Stod i köket och drog blicken över fönstren på andra sidan gården. I fler än hälften av fönstren hänger julstjärnor eller adventsljustakar. Väl tidigt, om ni frågar mig. Jag undrar om det kan vara det ovanligt envisa mörkret i år som spökar och som ger upphov till ett ökat sug efter det elektriska ljuset.
Jag tog just en kvällspromenad i sagda mörker. Det var som att gå i en ljummen ångbastu. Det är inte särskilt kallt ute men så fuktigt att man nästan kan ana vattendropparna om man tittar noga. Och fukten tränger in genom kläderna så att man blir frusen på ett obehagligt sätt. Jag tror sällan att jag längtat så mycket efter den vita, ljusa snön.
Snödans, anyone?
Jag tog just en kvällspromenad i sagda mörker. Det var som att gå i en ljummen ångbastu. Det är inte särskilt kallt ute men så fuktigt att man nästan kan ana vattendropparna om man tittar noga. Och fukten tränger in genom kläderna så att man blir frusen på ett obehagligt sätt. Jag tror sällan att jag längtat så mycket efter den vita, ljusa snön.
Snödans, anyone?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar