Som jag gissat gick tyvärr yrkandet om flytande medlemsavgift (30-300 kr/år) igenom, gemensamt med ett tilläggsyrkande på att den ska börja gälla från mars. Jag reserverade mig mot beslutet, tillsammans med några andra styrelsemedlemmar. Hur man ska göra en budget under de förutsättningarna är väldigt oklart, den tidigare ekonomiskt ansvariga i styrelsen meddelade snabbt att hon inte tänker fortsätta med det ansvaret i den nya styrelsen. Det hade inte heller jag gjort. Beslutet innebar dessutom att den budget som kongressen antog i fredags nu måste rivas upp så för tillfället står vi helt utan budget för 2009.
Utöver det dåliga i att det nu blir styrelsen som helt får makten att lägga budget så känns det som att mycket nu står och faller med att de som ville ha igenom yrkandet har rätt. Om inte så står vi inför inte bara en utan två valrörelser helt utan pengar. Ökar inte medlemsantalet lär inte ens styrelsen kunna fortsätta resa på Fi:s pengar till mötena, vilket är ett stort demokratiskt problem. Hur vi utöver det ska kunna betala annat som den nyhittade lokalen, medlemsregistret, mediabevakningen etc (alla ganska stora poster i budgeten) är ett litet mysterium.
Så låt oss hoppas att jag har tokfel. Låt oss hoppas att det blir som påhejarna själva tror; att vi i och med den nya avgiften står inför ett Fi med 6000 medlemmar ("som piratpartiet har") som alla dessutom betalar en medelavgift om 150 kronor. Låt oss hoppas.
Jo jag är nog för tillfället lite bitter. Men framför allt besviken. Besviken över att man inte kunde se styrelsens förslag som en positiv förändring som skulle räcka för att emottse de som inte har råd med 300 kronor om året. Besviken över att kongressen inte tar ett större ekonomiskt ansvar, men som likafullt kommer kräver att styrelsen genomför vissa saker under sin mandatperiod. Spännande kombination, verkligen. Man vill mycket, men det får inte kosta. Inte för individen och inte för Fi, uppenbarligen.
Utöver det dåliga i att det nu blir styrelsen som helt får makten att lägga budget så känns det som att mycket nu står och faller med att de som ville ha igenom yrkandet har rätt. Om inte så står vi inför inte bara en utan två valrörelser helt utan pengar. Ökar inte medlemsantalet lär inte ens styrelsen kunna fortsätta resa på Fi:s pengar till mötena, vilket är ett stort demokratiskt problem. Hur vi utöver det ska kunna betala annat som den nyhittade lokalen, medlemsregistret, mediabevakningen etc (alla ganska stora poster i budgeten) är ett litet mysterium.
Så låt oss hoppas att jag har tokfel. Låt oss hoppas att det blir som påhejarna själva tror; att vi i och med den nya avgiften står inför ett Fi med 6000 medlemmar ("som piratpartiet har") som alla dessutom betalar en medelavgift om 150 kronor. Låt oss hoppas.
Jo jag är nog för tillfället lite bitter. Men framför allt besviken. Besviken över att man inte kunde se styrelsens förslag som en positiv förändring som skulle räcka för att emottse de som inte har råd med 300 kronor om året. Besviken över att kongressen inte tar ett större ekonomiskt ansvar, men som likafullt kommer kräver att styrelsen genomför vissa saker under sin mandatperiod. Spännande kombination, verkligen. Man vill mycket, men det får inte kosta. Inte för individen och inte för Fi, uppenbarligen.
1 kommentar:
Ja, låt oss hoppas att vi har fel och motionärerna och kongressen rätt. Men det hjälper ju inte problemen med att skriva en budget som håller...
Skicka en kommentar