Det blev inte som det var tänkt...

Sicken stökig och stressig kväll det blev igår. Först pajade bilen på väg till jobbet. Som tur var hann jag inte så långt så jag fick tillbaka den hem. Av symptomen att döma är det en tändspole som gått. Det gick två förra året och antagligen skulle jag bytt alla samtidigt tänker jag nu, men kan inte minnas att någon rekommenderade mig det då.

Väl på jobbet var det något av en kris då det inte fanns vikarie för nattpersonalen på avdelningen bredvid som blivit sjuk under kvällen och sjukanmält sig. De fick inte tag på någon och en stund funderade jag på om jag skulle bli själv på två avdelningar. Men så lyckades kvällspersonalen beordra tillbaka en personal som jobbat under dagen. Inte optimalt läge men det löste sig, en timme efter att passet startat. Och vi hade en relativt lugn natt sen.

Och imorse fick jag springa till bussen (yeay) och sen traska 30 minuter hem från densamma eftersom anslutningen inne i stan inte klaffade (det brister på 2 minuter, ett problem som inte borde finnas om de vill att fler ska välja kollektivtrafik). Inte en jättemunter (eller jättevarm, jag var inte klädd för promenad) Sara kom hem imorse vid 8-tiden kan jag säga. 

Men ett stort tack till finvännen S som slängde sig i bilen igår när jag ringde i panik och inte tog mig till jobbet! På så vis kom jag bara ett par minuter sent. Thank G för nerdiga vänner som spelar dataspel en fredagskväll!

Sara needs her car!

Jag hoppas få bilen fixad under helgen för oj vad jag saknar den! Jag promenerar allt som oftast överallt jag ska, men till jobbet är det lite för långt, en mil ungefär. Men det här med att åka buss till och från jobbet funkar helt enkelt inte särskilt bra. Bor och jobbar man utmed samma linje funkar det säkert bättre, men om man som jag måste byta blir det genast strul. Det går helt enkelt snabbare att promenera till den andra linjen åka hela vägen och byta.

Med sommartidtabellen måste jag nu lämna hemmet 19.35 på kvällarna istället för 20.30 när jag har bil. På morgonen skiljer det ibland något mindre men den avslutande promenaden på 25 minuter är inte alldeles angenäm när man är trött och har ömma ben efter spring på jobbet.

Inte heller är det alldeles kul att dela buss med idel morgonfräscha lukta gott-människor när man själv luktar en blandning av svett och handsprit, har gårdagskvällens mascara halvvägs under ögonen och i övrigt ser rätt blekgrå ut. Glömmer jag dessutom att ta ur jobbfrisyren (två slarviga flätor, den ultimata jobbfrisyren) är looken fulländad...

Så jag ber en stilla bön till min röda fransyska att vara medgörlig och snäll i helgen och svara bra på den behandling jag planerat för henne. Please?!

Miltid tycks relativt

Märkligt. Jag har ju varit utan bil ett tag och fått förlita mig till kollektivtrafiken samt de egna benen för att ta mig till och från jobbet, och har nästan vant mig vid att stiga in i lägenheten kring 8.15 på morgonen, ibland till och med senare. Idag när jag kört bil till huset, en sträcka om nästan exakt 5 mil, möttes jag i dörren av två yrvakna kattdamer nästan prick tjugo i åtta. Förvisso är det väldigt tomt på trafik en söndagsmorgon men jag minns från tiden då jag bodde här jämt och pendlade sträckan att jag sällan var hemma senare än tio i åtta.

Det är nästan som att jag saknat min längre hemfärd i bil. Det är rätt trivsamt att lyssna på musik och lite halvt om halvt tvångsmässigt skråla och tjoa till skränmusik på reklamradion.

Dagens bästa...

...nyhet måste vara den om den slopade nattaxan! Jag förstår att det redan införts på lokalbussarna (vilket jag missat) och nu blir det alltså också på länstrafikens natturer. Äntligen lite vettigt tänk! Tidigare med den dubbla nattaxan var det billigare att ta sig hem med taxi om man var två (även om inte heller det är billigt) och vari ligger logiken med det? Jag tycker snarare att de skulle vara halverad taxa om natten, det var det i Örebro när jag bodde där och de bussarna var alltid överfulla nattetid (inklusive extrabussar som sattes in).

Att tyda Stockholms lokaltrafik

Idag slipper jag i vart fall det yra trafikbytandet jag sysselsatte mig med på väg till mötet igår. Enligt SL:s reseplanerare på nätet gick inte Saltsjöbanan utan jag hänvisades till ett par bussar ner till t-banan på Slussen. Miss J lyckades igår ta reda på att tåget visst gick som det skulle och att det var hemsidan som fått spel. Grejt.

Men då lärde jag mig något nytt igår. Som att försöka byta buss när det inte är alldeles klart vilken man ska välja. Eller att "ej i trafik" såklart betyder "Nacka Strand" på Stockholmska (eller möjligen på krumelurspråket, det var inte riktigt klart). I övrigt måste jag nog erkänna att jag är något av en turistande hejare på Stockholms lokaltrafik. Tänk om vi hade nåt mostsvarande norrut.

Bra start på sovdagen

Morgonen med flyt! Ena morgonpersonalen kom tidigt imorse och jag såg plötsligt chansen att hinna med den tidiga "omöjliga" bussen mot stan. Helt utan dåligt samvete för att jag småspringande lämnade huset ombytt och klar nästan en kvart före arbetspassets slut* hann jag så med densamma. Väl på bussen var det glest; utöver mig ett par till nattarbetare (man ser det på blicken och påsarna under ögonen) samt ett par unga, ihärdiga nattsuddare, så det gick ganska snabbt ner till Vasaplan där alla bussar möts. Enligt tidtabell skulle jag missat min anslutning med 2-4 minuter (mkt oresvänlig tidtabell btw), men hade nu istället nästan en hel minut tillgodo när jag kom fram. Så nu sitter jag här, drygt tjugo över sju, en kvart efter mitt arbetspass slut, och äter frukost (min nya goda vana). Lyx!

*Till mitt försvar vill jag påpeka att nattpersonalen inte får stämpla/flexa och därför till skillnad från dagpersonalen aldrig får tillbaka de timmar som man snart skramlar ihop genom att alltid vara några minuter tidig på kvällen och lämna jobbet ett par minuter efter schemat. Ergo; jag var värd den här kvarten. Sådetså.

Nattens fråga...

...varför kan man inte ta sig med buss till ett av de två stora köpcentrumen Strömpilen? Hade tänkt ta mig dit imorgon för att spana cheepo-jeans men det tycks krävas en del promenad. Inga problem förvisso, men då går en del av mathandlandet nog bort. Jaja, jag får väl skjuta på just det då. Men visst är det märkligt?

Mer kollektivtrafik

Som på beställning tipsade Veronica om en Gudrun-artikel jag missat om just kollektivtrafik. Perfekt!

Lite synd (och märkligt) att Fp:s Fredrik Malm tycks vara lyckligt omedveten om att brukande av kollektivtrafik resp bilåkande ser olika ut mellan kvinnor och män. Att det finns en ekonomisk klyfta mellan kvinnor och män och att det troligen är fler kvinnor än män som har behov av att det finns fungerande kollektivtrafik utanför vårdboendena klockan sju på söndagsmornarna. Det handlar inte om att säga att kvinnor och män är olika eller har olika behov i grunden (rent biologiskt) utan att dessa olikheter existerar pga grundläggande orättvisor.

Miljövänlig, glad och tacksam

Egentligen borde jag såklart inte klaga. Jag borde kanske vara tacksam för att det finns kollektivtrafik och tycka att det är värt den extra tiden för miljöns skull. Men nånstans kan jag inte riktigt känna något av det fullt ut.

Krånglig kollektivmatematik

Dålig sovdag idag. Vaknade redan vid ett. Har legat och pressat men bara lyckats slumra till lite sen dess. Läge att stiga upp nu alltså.

Jag står ju utan bil eftersom jag måste besiktiga om den och innan jag kan göra det behövs två nya däck. Man skulle ju kunna tycka att det borde passa bra att åka buss när jag trots allt bor inne i Umeå, men inte. Bussarna som går förbi här passar inte med bussarna mot jobbet så till att börja med får jag gå till stadshuset. Det tar kanske tjugo minuter så det är väl inget stort problem. Problemet är att bussarna mellan stan och jobbet går så dåligt nu sommartid. På vägen dit har jag att välja på att antingen komma 40 min för tidigt till jobbet (och lämna hemmet 1,5 timme innan jag börjar) eller riskera att komma ett par minuter för sent. Och på morgonen nu på helgen gick det skapligt idag men imorgon måste jag vänta nästan en timme på bussen vilket innebär att jag är hemma kvart i nio eller så. När jag tar bilen är jag hemma före halv åtta och sover oftast före åtta. I sämsta fall tar det alltså 3 timmar att åka till och från jobbet, i bästa fall nästan två, om jag tar kollektivtrafiken. Med bilen tar det 2x max 15 minuter.

Så nej, det är inte jättekul. Och nästan dyrare dessutom. Nu ska jag få min cykel till stan så jag kan cykla de dagar som det passar sämt med bussen. Men jag måste erkänna att jag saknar min bil. Kalla mig lat men nånstans lockar det trots allt inte så väldigt mycket att cykla nästan en mil kl 7 på morgonen efter drygt tio timmar av ganska aktivt jobbande. Men jag får väl jobba på det. Det är ju trots allt det miljövänligaste.

Hur vore det om man anpassade busstiderna efter de som åker med dem? En gissning är att de flesta som åker bussen på helgmornarna är nattarbetare på väg hem. Iaf av döma av var de stiger på (utanför boendena). Möjligen några som ska till ett jobb också samt de som tar sig hem efter en hård natt av ett helt annat slag. Varför inte lägga bussen strax efter sju då de flesta, skulle jag gissa, har liknande arbetstider, dvs man slutar kring 7. Inte tio i.

Kollektivtrafik och indisk mat

Uääh för att stiga upp på mornarna. Börjar allvarligt fundera på om jag verkligen vill ha ett jobb som kräver att jag är pigg och vaken den här tiden. När larmet ringde fem i halv sju imorse gick jag på allvar mentalt igenom varje del av min kropp för att känna efter om jag inte möjligen kunde vara lite sjuk nånstans. Men inte.

Nu sitter jag på pendeltåget till Uppsala och väntar på att det ska lämna sthlm central. Mycket tåg blir det. Först Saltsjöbanan tjugo över sju i morse från Fiskis till Slussen. Sen tunnelbanan till centralen och sen då pendeln. Som väl egentligen är regionaltåg från SJ eller nåt. Oavsett så gäller inte SL-kortet utan det är en annan biljett som måste till.

Igår blev det som väntat indisk mat på söder. När jag mötte upp Mr J och frågade vad planen var sa han att han inte hade nån (ett rätt till mig) men att han kunde tänka sig att gå på den indiska restaurangen på söder (två rätt till mig). Så det blev det. Ingen av oss orkade fundera ut nåt annat. Jag ska tömma Anna-Karin på tips tills nästa gång, tror jag. Men det indiska stället är bra, väldigt god mat. Just igår briljerade kanske inte servicen när de försökte få mig att även betala ett glas vin och en stor Cobra-öl, som vi aldrig beställt eller druckit. Men det löste sig till slut. Jag fick pengar i handen som jag tror stämde; det blev lite rörigt eftersom de redan dragit mitt kort.

Sen for vi hem ganska snart och jag tror att jag sov innan klockan hann bli halv elva. Så väldigt trött. Så jag borde ju vara hyfsat utvilad idag, men just nu känns det inte så.

Lugn lördag

Jaha, nu är det ungdomsfritt här igen. Bara jag och den gamle mannen samt några pensionärskatter kvar. =)

Tanken var att vi skulle köra tjejerna till bussen efter bion, men deras antagande; att det skulle gå en buss till Robertsfors efter halv nio en lördagskväll, visade sig felaktig. Sista gick kvart över åtta. Riktigt dåligt, måste jag säga. Alldeles dött på busstationen. Bor man utanför stadsgränsen ska man tydligen inte kunna ta sig in och ut ur kommunen med kollektivtrafiken. Inte ens den tidiga bion hinner man med. Ytterligare ett tecken på att det står lite illa till med kollektivtrafiken i länet.

Så det blev till att köra tjejerna. 13 mil tur och retur. Men det gick bra. Det spelade ingen roll, roligt att de hade det kul mest. Och de verkade nöjda med filmen dessutom. Lite tomt här nu, men det har varit kul att rå om henne en stund iaf.

Vi har efter hemkomst druckit glögg med rom och sett på nån konspirationsteori om Lockerbie på kunskapskanalen. Men nu blev det som brist på kul saker. Förvisso börjar 28 dagar senare på sexan nu, men den har vi ju sett ett par gånger. Har ni inte gjort det så se den gärna, den är bra. Uppföljaren likaså. Jag kan också rekommendera Jackie Brown, en av mina Tarantino-favoriter som börjar om en stund på trean eller Tic Tac som redan börjat på femman. Vi hittar nog nån ny film att se på.

En rubrik vore bra

Hm, jag har en dålig dag. Iaf än så länge. Den började lite dåligt imorse när jag skulle hem från jobbet. Mattias har bilen så jag skulle ta bussen. Jag blev sen ut från avdelningen så jag fick börja med att halvspringa (hur väl man nu kan det på blankis med vatten på...) till bussen. Väl framme på Vasaplan där jag skulle ta anslutningsbussen såg jag den åka iväg just när vår buss kom in. Alternativen var att vänta i 30 minuter eller gå hem (vilket skulle ta ungefär lika lång tid). Jag valde det senare.

Åter; det är galet att inte bussarna organiseras bättre. Vad är det för knytpunkt som inte funkar bättre än så? Det känns inte så rimligt att en resa som med bil tar mindre än 15 minuter tar över en timme med buss. När jag bodde i huset och pendlade 5 mil hem på mornarna med bil kom jag hem tidigare än vad jag gör nu när jag bor i stan och åker kollektivt. Det känns nånstans ganska bakvänt.

Jaja, sen har jag faktiskt sovit ganska bra, iaf fram till halv två. Sen började telefonerna ringa. Försökte gömma mig under täcket men vid fjärde samtalet på två timmar svarade jag. Och det visade sig vara om pappas gravsten (nåt om balans i tecknen) så jag fick lite dåligt samvete som inte svarat på en gång.

Ja så nu är jag iaf uppe. Lite sliten. Det var en speciell jobbnatt. Den inleddes med ett dödsfall (inget oväntat dock) och allt vad det innebär så det blev lite annorlunda.

Dagsutveckling och busskrångel

Måndag: hysteriskt jobbiga dagen då det kändes som att jag föll platt genom golv och tio meter ner i jorden, och dessutom lyckades kollidera lite olyckligt med en utarbetad vän på vägen.

Tisdag: istället väldigt trevlig dag då Fanny fyllde 30år (till synes helt utan ångest) och vi firade det samt att vi alla överlevt och genomfört kongressen på ett bra sätt med lite partaj i Annas kvarterslokal. Mycket trevligt. Vi grillade, åt pastasallad och pesto och firade med tårta och punch efteråt och pratade en massa skräp hela kvällen. Inte ett enda kort tog jag trots att kameran stod i hörnet, jag glömde helt enkelt bort det. Men det var en bra kväll, precis vad jag behövde.

Onsdag: idag har jag varit hos Anna igen. Primärt för att hämta igen bilen som jag lämnade igår, men även för att passa på att prata en massa, äta rester från igår och dricka te. Väldigt trevligt och minst lika behövligt som gårdagen. Jag har ett stort behov av att umgås just nu, komma på andra tankar och inte känna mig ensam och grubbla en massa. Känns som att det var länge sen jag var social på det viset, och det var bra att ta igen lite.

Jag har också surat lite över den lokala kollektivtrafiken idag. Jag åker väldigt sällan buss, oftast och hellre tar jag mig kortare sträckor genom att gå. Jag gillar det bättre. Men ut till Tomtebo är det väl en dryg mil gissningsvis så jag skulle ta bussen. Då måste man byta på Vasaplan i centrum och tydligen finns inget organiserat med bussturerna i den här stan som jag blev van vid i Örebro. Här inväntas det inte tills alla bussar kommit utan de bara kör. Så med kanske 7-8 sekunders marginal missade jag bussen mot Tomtebo. Och då ska man inte tro att nästa går om 5-10 minuter utan snarare om 25 minuter... Så allt som allt tog det mig en timme (58 minuter, för att vara exakt) att åka hemmifrån till Anna. Hade jag cyklat hade jag säkerligen klarat det på halva tiden och med bilen hem (trots mindre rusningstid) tog det knappt en kvart... Och var billigare än bussen dessutom. Så ska vi få bukt med miljöproblematiken så måste sånt där krångel bort, gissar jag. Tänk att det ska vara så trögt.