Som typiskt mig att inte komma ihåg det som var nästan viktigast igår; hämta ut bilen från verkstan. Jag var lite grinig till att börja med över att behöva lämna in den för att byta halvljuslampor, något jag alltid fixat själv tidigare. Men på Suzy satt de så konstigt till att varken jag, M eller Lil'sis pojkvän lyckades komma åt kåporna. Så jag tänkte att det kanske var lika bra att kapitulera och lämna in den, "inte kan det bli så dyrt".
Men så var det då det där med att komma ihåg att jag lämnat in den. Arbetsdagen gick och ett möte drog ut på tiden, helt utan att jag hade en tanke på att jag egentligen hade bråttom och behövde avbryta. Först när jag sen skulle avsluta ett telefonsamtal med en medarbetare och han sa "Kör försiktigt hem nu, jag läste om olyckan i dina krokar igår" och svarat tack och skulle lägga på så slog det mig att bilen inte var på parkeringen. Jag slängde på mig kläderna och småsprang hela vägen till verkstan men såklart hade de hunnit hem, ingen eftersläntare kvar en kvart efter stängning.
Det hela löste sig ändå. Lil'sis och Joel kom till undsättning och skjutsade hem mig. De blev bjudna på middag som tack och sov sedan över (och blev väckta i "ottan" för att jag behövde tillbaka till jobbet). Oerhört tacksamt att jag hade den backupen.
Sen blev det ju inte så billigt att byta lamporna, trots att jag hade med mig lamporna jag köpte för att byta själv. Så inför nästa gång ska jag leta video på nätet för att se hur man ska göra. Det borde väl inte vara så svårt ändå?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar