Jag trodde ett tag att hela den här vampyr-hypen skulle lägga sig eller i vart fall mattas av rejält, men det tycks ändå som att det lyckats brinna till igen i och med att säsong tre av True Blood började tidigt i sommar. Dessutom hade tredje Twilight-filmen Eclipse premiär där i krokarna (lite tveksamt om de lockar riktigt samma publik iofs). Framför allt i USA verkar det hur hett som helst och skådisarna i båda vampyrvarianterna tycks vara heta villebråd i skvallerpressen (jag menar, hallå, orka?).
Själv tycks jag ha tappat TB lite. Jag hann inte riktigt med att se avsnitten när de kom ut varpå jag skulle se ifatt de tre senaste igår men kände mig mest förvirrad. Måste nog backa lite, tror jag. Det är många olika historier att hålla reda på nu (igen, men roligare än vad de var i säsong 2) och jag tycks ha hunnit glömma bort hur relationerna förhåller sig efter tre veckors uppehåll. Och så kan vi ju inte ha det.
Jag har inte heller haft lust att ge Vampire Diaries en chans, vilket jag sagt att jag ska. Den lockar inte tillräckligt, men jag ska. Snart.
3 kommentarer:
Vampire Diaries är inte värd tiden. Trots vampyrerna. :/
Vampire diearies är en del av vampyrhetsen runt Twilgiht serien. "okej! Då samlar vi ett gäng skitsnygga modeller som kan spela tonåringar- och skriver ihop lite manus osm passar one tree hill, men ska räcka lika länge som "Days of our lives". Den som bär upp serien och gör att jag ens sneglar på den är för att Ian Somerhalder är ett sånt maginifict ögongodis. True blood är ju rätt speciell, allmänt fantasy-serie med en vampyr i en av huvudrollerna. Vampyrer har i alla tider fascinerat människan.
Ok, inte Vampire Diaries alltså? Jag har bara sett glimtar och då fått samma känsla som jag får av typ "Smallville", som trist nästan-varje-dag-såpa med glättig yta. Men så har ett par vänner sagt att det blir bra efter lite ihärdigt tittande så jag hade tänkt testa. Men jag kanske likaväl kan låta bli, låter det som.
Skicka en kommentar