Idag har jag hissat ner min pappas aska i en urna i ett hål i marken med hjälp av ett tygband. How weird is that? Det hela var över på några sekunder, sen stod vi där och försökte smälta det konstiga innan vi tände några ljus och la lite blommor på graven. Så nu är pappa i jorden. Hela hans stora kropp är reducerad till vad som får plats i en liten grönaktig metallurna med hans plakett med hans namn på. Nu ska bara farmor och farfars gravsten lämnas in för gravering så ska det hela vara klart. Sen är de där, alla tre, i graven farfar valde ut när farmor dog, precis vid åkerskanten med Omberg i bakgrunden. Väldigt fint. Men konstigt är det. Finaste pappa.
2 kommentarer:
Min pappas grav ligger fint och högt intill skogen på Ruds kyrkogård i Karlstad. Bredvid en magnolia. Men jag är sällan där, för jag tror inte han är där heller. Förmodligen är han ute i skogen på nåt älgpass, eller ute med hunden, eller någon annanstans. Att han skulle vara stationär just där finns inte. ;) Det känns tröstansfyllt på nåt sätt.
Jag hoppas väl nåt liknande. Det vore väl för tråkigt om han var där, hur vacker platsen än är.
Skicka en kommentar