Rain damnit!

Sista semesterdagen är över. Jag känner mig inte alls särskilt utvilad. Bara irriterad och stressad.

Imorgon fi-möte före jobbet. Tusen saker måste bestämmas. Vi vet fortfarande inte om vi får stå vid de andra partiernas valstugor, vad som drar ut på tiden vet jag inte. Tanken är att det ska börja på lördag, så det känns lite stressigt. Jag lovar att alla de andra partierna redan fått veta var de ska vara. Problemet är att det är sossarna som tycks bestämma sådant. Umeå kommun är verkligen styrt med järnhand under en stark auktoritet. Med en stor patriark som hellre talar först och tänker sedan, i spetsen. Lovely.
Vi måste lösa distributionen av valsedlarna. Läste idag att Västerbottens län är 13,5% av Sveriges totala area. 38 A4-sidor med val- och röstningslokaler blev det. My God. Bara Umeå blir en utmaning.

Såg att några från min arbetsplats (eller möjligen den bredvid) skrivit en insändare i VK idag ang neddragningarna av nattsjukskötersketjänsten som ska göras på våra boenden. Det är verkligen horribelt att ta ett sådant beslut. Jag har också börjat författa en skrivelse till några toppar i kommunen. Fick en del önskemål om det innan semestern. Idag blev jag tydligen sur nog för att ta tag i det. Får se vad jag gör av det.

Idag har det verkligen varit olidligt obehagligt weatherwise. klibbigt, tryckande, men ändå mulet och som halvmörkt. Kan det inte bara regna någon gång? Tror det är 6 veckor sedan det kom något regn över huvudtaget. Det behövs verkligen. Just nu känns det som att åska inte heller skulle göra något, trots att jag inte är ett åsk-fan.

"I don't want to be a chickenpie!" Ungefär lika mycket som hönorna i Chicken run vill bli paj, ungefär så mycket vill jag gå till jobbet imorgon... I need to be cheered up!