med en del framöver. Bitvis ganska omständigt med en väldig massa koder och tillvägagångssätt att lägga på minnet. Men intressant! Jag kan direkt säga att jag inte minns allt men jag tror att det faller på plats när jag väl får börja använda det praktiskt i skarpt läge, så att säga. 

Kände mig förvisso lite udda i det lilla gänget som utbildades; de övriga tycktes alla redan ha jobbat med någon form av PA-frågor i kommunen. Och där kom jag direkt "från golvet". Men då de kunde 'språket' ganska bra redan med alla begrepp, förkortningar, slangord osv så tog jag nog igen lite på datakunskap. Jag har som tur är ganska lätt för mig när det kommer till dataprogram.

Nästa vecka blir det del två och ytterligare en vecka senare ska jag utbildas i avtalsfrågor. Det ska bli väldigt spännande!

Självplågargenen visar sig...

Igår gick Högskoleprovet av stapeln i landet. Jag hade faktiskt tänkt göra det, lite för kul men även för att ev på sikt kunna läsa ett par kurser jag blivit lite intresserad av. Men så hade jag dålig koll på anmälningstider så det föll bort (kanske även lite under medvetet pga mitt ogillande av tanken att examineras under en hel dag, den påfrestningen är inget jag saknat direkt). 

Provet ser sedan ett år tillbaka väldigt annorlunda ut, och jag har ingen aning om huruvida det skulle passa mig bättre eller sämre. Jag hade ett hyfsat bästa-resultat på den gamla varianten, ett resultat som alltså inte längre gäller då det gjorde för över fem år sedan. En kompis gjorde i vart fall provet igår och beskrivningen av matte- och statistikdelen (eller den "kvatitativa delen", som det tydligen kallas numera) lät det allt annat än roligt. Fast historiskt sett har det varit just sånt jag haft lättast för, matte var ju lite av min grej under skolåren, av någon outgrundlig anledning. Den delen fanns inte att testa på nättidningarna, men jag testade mig själv i ordförståelse och meningskomplettering och fick 19/20 på den förstnämnda och 18/20 på den andra. Inte så tokigt alltså, bättre än förväntat. Men så var det ju hemma på kammaren och inte i en nervös källarlokal omgiven av främlingar.

Jag kanske skulle skriva in sista anmälningsdag till nästa provtillfälle i kalendern ändå och ta en titt på den där kvantitativa delen...

Utbildningsdag

Idag vankas det utbildning i det nya (eller nygamla) journalsystemet på jobbet. Jag ska vandra ner och hitta en lokal Öst på Stan (jag hittar verkligen inte i just det området av någon anledning) om en stund så att jag hinner i tid. Det känns väl sådär att häcka framför en dator hela ljuva eftermiddagen, men det blir nog bra.

Det är absolut bra att man denna gången låter all personal gå på utbildning och inte bara ett par stycken (som sedan ska lära upp resten, ett system som aldrig funkat bra) så att vi alla får en chans att lära oss på riktigt och sen kan hjälpas åt där inlärningen tar lite längre tid.

Nu har väl jag, som är hyfsat bevandrad i datorvärlden (iaf om man jämför med genomsnittet på mitt jobb), redan listat ut hur det nya systemet funkar, via lite common sense. Jag var helt enkelt tvungen för att kunna dokumentera ordentligt de ganska händelserika nätter som just var. Men jag förväntar mig att lära mig några nya smarta tips iaf.

Fusk och propaganda okej för lärare?

Fusket i all ära, men det jag reagerade mest på i den här artikeln var att det tycks vara helt okej för en lärare att aktivt försöka värva sina elever och dess föräldrar till ett visst parti. Är det verkligen så? Nog för att man förstått under sina egna skolår att vissa lärare varit politiskt färgade till viss del, men får man verkligen lov att aktivt propagera på det här viset? Skolan ska väl ändå vara en partipolitiskt obunden plats?

Svar till: förvirrad