Fredag

Trots kortvecka känner jag mig rätt mör såhär på fredagskvällen. Jag brukar vara sist ut från kontoret på fredagar men idag så packade jag ihop strax efter 16. Nu var jag visserligen på jobbet vid sju och hann bara med en kortare rast så det blev plusflex ändå, men jag hann inte riktigt knyta ihop påsen som jag brukar vilja på fredagar. Och hann inte få ihop mitt fredagsmejl till medarbetarna heller, så datorn fick följa med hem. Då kan jag pyssla med lite smågrejer under helgen.

Och nästa vecka är det ytterligare en röd vardag. Det är helt klart både för- och nackdelar med det. 

Jag brukar hålla fredagar så mötesfria som jag kan just för att hinna samla ihop huvudet, knyta ihop veckan som varit och göra listor för kommande vecka. Då kan jag gå hem mer ledig. Men veckan har som sagt varit en riktig mötesvecka. En rolig sådan med mycket blandning på mötena.

Ikväll jag öppnat en miniflaska prosecco som jag tänker ta med mig in i sovrummet till ett par avsnitt av mina nya maratonserie The Good Wife (2009). M har redan somnat framför Star Trek i soffan. Han kom från jobbet alldeles rödögd som om han svept prosecco hela dagen, men det är pollensäsongen som slagit till med kraft. Därav det tidiga däckandet. Dags för det årliga tjatet om antihistamin, med andra ord...

Vad ska du bli när du blir stor?

Har jobbat hemma idag. Superskönt. Fått reda mig själv med en nästan tyst telefon (provade tom att ringa mig själv då det kändes väl tyst en stund) och kunnat beta av en massa administration. Började jobba direkt då M for till jobbet vid 6.40 så jag kunde sluta lite tidigare dessutom. Så klockan är bara 17 och jag är redan hemma med en tvätt igång, disken handdiskad (vitvara nummer två som gick sönder på en månad) och jag har förberett lite inför middagen ikväll. Lyxigt!

Är inne i en period då jag funderar en hel del på "vad jag ska bli när jag blir stor". Vad uppskattar jag respektive uppskattar jag inte i mitt jobb? Vad är drömscenariot? Vad för människor vill jag jobba med? Vad för chef behöver/vill jag ha? Behöver jag en chef? Vad i jobbet får/skulle få mig att känna mig bra/duktig/nyttig? Osv. Det är då inte så enkelt som det låter.

Ska försöka grotta ner mig i lite inspiration i bok-, tidnings-, pod- och/eller Ted Talk-form kanske.

Produktiv fredag

Den här eländes hostan! Trodde det var på väg att bli bättre men så vände det snarare och blev sämre. Men jag har åtminstone inte fått feber och hela influensa-kitet som M hade. I torsdags var jag trots det som en geléklump på jobbet, kroppen var helt mör av allt hostande. Jag som alltid står vid mitt skrivbord märkte kring lunch att jag snarare hängde på skrivbordet än stod rakt vid det. 

Igår jobbade jag hemma istället, det passade bra då jag inte hade några möten ändå, vilket var länge sedan sist. Jag brukade ju jobba hemma nästan en dag i veckan förut, en överenskommelse med min förra chef för att jag skulle kunna få en dag med lugn och ro och fokus, och det fungerade väldigt bra. Men pga projektet jag jobbat med i ett drygt år så blev det sen aldrig några dagar som funkade.

Igår var dock en väldigt produktiv dag, jag kände mig riktigt nöjd när jag till sist slog ihop datorn vid 16-tiden. Då hade jag i princip suttit i sängen och jobbat sedan M for till jobbet en stund före sju. Med en lunchpaus då jag drack nyponsoppa framför ett avsnitt av Sex and the City... Skönt avbrott mot det vanliga. Och en skön känsla att inför helgen kunnat pricka av så många saker som lösta.

På måndag jobbar jag också hemma. Om jag inte tar hela dagen flexledig. Det är Oscargala på söndag natt så det lär hursom bli en måndag med lång sovmorgon.

Sjukdomar och datorstrul

Det är fortfarande lite sjukstuga hos oss. M var bättre men de här två arbetsdagarna har som tagit kraften ur honom. Idag ville han åka hem vid lunchtid för att ta de sista skypemötena hemmavid istället och jag hade ett inställt personalmöte så det funkade bra. Antagligen skulle han behövt vara hemma ett par dagar till, det är nåt segt elände han dragit på sig. En kollega till mig gick hem före lunch med ungefär samma uppsyn som M haft, vi får väl se hur det hunnit sprida sig på kontoret. Eller magsjukan som en annan gick hem med efter att jag farit tydligen. Men jag är, peppar peppar, fortfarande inte sjuk. Ont i huvudet och trött ikväll, men ingen sjukkänsla. 

Däremot funkade det sådär för mig att jobba hemma. Med min förra chef hade jag en deal att försöka jobba hemma en dag i veckan, men framför allt senaste halvåret fanns det nästan aldrig möjlighet då jag i stort sett aldrig var mötesfri. Så nu har jag inte nyttjat min jobb-vpn på ett tag så det var det som strulade idag. Tydligen behöver den uppdateras på jobbets nät innan den funkar hemma igen. Surt. Men personalsystemet jag själv administrerar kunde jag komma åt via bank-id så jag fick en del gjort i det, kunde skicka ut sms-påminnelser och hann få ner antalet olästa mejl till noll innan det var dags att stämpla ut.

Skönt att jobba hemma i vart fall, jag borde planera in mer sånt framöver. Tyst och lugnt. Och så köpte jag med en semla som jag åt bredvid datorn helt skamlöst. Jag hade förvisso ett gäng kattsvansar som bråkade om att få äta upp grädden så det jag åt var väl mest en semmelbulle med mandelmassa. Men det var gott hursomhelst.

Recap

Så swoshade tiden iväg igen. Vad har hänt sedan sist? Vi firade bästa Anna som fyllde jämt med en väldigt trevlig kväll i Hörnefors hos Ulrika och Urban och deras übersöta barn. Hon blev kanske inte så överraskad, men det blev ändå väldigt bra, om jag får säga det själv. God mat, god (men inte så vacker - jag blir aldrig nöjd med mina bakverk) schnauzer-tårta, såklart, och så lite sällskapsspel och ännu mer godsaker. Så himla kul, som så mycket annat gör vi det där för sällan. Men nu när Ulrika är hemma med nytillskottet i familjen så blir det svårare att ses på våra annars rätt vanliga "efter-jobbet-middagar" på stan, så de får väl bytas ut mot knytisluncher på helger hemma hos henne istället. Låter inte så dumt det heller.

Och så har jag varit i Stockholm en sväng på en jobbresa. Jag var lite nervös för den faktiskt, speciellt då jag inte riktigt kände någon av de som åkte från kommunen. Eller ja, jag kände ju ett par personer men inte sådär värst nära så att det kändes tryggt och enkelt. Från mitt område var det jag och min chef, som jag inte heller riktigt känner särskilt bra än. Men det gick väldigt bra, var superintressant och lärorikt på flera sätt faktiskt. Det kändes lyxigt att få resa sådär och jag kom hem med nya jobbrelationer och flera halvplanerade samarbeten framöver.  Sen att den där mässvärlden är lite eljest är väl en annan sak, men det var kul att vara med! 

Men aldrig tyst... Som introvert är det en utmaning att nästan oavbrutet vara i sorlande miljöer där din uppmärksamhet krävs återkommande. Det funkade förvisso bara bra men jösses vad trött jag var i huvudet sen. Jag passade på att plocka ut lite av min flex dagen efter (delvis också för att jag pga tågstrul var hemma först vid 1.30 på natten) och spenderade den i mitt alldeles egna sällskap hela dagen. Behövligt. Och så fick jag tid till att fundera över dagarna som varit, gå igenom anteckningar osv.

Annars är det mesta som vanligt. Vi fryser rumporna av oss här i norr med temperaturer som i stort sett konstant legat mellan 15-24 minusgrader, dygnet runt. Vårt stackars hus kämpar i motvind för att hålla värmen och ljumma duschar är standard nu. De går fort vill jag lova.

Self-gifting

Hög trötthetsfaktor ikväll, men så har det varit den första arbetsdagen sedan i torsdags också. Jag tror ledighet är farligt, det tar en stund att hitta farten igen. Men det kommer sig nog.

Imorgon blir det en plötslig halvdag. Jag hade avsatt eftermiddagen för att sätta ihop det sista på en planeringsdag jag ska ha med en arbetsgrupp på torsdag men så dök det plötsligt upp en möjlighet till nya naglar efter lunch imorgon. Hon jag går till har varit bortrest i ett par veckor drygt och jag bokade mitt återbesök så sent att det inte fanns tid förrän nästa torsdag, och då bokade jag före jul. Jag hörde av mig idag och bad henne ha mig i åtanke om det dök upp nån tidigare möjlighet och då hade hon just fått ett återbud till imorgon. Yeay!

Så jag flyttar min planeringstid till kvällen och jobbar då istället. Det funkar lika bra. Det stör mig att jag tappat två naglar och att de övriga har en utväxt som kanske inte syns så mycket om man inte vet om det, men jag ser det och pillar på det hela tiden och så saknar jag den där lilla lilla fina känslan som nya naglar ger mig, trots att jag är missnöjd med det mesta andra ytliga just nu. Händerna är ju i blickfånget rätt mycket. Beroende? Ja, kanske lite. Men det må så vara då.

Men hon lär inte bli så nöjd då hon ser mina trasiga nagelband som jag bitit på i brist på annat... Inte har jag varit så bra på att olja in händerna heller. Och trots det så fortsätter mina naglar att växa som tokar. Det kändes idag som att jag måste ha haft de här naglarna i 7-8 veckor men jag ser ju i kalendern att det är ganska precis fem veckor. Förra gången gick jag en vecka längre utan att det kändes besvärligt, men det tycks vara 5-6 veckor som är nån slags standard för mig. Ev kommer de att dra ner på tillväxttakten, har hon sagt, när jag nu inte längre biter på naglarna. Det hade ju varit smidigt.

Dessutom; just före min bokade tid har jag ett möte som jag gruvar mig för en del. Låt oss hoppas att det blir mer av en firande present till mig själv än ett tröstpris.

Back

Igår kväll och natt stormade det ute så att det ryckte i huset, det riktigt skakade i soffan när jag satt framför tv:n på kvällen. Vi var helt övertygade över att det skulle bli strömlöst förr eller senare, men det skedde faktiskt aldrig. Och vi for om båten på vägen hem för att kolla att den stod kvar och där såg det också lugnt ut.

Första arbetsdagen för i år är gjord och flöt på ungefär som tänkt. Den där spännande huvudvärken, eller vad den ska kallas, kröp på strax före lunch och den där brusande känslan i kroppen kom och gick. Men det var lugnt på jobbet så jag hann få en hel del gjort, det trots att jag glömde min jobbdator hemma och fick göra så gott det gick med en frånvarande kollegas dator istället. Ett planerat möte blev av, ett blev inställt men istället dök det upp ett spontanbesök som jag kunde lägga tid på istället.

På fredag och måndag har jag tagit ledigt och jag tror att jag kommer att låta det vara så även om jag var tveksam ett tag. Det skulle vara skönt med en städdag hemma på fredag och på söndag är det Golden Globe-galan som kommer att sändas på TV4 så då vore det väl lämpligt med den tänkta ledigheten. Och så får jag lite mer andrum och tänkeutrymme, och jag tror att jag skulle må gott av båda ett par extra dagar till innan allvaret drar igång på riktigt igen. Jag ska försöka hålla ledigheten så oplanerad som möjligt dock, med undantag för en redan inbokad lunch på lördag med bästvännerna inklusive nybebisgos. Det ser jag fram emot.

Nytt år!

Gott Nytt År! Hade ni en bra nyårsafton? Här var det lite mer pensionärsvarning än vanligt, om jag ska vara ärlig, men samtidigt så kändes det som att det ändå var gott nog. Lite åldersnojigt att se alla partybilder på sociala medier men samtidigt så satt jag ganska nöjd. Jag gjorde efterrätt (två sorters pannacotta i lager; havtorn/vanilj samt daim/lakrits) medan M gjorde sina oändligt goda bastards burgers med sötpotatispommes till. Efter det var vi så mätta att vi nog inte hade tagit oss upp på några festligheter ens om vi velat. M somnade sedermera i soffan medan jag bläddrade på tv:n. En kort stund infann sig den ovan nämnda pensionärskänslan och jag drabbades av lite noja över det, men strax därpå återkom den nöjda känslan och och nojan försvann lika fort. M vaknade då Persbrandt började läsa Tennysson så vi skålade och nyårspussades i tid och sen gick vi och la oss.

Nu väntar den vanliga perioden då jag fortsätter att skriva 2018 på allehanda viktiga ställen där det inte ska stå... Imorgon väntar jobbet igen. Jag ska inte påstå att jag är utvilad kanske, men jag känner mig taggad att gå tillbaka och ta tag i saker igen. Som jag väl kunde ha sagt från start så ångrar jag lite att jag bokade in möten de här två dagarna jag ska jobba, det hade varit skönt att bara kunna beta av lite administration, men nu är det som det är. Det lär nog vara folktomt och lugnt på kontoret de här dagarna ändå. Det blir trevligt att återse kontoret igen och så smått gå tillbaka till rutinerna.

Och nyårslöften? Nja, jag har några önskemål på mig själv, några förhoppningar och en tanke på hur 2019 ska bli ett bra år, men det kan vi ta mer om senare.

En vecka kvar

Först igår slog det mig på riktigt att det snart är jul. Och att jag väl tänkte skicka lite julklappar söderut i år också, om än något färre än tidigare år. De flesta syskonbarnen börjar bli stora (två har tom varsitt eget barn nu...) och det är inte riktigt ekonomiskt hållbart att dämpa det dåliga samvetet för avståndet med julklappar till alla. Det har dessutom på sina håll varit mycket av en envägskommunikation och det känns bra besvärligt på så många sätt. Men några ska gå söderut.

Och det kanske är dags att ordna till sånt nu?

Igår for vi till stan sent på eftermiddagen och nyttjade det kvällsöppna köpcentret ett par timmar. Precis lagomt med människor, det är väl inte alla som vill spendera sin lördagskväll kl 19 där riktigt. Så några klappar är klara. Och det utan att jag hunnit göra min vanliga julklappslista, minutiöst planerad till varje person. Nu blev det några spontantidéer och det får väl duga.

Vi ska äta jullunch hos svärföräldrarna och de önskade i år att göra sina favoriter och att vi tar med oss det vi vill ha, något som passar mig väldigt bra. Jag gillar att planera och laga julmaten själv. Då får jag välja ut egna favoriter och får dessutom göra dem som jag vill. Så det har jag börjat kika på idag. Skulle tro att det blir en matlagningsdag på söndag. Möjligen med hjälp av Lil'sis.

Hela veckan är välplanerad med möten nästan oupphörligt så det lär inte bli så många flexmöjligheter den här veckan. Men jag ska försöka hinna planera och handla. Sen blir jag ledig i en väldig massa dagar i rad, det har jag inte ens hunnit tänka på knappt. Men det känns definitivt efterlängtat efter den här hösten. Lite ny ork. Och slappdagar med filmtittande och brädspel (högst på önskelistan). Och kanske hinna läsa den där boken som legat på sängbordet en längre tid nu.

Huvudbang

Jag vaknade med jordens spänningshuvudvärk klockan 4 i morse. Då skränkatten Nemi fick för sig att det var dags för gos-bus-mat, i den ordningen. En ny företeelse som hon börjat med; hon sitter nere i hallen och skriker tills vi (aka jag) kommer ner. Då kurrar hon ljudligt, mer än någonsin. Skräpkatt. Hon måste ha snappat upp det av Smilla, hon gjorde så sista halvåret, primärt för mat.

Huvudvärken satt då i när klockan ringde och min frukost blev huvudvärkstabletter. Perfekt dag att ha 7 timmar av möten på. Först ledningsgrupp på förmiddagen och sen ett personalmöte med en arbetsgrupp efter lunch. Jag var grinig och inte på mitt bästa humör men framför allt möte nummer två var så trevligt så jag glömde nästan bort huvudvärken en stund. Jag har väldigt fina medarbetare i mina grupper och oftast väldigt trivsamma personalmöten. Vi planerade och summerade, julfikade och så fick de fick julklappar. Inte riktigt ett vanligt personalmöte men ändå.

Mötet blev klart tidigt och då föreslog M att han skulle skjutsa hem mig tidigt och sen ta bilen tillbaka till stan och följa med på nån projektavslutsmiddag som kastats ihop i sista minuten. Jag var inte svårövertalad. Jag har med andra ord haft hela kvällen för mig själv! Och så behöver jag inte fara efter honom heller utan han kör själv - bonus!

Huvudet är faktiskt lite lättare nu efter mestadels horisontalläge framför tv:n i sovrummet, omgiven av tröttsvansar åt alla håll. Jag har hållit mig vaken i hopp om en god natt sömn sen för lite extra bra humör imorgon. Då vankas nytt personalmöte och så ska jag hålla i en utbildning. Typiskt bra att ha huvudet med sig då.

Tröttnöt

Idag var första dagen på den här sidan av semestern som jag åkte hem med tårar brännande innanför ögonlocken, i en blandning av irritation och trötthet (det förstnämnda till 70% orsakat/förstärkt av det sistnämnda). Den 'tuffa perioden' har hållit igång ett tag och så fort vi tänker att vi närmar oss backkrönet så är det som att det bara förskjuts. Kvar i projektgruppen i själva verksamheten är jag och en kollega, utan vilken jag på riktigt hade gett upp för länge sedan. Vi har verkligen jobbat ihop oss och jag uppskattar henne väldigt mycket. Vi gör det mesta tillsammans nu, inklusive övertid på helger.

Då det övriga livet inte riktigt tillät så blev det en kväll för övertid igår och jag var inte hemma förrän strax före halv tio på kvällen. Jag har svårt att riktigt komma till ro på kvällen en sån gång. Säkert påverkade det att M åkte till Stockholm på utbildning igår också så jag var ensam och hade ingen att vila mig nära, något jag vant mig vid igen sedan han kom hem på heltid. Så jag somnade sent och vaknade tusen gånger, som det kändes. Nästa gång vi behöver greja på helgen får det bli dagtid, tror jag.

Idag var tanken att jag äntligen skulle hinna ägna tid att få till mina löner i det gamla systemet då det är lönekörning imorgon, men såklart strulade det till sig i det nya så det blev åter akut att lösa saker. Så min plan att minska ner på flexen den här veckan då M är borta (vila, greja i trädgården, städa städa städa och kanske hänga med Lil'sis lite) har lite motverkats redan första dagen då jag suttit med löneadministration nu ikväll.

Men nej jag ska och vill faktiskt inte klaga. Det är fortfarande till absolut största del roligt att vara en så stor del av projektet och jag tror fortfarande väldigt mycket på det, även om det strular mer nu än vad jag trott och hoppats på. Ikväll kommer det här vara jag, alldeles strax om jag får hoppas och gissa:

Jobberi

Det är den sista september idag och jag vet på riktigt inte vart den här månaden har tagit vägen. Det känns inte som att jag kom åter från semestern för ganska precis en månad sedan iallafall. Det är som för- och nackdelar med att ha så pass sen semester. En nackdel är att jag kastades rakt in i maxfart utan att riktigt få utrymme att jobba mig tillbaka till max. Sen är det ju en nackdel i sig med mitt arbete att all ledighet kräver att jag jobbar ikapp den tidens arbete då jag är åter eftersom vi aldrig har någon som täcker upp fullt ut då vi är borta utan. Kollegorna tar förstås i det mest akuta men allt annat blir ju liggande. Skulle jag byta jobb står det ganska högt upp på listan; möjlighet att ta ledigt med gott samvete.

Projektet med det nya systeminförandet (av nytt personal- schema- och tidrapporteringssystem till vår verksamhet för våra drygt 700 medarbetare) har varit fullt igång sedan dag ett efter semestern också, vi hade 3 projektdagar första veckan jag var åter. Väldigt skojigt att vara en så pass stor del av det men det kräver mycket tid. Jag och en kollega har just fått i uppgift att hjälpa personalavdelningen att konvertera om ungefär 300 anställningar, ett jobb vi fått grönt ljus att göra på övertid eftersom den andra tiden redan nu inte räcker till. Så idag har jag spenderat lite drygt 6 timmar på jobbet med det. Det ÄR som sagt roligt och det är också en begränsad period. Till årsskiftet ska det vara integrerat och färdigt. Då får det bli lite vila.

När vi hade projektdag senast med projektledaren från Stockholm så berättade han att han annars är van vid att personer som haft våra uppgifter i införandet brukar förväntas lägga 20-30 timmar per vecka och därmed också få avlastning med motsvarande. Så han var lite förundrad över hur vi fixat det uppepå våra vanliga välmatade heltider ända sedan årsskiftet. Men då har han i och för sig inte sett våra flexsaldon...

Nä, jag vill faktiskt inte klaga egentligen. Jag har lärt mig sjukt mycket och haft väldigt kul under tiden. Klart att annat blivit lidande, att jag inte riktigt känner mig tillräcklig i min ledarroll i övrigt och att det ibland känns som att huvudet är så överhettat att jag knappt minns vad jag sist åt eller vad jag gjorde för några minuter sedan. Men det roliga överväger. Och det kommer bli märkligt att sen bara återgå till det vanliga. Om det nu blir så.

På tillfälligt besök i cruisingfilen

Tiden bara rusar iväg och varje kväll är en "ikväll ska jag försöka blogga lite"-kväll som fallerar. Jag jobbar fortfarande, och tre veckor till (eller om det är 3,5?) men det är faktiskt först nu som det där jobblugnet börjar sjunka in på riktigt i medvetandet. Det har varit en väldigt hektisk vår, kanske lite för hektisk, så inbromsningssträckan har varit lite extra lång den här sommaren. Samtidigt så är det fortfarande himla kul att ha få vara med i projektet som tagit upp merparten av min tid (nästan varit utöver min ordinarie heltid, om jag ska vara ärlig). Lärorikt och utvecklande, jag har fått en helt ny syn på upphandlings- och införandeprocesser. 

Så egentligen har det varit betydligt lugnare i sisådär två, tre veckor nu, men som sagt det är först den här veckan som jag kanske fattat det. Kommit förbi "vad är det jag har glömt"-fasen och kunnat plocka upp små miniprojekt som jag velat pyssla med ett tag. Idag for en kollega och jag iväg och handlade lite nya grejer till kontoret tex. Nu när det är säkert att vi ska sitta kvar i det huset (vilket varit oklart sedan vi flyttade in för tre år sen) och vi fått fikarummet renoverat så behövdes lite småfix för att öka på trevligheten lite. Och det var kul och verkligen inget jag brukar ha tid med annars. Jag har också rensat en massa (ytterligare en favoritsysselsättning), styrt om lite och strukturerat upp ännu lite mer i OneNote (som jag nästan inte kan leva/jobba utan längre) och såklart roddat en del åt semesterlediga chefskollegor. Och svarat på tusen frågor och visat nästan lika många saker för vår chefsvikarie som aldrig tidigare jobbat som chef. Det är också kul (även om hon egentligen har två andra mentorer utsedda...) och så håller det huvudet lite alert. Det går ju inte att snooza till nu, det är långt till semestern än.

Jag trivs och gillar mitt jobb väldigt mycket, men jag sneglar fortfarande lite åt sidorna och framåt för att se vad som skulle kunna finnas för alternativ. Nån gång, nånstans. Jag fyller snart (huga) 40 år och vet ännu inte riktigt vad det ska bli av mig när jag blir stor...

Överbelastning

Idag har jag varit mer än lovligt virrig i mitt utförande på jobbet. Jag var på riktigt helt säker på att jag haft en konversation med en av mina arbetsgrupper, sådär säker att jag liksom såg det framför mig, tills jag insåg att jag nog snarare drömt det hela inatt. Antagligen i en process där jag kom på att jag aldrig tog diskussionen igår som det var tänkt. Jag sökte liksom fibrilt i samtalshistoriken och bland sms för att liksom hitta bevis för min tes, men fick som sagt se och visa mig rörigare än någonsin.

Ja, så kan det vara. Det är som också en del av allt kanske. Mest troligt en reaktion på att det trots allt börjat lugna ner sig lite och då finns det plötsligt tid till att lösa saker som skjutits på och fixa viktiga saker som inte varit prio ett, trots att de är viktiga, under en tid då jag verkligen bara hunnit det som brunnit mest intensivt. Så visst, det är fortfarande mycket på mina listor (i plural) men det akuta har ordnat sig och då börjar ena hjärnhalvan plötsligt sova igen sig...

Fin teori, va? Jag bjuder på den idag....

//Virrpannan no1

Nattsuddare

En riktig tröttnöt till Sara sitter och väntar på ett meddelande från bästmannen att han vill bli hämtad från den "cykelfest" de har med jobbet ikväll. Eftersom de ska ha ha AW på måndag så lät det inte som att det skulle bli så sent men det kan vi väl säga inte riktigt stämde. Det är såklart helt okej, det var länge sen han var iväg och roade sig och det är väl bra om han umgås med folk på nya jobbet. Jag är mest imponerad över att jag fortfarande är vaken. Fredagskvällar brukar jag knappt kunna hålla ögonen öppna efter kl 20...

Det har varit en smått turbulent jobbvecka, med viss överdrift, och jag har nog anledning att vara trött och lite sliten. Och den slutade i lite irritation över mig själv då jag insåg att det späckade schemat det senaste halvåret gjort att jag inte varit lika nog med schemaplaneringen inför sommaren som jag brukar, Men det är fel åt "rätt" håll; jag har dubbelbokat personal, vilket är bättre än det motsatta men ändock väldigt irriterande.

Men nästa vecka börjar semesterveckorna och då lugnar det ner sig rejält. Från att ha haft en helt mötesfri dag på kanske tre månader så har jag två sådana nästa vecka, plus en ledig fredag. Vi ska ju hålla oss så mötesfria som möjligt under sommaren, förutom sånt som måste hanteras, så det lär fortsätta med en gles kalender, vilket jag ser fram emot. Tid att pyssla med lite annat.

Och i helgen har vi inget inbokat heller, vad jag vet. Det känns bra. Jag ska försöka göra färdigt i trädgården, något som inte blivit av i veckan då det plötsligt (men väldigt efterlängtat av växtligheten) blev regniga dagar. Bra ursäkt att sitta inne, om inte annat...

Whining

Åh, de som säger att man inte får klaga på värmen... Det är ju olidligt att stå i ett varmt, dåligt ventilerat (enligt vi som sitter där men tydligen inte enligt mätningarna) kontor och försöka få något vettigt gjort i en bra hastighet. Det är som att hjärncellerna plötsligt verkar i sirap, allt går långsammare. Jag saknar både markiser och persienner till mitt kontor och det vetter mot en vältrafikerad väg så jag kan inte ha fönstret öppet heller. Men nu ska jag få persienner, och kanske sånt där fönsterfilm som ska reflektera bort ljuset, förhoppningsvis inom kort.

Det var dagens gnäll!

Pilot

Igår hade jag och mina tre chefskollegor vår första riktiga dag med utbildningar i det nya systemet med våra medarbetare som alltså är våra testpiloter. Vi för-testade pilotutbildningen (!) på några kollegor i förra veckan, men de var rätt fogliga, hade koll på sina inloggningsuppgifter samt en positiv inställning till det hela så det var ändå inte riktigt samma sak. Men ändå bra att för-testa.

Utbildningarna gick dock över förväntan, måste jag säga. Det kändes mer positivt än jag vågat hoppas på (efter alla mediaomskrivna problem i det senaste systeminförandet i kommunen) och merparten hade tom lagt in lite saker i systemet innan de gick därifrån och tyckte att det kändes enkelt och lovande. Men det blev bitvis stressigt. Vår projektledare i Stockholm sa att utbildningen skulle ta 30-45 minuter, så vi hade bokat av en timme. Trots det hade vi vid vissa tillfällen svårt att hålla tiden. Vi hade inte riktigt räknat in det inledande strulandet med bortglömda användarnamn och lösenord, avsaknad av bank-id och så vidare. Men efter en stund fick vi lite rutin på inledningarna och fick till det riktigt bra. Sex grupper betade vi av under dagen och när den sista gått just efter halv fem så dunkade mitt stackars huvud och det kändes som att jag körts i en mangel.

Men det var ändå en kul upplevelse och ett riktigt bra teamwork! Och imorgon eftermiddag kör jag och kollegan Frida tre grupper till. Tre dagar till har vi, minst. Men det känns på nåt vis ruggigt kul att äntligen få dra igång ett projekt som förarbetats sedan förra våren. Helt otroligt. Jag har lärt mig en massa om upphandlingar iallafall, det har varit både frustrerande och fascinerande. Framför allt kul att få lära sig nya saker, det är det absolut bästa i mitt jobb. Ingen dag är den andra riktigt lik.

System

Annars tuffar det på som tidigare. Jag fortsätter att jobba lite för mycket och måste så även göra en stor del av morgondagen. På måndag är det utbildning för medarbetare i det system som vi jobbat med att införa en längre tid nu och då måste allt vara inlagt, helst, jag vill ge dem ett så gott intryck av systemet som möjligt efter allt strul vi haft sista året med lönesystemet. Så imorgon lär jag knappa scheman och lägga placeringar för fulla muggar.

Men snart blir det lugnare. Det låter som nåt man säger, men jag tror faktiskt det. Vi har också fått en vikarierande chefskollega i några månader som ska hjälpa oss i projektet med lite avlastning. Och snart är jag klar med min semesterplanering, då kommer det också kännas mycket lättare.

Vi har fått veta vem som ersätter vår chef som tar ett steg uppåt till sommaren också. Jag har hittills bara hört gott om efterträdaren så jag har sikte på det. Alltid spännande att se vad det blir och hur det påverkar gruppen. Jag har förståss mina önskemål och förhoppningar, vi får väl se vad av det som infrias.

Måndag

Den här veckan startade kanske inte fantastiskt. Just som jag svängde in på jobbet slog det mig att jag glömt min dator hemma. Superdumt. Jag skyller på den nya datorväskan; jag reagerade inte på att den stod i köket då jag greppade handväskan.

Lite haltande men det gick faktiskt skapligt att jobba ändå. Jag hade just skrivit ut ett gäng scheman inför semesterplaneringen (som jag till viss del faktiskt fortfarande gör på papper för översiktens skull) så jag kunde via dem lösa en del bemanningsbekymmer den här veckan tex. Och lite senare kunde jag låna en kollegas dator då hon lämnade jobbet tidigt för hembesök.

Imorgon är en annan dag. Planerar att sladda in tidigt på jobbet och passa på att få en massa administrativt gjort då nästan alla kollegor är på utbildning eller håller i en medarbetardag som jag och ett par chefer till fått ledigt från pga all tid som vårt nuvarande projekt slukar. Bl.a måste jag färdigställa en powerpoint (vilket inte är min starka sida faktiskt) inför den utbildning vi ska hålla i med start nästa vecka för våra medarbetare som ska delta i piloten i projektet. Så låt oss hoppas på en bra ppt-dag imorgon...

En dag ska jag ta den där webbkursen i ppt. Och kanske också den i excel för att bli ännu lite bättre på det. Kanske sommaren kan bjuda på några lugna dagar då det kan finnas tid för lite såna självstudier...

Semester

Idag har jag semester, vilket varit oerhört skönt, en chans att få sova ikapp några timmar efter en tung vecka. Jag har kanske jobbat ett par timmar också, men det kändes bara skönt att få avsluta ett par saker som jag inte hann igår. Nu ska jag nog kunna fortsätta vara ledig fram till tisdag nästa vecka. Eller, jag ska förbi hos en brukare/arbetsgrupp som hastigast imorgon på väg ner till Sundsvall också. Jag körde ut påskägg med godis till mina grupper igår kväll men fick lov att spara en till senare. Så den fixar jag imorgon. Det känns som prioriterat att få visa lite uppskattning inför helgen.

Idag har jag varit hos veterinären med kattpojkarna Noel och Charlie och fått dem kastrerade, vaccinerade och chipmärkta. Det var på tiden och känns bra att det är gjort. De var jätteduktiga och det kändes bra att de var tillsammans. Speciellt Charlie är ju så försiktig och orolig av sig så jag tror han hade nytta av att den tuffare brorsan var med hela tiden. De sövdes tillsammans och allt var över på tre kvart ungefär. Sen har de varit lite spaka idag, trötta och som att de funderat lite över vad som skett. Men imorgon kommer nog det mesta vara som vanligt igen. Skönt att kunna vara hemma hos dem. Vi har vilat tillsammans.

Bara Nemi kvar nu att kastrera sen är flocken klar. Lite hemskt att bestämma det över dem å ena sidan, men å andra sidan så finns det alldeles för många katter redan, det behövs inte fler kattungar. Allra minst i det här huset, vi har mer än fullt här...