Uahääh vad trött jag är. Två nätter av fyra avklarade och det känns som att nån kört över mig med nån sån där stor maskin (min hjärna funkar inte nog för att komma på vad de heter). Två dygn av nattsudderi, spring (spec första natten) och mindre än sex timmars sömn per dag tycks vara mer än jag orkar nuförtiden. Känner mig evighetsgammal. För sex år sen när jag började jobba natt gick allt hur enkelt som helst. Jag kunde ta hur många nätter i följd som helst nästan och ändå orka.
Men idag har jag fysiskt ont av trötthet. Jag följde med M och Bea på jakt efter en Wildfire som hon skulle köpa, men den tycktes slut överallt dessvärre. Så det blev pizza på stan och nu håller de två på att möblera om mitt vardagsrum. Det ska delas av lite så att Bea får en egen del nu när hon bor här. Själv orkar jag inte hjälpa till alls (mer än att kommendera något, möjligen). Det har efterfrågats kaffe, jag får väl se om jag ids resa på mig och ordna det.
Usch och fy, Sara. Nu skärper vi till oss! Upp och hoppa! Hrmpf.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar