Det är nåt rofyllt i att köra hem en kall vintermorgon på bilfria gator och sovande hus

Nyligt hemkommen från jobbet. Ganska tidigt faktiskt, men jag gick hem utan dåligt samvete när rapporten var avklarad nästan en kvart före min sluttid. Dagskiftet får stämpla in och ut och därmed betalt för varje minut; det får inte natten så jag kan lugnt säga att jag skänkt den där kvarten (och många fler därtill) genom att alltid vara några minuter före på kvällarna. Sådetså.

Jag är inte så trött som jag önskade att jag var. Huvudet går ständigt på helvarv just nu. Har dessutom som väntat inte varit en helt lugn natt på jobbet. Överrumplades av en oväntad attack som resulterade i knytnävsslag på armen och ett stryptagsförsök, som jag dock lyckades avvärja skapligt. Man borde få lära sig en teknik i avvärjning där man samtidigt kan se till att den andra inte gör sig illa. Ofta tappar de balansen, så också inatt, och det är inte helt enkelt att både undvika att få ett tag om sin egen hals och se till att en i övrigt stark person på över hundra kilo inte trillar och slår sig. Tricky indeed.

Har lite ont i armen, men då jag aldrig i stort sett får blåmärken syns det inget. Men det känns. Och så har jag en osnygg reva från halsen och en bit ner mot bröstet. Jag var svullen och röd ett tag men det tycks ha dämpat sig lite. När jag väl vaknar i eftermiddag är jag som ny igen. I love my work.