Whining

Åh, de som säger att man inte får klaga på värmen... Det är ju olidligt att stå i ett varmt, dåligt ventilerat (enligt vi som sitter där men tydligen inte enligt mätningarna) kontor och försöka få något vettigt gjort i en bra hastighet. Det är som att hjärncellerna plötsligt verkar i sirap, allt går långsammare. Jag saknar både markiser och persienner till mitt kontor och det vetter mot en vältrafikerad väg så jag kan inte ha fönstret öppet heller. Men nu ska jag få persienner, och kanske sånt där fönsterfilm som ska reflektera bort ljuset, förhoppningsvis inom kort.

Det var dagens gnäll!

Arla

Som nån slags ny vana så stannade M ända tills måndagsmorgonen, dvs i morse, och jag körde han till tåget vid 5-tiden. Jag sov ovanligt dåligt inatt, drömde lite ångestdrömmar blandat med att jag fick för mig att vi försovit oss gång efter annan. Ingen jättebra sömn, med andra ord, och desto svårare att stiga upp när klockan ringde 03:50. Men vi vaknade och kom iväg i tid, med marginal för det slaskiga vädret ute.

En numera återkommande syn.

Det var tyst och stilla på jobbet kvart över fem i morse och det kändes helt ok att starta så tidigt ända tills jag insåg att jag glömt att jag tagit hem arbetsdatorn över helgen. Tur i oturen så har en kollega just gått på en längre sjukskrivning så jag kunde nalla hennes dator. Nu passade inte hennes dator i min docka så det blev lite omständigt att koppla om allt men det löste sig. När jag sen vandra mot stadshuset för dagens första möte vid halv nio-tiden så kändes det som att jag gjort halva arbetsdagen redan. 

Den inte så vackra utsikten från mitt kontorsfönster.
(Dock från förra veckan då snön faktiskt låg kvar.)

Eftermiddagens medarbetarsamtal uteblev så jag packade ihop ganska tidigt. Jag hade ju några timmar till godo från morgonen så det var skönt att kunna göra så. Sen har jag mejlat och sms:at en del hemma ikväll, men det kändes ändå gott att komma hem tidigt. Det är ju grymt stor skillnad på att komma hem strax efter 16 istället för strax efter 18. Den tanken slog mig då jag stod och öste in tvätt nummer två i maskinen inte alldeles för sent ikväll. Så himla skönt att hinna få saker gjorda innan man (jag) bänkar sig i soffan och sen inte riktigt orkar mer. Den där arbetstidsförkortningen kanske vi skulle göra verklighet av snart ändå?

Sanering

Konstig vecka har det varit. Jag har knappt varit på mitt kontor alls. Och det är väl tur för just nu är det allt annat än kul där. Vi har haft problem med inomhusmiljön ett bra tag och efter en massa provtagningar och utredningar så hittades nån partikel som tydligen inte är bra att ha i luften så nu ska det rensas i ventilationen och sen ska hela huset saneras. Den här veckan har de rensat just i ventilationen och då har den varit avstängd vilket gjort att det känts som att gå in i ett astmaanfall ungefär, när jag klivit in på kontoret. Jag var där en timme i eftermiddags (förmiddagen var jag på utbildning på stan) innan jag packade ihop mina saker och åkte hem och jobbade istället. Imorgon ska jag vara där några timmar men nästa vecka blir vi evakuerade under tiden för saneringsarbetet.

Bra förstås att det händer nåt, men lite stökigt att ha hela sitt kontor i en väska. Jag har haft det så snart en vecka och känner redan att jag inte har full koll på allt. Jag med min ordning på skrivbordet....nyttig utmaning det här kanske.

Jag hoppas att det ska bli bättre sen i vart fall. Slippa ständig huvudvärk, astmakänningar och klådan i ansiktet jag får i vissa rum på våningsplanet. Andra har fått eksem och andra besvär så det har absolut varit angeläget att få till det. Och superskönt att vi slipper flytta igen, även om jag gärna haft kontor på "rätt" sida av stan för min del.

Heja fredagseftermiddagar

Vi har ju simmat varje fredag eftermiddag ett antal veckor nu, Li'sis och jag. Men idag blev hon utringd på jobb så vi bestämde att vi får ta igen det nästa vecka istället. Och istället blev jag påmind om hur skönt det faktiskt är att jobba lite senare på fredagseftermiddagarna. Många kollegor flexar ut tidigt (välförtjänt efter långa dagar), administratörerna har kortdag, det är få möten på kontoret och utöver det så är telefonen oftast ganska tyst och det plingar inte särskilt ofta om mejlen heller.

Arbetsro, helt enkelt. Och lite småmysigt. Jag har spenderat många såna sena eftermiddagar, inte minst sedan M började jobba i Sundsvall. Även de helger han kommer hem så dyker han upp som tidigast vid 22-tiden så jag har som ingen brådska. 

Och idag hann jag lösa en del bemanningsluckor framöver vilket är så väldigt skönt att inte ta med sig hem att grubbla på. Jag la in ett schema som ska gå igång i november, hann skriva ut lite avtal, skriva ut ansökningshandlingar inför intervjuer på måndag, prata en stund med en medarbetare som behövde prata av sig lite, spika en jobbannons som ska ut och uppdatera vår facebooksida. Med mera. Produktivt alltså.

Och inte minst är det en vinst att den mesta fredagsmysstressen är borta i butiken när jag trillar in vid 18-19-tiden.

Och jag blir lite kär varje gång jag kommer ut från kontoret
och ser fina Suzy troget stå och vänta på mig