Som vanligt i bakvattnet av någon rubrikskapande undersökning som påvisat hur djur far illa för att människor vill äta billigt kött kommer det en rad andra debattartiklar och resonemang kring djurrätt. Vilket är bra såklart. Det tråkiga är att så snart stormen bedarrat så handlar människor ändå precis som de gjorde tidigare, debattörerna är tysta och bilderna på de lidande djuren har bytts ut mot Icas eller Willys glättiga reklam för billigt kött.
Just idag vill jag iaf trycka för två artiklar i ämnet som jag funnit läsvärda. Den ena är en ledarkrönika En köttätares bekännelse av Johannes Forssberg på aftonbladet som trycker lite på just det jag nyss nämnde; hur lätt det är att lägga hela skulden på några få bönder och hur svårt det tycks vara att som konsument se sin egen roll i djurindustrin.
Den andra artikeln berör inte lantdjur alls utan det svårdebatterade ämnet Jakt. Personligen tycker jag som debattörerna att det är svårt att förstå hur man kan se jakt som ett fritidsintresse (med svepskälet "viltvård") där själva "intresset" tycks gå helt före djurens väl. Läsvärt, helt klart. Personligen är jag beredd att gå ytterligare ett steg och hävda att det enda rätta vore en starkare statlig inblandning där det enda syftet med jakten borde vara just det debattörerna benämner "faunavård". Man borde tex inte ha rätt att döda rovdjur för att det ska finnas tillräckligt många rådjur (tex) för jägarna att skjuta när det blir jakttider. Hela den tanken är galen och rimmar illa med det man vill kalla "viltvård".
Lite läsvärda tips alltså såhär på lördagskvällen.
Just idag vill jag iaf trycka för två artiklar i ämnet som jag funnit läsvärda. Den ena är en ledarkrönika En köttätares bekännelse av Johannes Forssberg på aftonbladet som trycker lite på just det jag nyss nämnde; hur lätt det är att lägga hela skulden på några få bönder och hur svårt det tycks vara att som konsument se sin egen roll i djurindustrin.
Den andra artikeln berör inte lantdjur alls utan det svårdebatterade ämnet Jakt. Personligen tycker jag som debattörerna att det är svårt att förstå hur man kan se jakt som ett fritidsintresse (med svepskälet "viltvård") där själva "intresset" tycks gå helt före djurens väl. Läsvärt, helt klart. Personligen är jag beredd att gå ytterligare ett steg och hävda att det enda rätta vore en starkare statlig inblandning där det enda syftet med jakten borde vara just det debattörerna benämner "faunavård". Man borde tex inte ha rätt att döda rovdjur för att det ska finnas tillräckligt många rådjur (tex) för jägarna att skjuta när det blir jakttider. Hela den tanken är galen och rimmar illa med det man vill kalla "viltvård".
Lite läsvärda tips alltså såhär på lördagskvällen.
3 kommentarer:
Ja, han har en poäng den där Forsberg. Jag kan inte riktigt hata bönderna eftersom det är jag som gör deras verksamhet möjlig. Att både äta kött och vara arg över att grisar hålls instängda är dubbelmoralism.
Sen blir jag lite besviken på Djurrättsalliansen när de uppenbart slarvat med uppgifterna om vilka bönder som behandlat djuren illa. Visat bilder på döda grisar och sagt att de kommer från en viss bonde som då riskerar kunder och samarbete i "glada grisars förening" (typ) i just det länet. Och det sedan visar sig att Djurrättsalliansen blandat ihop bilderna. Vilka andra bilder har de blandat ihop i såfall? Sådant slarv riskerar att resa frågor kring resten av materialet.
Vilket är synd, för jag tycker det är bra att fokus sätts på hur man behandlar djur som sedan skall slaktas för att vi skall äta dem. Jag betalar gärna lite extra för djur som behandlats hyggligt.
Sen är det alltid intressant att se när dessa larmrapporter kommer. När är det mest synd om grisarna? Jo, i slutet av november. När är det mest synd om burhönsen? Jo, inför påsk. När blir nötkreaturen illa behandlade? Jo, inför grillsäsongen. Och när är det mest gift i kräftorna om inte i slutet av juli...
Folk kan nog se att ett bakomliggande syfte i att lyfta fram grisar i december och höns i mars är att få oss att sluta äta kött/ägg osv. Och då riskerar man ju motsatt effekt, i rent trots.
Antar att medierna också har en roll i detta. Att de skriver om sina säsongsanpassade grejer år efter år.
Och när det gäller jakt kan jag hålla med om rovdjursjakten men, som du vet, tycker jag att jakt på älg/rådjur/hare är helt OK. Dessutom har ju dessa djur ett klart roligare liv än grisarna. Kan lugnt säga att gris och nötkött har jag börjat äta först i vuxen ålder när pappa jägaren inte längre finns... Är nog i princip uppvuxen på djur som levt vilt fram tills de råkade stöta på min far och hans jaktkompisar i skogen.
Och pappa brukade mata rådjuren på vintern om det var för mycket snö och dåligt med mat. Det var nog inte enbart av kärlek till djuren och viltvårdande syften. ;) Men visst är det ett fritidsintresse för människor som tycker om att vara i skogen. Det är ju inte bara att gå ut och hämta sig ett rådjur utan kräver långa dagar på pass eller i drev, långa vandringar i snö och kyla och massor av pengar på hund, vapen, kläder och utrustning och då drivs man nog inte enbart av lusten till en älgbiff på söndagen.
Fast även om man tycker att jakt på rådjur, älg osv är okej så måste man väl ändå tycka att jakten borde ske på ett så smärtfritt sätt som möjligt, oavsett om de levt ett bättre liv än grisarna eller inte. Jag tycker att debattörerna har många poäng, att man kanske borde se över ammunition och hur man tilldelar kvoter. Dessutom vet jag av erfarenhet att det finns ett ganska stort antal jägare som kanske bara borde "ströva i skogen" utan vapen... Men tyvärr går, som jag skrev, rätten till fritidsintresset före djurens rätt till en så lindrig död som möjligt.
Jo, jag har ju egentligen bara erfarenhet av pappas jaktmetoder, men kan mycket väl tänka mig att vissa jägare skulle passa bättre till att plocka svamp. ;)
Skicka en kommentar