Ofriskförklarad

Dum dag det här. Jag är inte alls nöjd. For in till stan redan på eftermiddagen eftersom M behövde köpa en ny switch till grannen och så ville jag hinna få ordning lite grejer hemma före jobbet. Till en början var allt bra, vi var en kortis på Jula. Jag kände mig lite trött men inte så farligt. Sen när vi går från bilen till Clas Olsson blir jag plötsligt superyr, knäna skakade, händerna skakade och jag lovar att det svartnade för ögonen. Jag höll i M för att inte trilla omkull. Han tyckte direkt när vi kom tillbaka till bilen att jag skulle ringa jobbet. Jag protesterade och förklarade att det bara sätter andra i dålig sits och att det inte kändes bra. Klockan var ju redan halv sex. Vi bråkade nästan rent av en kort stund. Efter en stunds Sara-sur-tystnad sa han:

-Är det inte ett grundkrav på ditt jobb att de anställda ska orka gå korta sträckor utan att svimma?

Så jag plockade fram mobilen och sjukanmälde mig men hörde som väntat att det inte direkt jublades i andra änden av luren. Känns inte alls kul. Nu ligger jag åter i sängen iaf. Och morrar lite.