Planeraren

Jag blev såklart tokförkyld. Typiskt. Men ingen feber utan mest rinnsnuva så jag överlever det också. Men typiskt.

Jag försöker rodda ihop en semesterresa och såklart är det krångligare än något, säkerligen delvis för att jag alltid gör saker lite mer krångligt då jag vill ta väl övervägda beslut etc. Men så blir det oftast bra också. Vi får hoppas att det gäller även den här gången.

Den här gången är det mest troligt en tågresa utomlands som ska pusslas ihop. Inte helt enkelt men jag har hittat en speciell resebyrå i Kalmar som gett mig mycket hjälp. Nu är det väl mest att se vilket alternativ av alla de jag fått som passar majoriteten bäst. Personligen har jag redan en favorit, som dock innebär ganska lång restid och med flera byten och hade det bara varit jag och M som skulle åka så vet jag att vi tagit det alternativet och sett det som ett litet äventyr. Bara att hinna se tre länder på väg till ett annat är ju häftigt, inte sant? Har man tid så gör det ju som inget. Men vi får se vad resten tycker. Det märkligaste i kråksången är att den resan skulle kosta som två tur-och-retur-resor till Sundsvall, ungefär. 

Jag ska berätta mer när jag vet mer, men jag ser hursom fram emot att få resa väldigt väldigt mycket. Jag blir fortfarande alldeles lycklig av tanken på vår Barcelona-resa för 2,5 år sen. Det var så mysigt!

Enda molnet på himlen är förstås de två svansarna som inte vill att vi åker nånstans. Vi måste lösa situationen för dem så bra som möjligt. Lämna bort dem? Få nån att bo här? De får inte kunna springa bort och de måste vara med nån som bryr sig om dem... Inte lätt att vara hönsig kattmamma...