Twihard... (not reallly)

Måste erkänna att jag gottar mig lite år att TV6 visar Twilightfilmerna ett antal kvällar i rad just nu. As we speak sitter jag och kikar på tredje filmen, Eclipse (2010) och jag såg nummer två New Moon (2009) igår. Från och med den här tredje filmen börjar det ju faktiskt bli lite snyggare. Både vad gäller foto, effekter och sminkning. De två första filmerna är ganska eländiga på den punkten måste jag säga. Jag vill minnas att de avslutande två filmerna var riktigt bra, men det återstår väl att se om jag har rätt. Jag har inte sett om dem sen de gick på bio.

Och ja, jag förstår alla saker som ses som dåliga med både böckerna och filmerna men det är ändå något som gör att jag har svårt att stå emot. Jag tycker nog inte heller att de är mer sexistiska än vad andra Hollywood-filmer är, det är ju annars en vanlig åsikt, och det finns fler filmer som inte följer vad som brukar anses som de ursprungliga vampyr-reglerna. Jag menar hallå, The Walking Dead ändrade zombiereglerna från en säsong till en annan, var är hatkampanjerna mot det? 

Nä, man får ta dem för vad de är, och jag råkar tycka att böckerna och till viss del filmerna är rätt så spännande.

Rec: Breaking Dawn Part 2

Betyg: 3/5

Mhm, så var Twilight-sagan all. Bella (Kristen Stewart) är 'nyfödd' som vampyr och måste tygla sina nya egenskaper och sinnen. Samtidigt har hon och Edward (Robert Pattinson) ett nytt orosmoln; dottern Renesmee (Mackenzie Foy), hälften vampyr, hälften mänsklig. Hon växer flera månader per dag och ingen vet vad hennes öde är. Hur länge lever hon med den utvecklingstakten?

När så en vampyr utanför Cullen-släkten får syn på barnet meddelar hon de styrande vampyrerna Volturi att familjen har bitit och förvandlat ett barn, vilket bryter mot reglerna. Volturi har nu en anledning att möta Cullens, försöka vinna över de vampyrer de behöver och döda resten.

One big happy family?

Den sista filmen, Breaking Dawn Part 2 (2012) var inte den bästa, men den var inte heller dålig. Av någon anledning fick jag mer känsla av ungdomsfilm än tidigare. Sista boken är komplicerad (och bitvis mer än nådigt märklig) så på sätt och vis får jag väl säga att de lyckats bra att få den upp på bioduken, men trots att det blev två filmer så kändes det hastigt och bitvis lite platt i den här avslutande delen. Mycket beror på att spänningen mellan karaktärerna, det som på flera sätt höll uppe historierna i de fyra tidigare filmerna, nu nästan är helt borta.

Skådespeleriet är det inga större fel på. De återkommande rollerna är väl inövade vid det här laget och det känns hackigt bara bland ett par av birollerna. Den riktigt lysande stjärnan, trots all weirdness som omgärdar själva rollen, vill jag ändå utnämna Michael Sheen till. Hans prestation som Aro, Volturis ledare, är ganska häftig faktiskt. Och i övrigt tycker jag att Taylor Lautner som Jacob kanske växt mest och faktiskt överglänser vampyrparet just i skådespel i den här filmen.

Effektmässigt känns det som att regissören Bill Condon av någon anledning lagt i backen sedan den tidigare filmen. Det känns betydligt plastigare, mer tv-films-liknande ibland, även om det också finns scener som är snyggt gjorda. Däremot gillar jag lättsamheten som är genomgående, trots den annars ganska allvarliga handlingen. Det är lite underfyndig humor, lite driver filmen med sig självt, och det gillar jag. 

The Volturi

Bäst är nog ändå nästan slutet. Jag gillar vad de gjorde av det och jag förstår vad Stewart menade när hon i en intervju sa att de ändrat på det fast spunnit vidare på detaljer som finns i boken. Det var snyggt gjort och funkar berättar- och filmmässigt bättre. 

Och så får jag kanske erkänna att jag allt fick lite gåshud när alla skådespelare som varit med genom filmerna (väldigt många av de tidigare återfanns inte i denna den avslutande delen) visades en och en före eftertexterna. Fem filmer blev det, som alla haft en imponerande hängiven skara fans som skapat egna världar från böckerna och filmerna ute på nätet. Det är ju ändå lite häftigt, om man nu kan tänkas höja tanken över att det "bara är en tjejbok/-film".

Betyg på avslutningen blir 3/5.

Recensioner: SvD (3/6), MZ (3/5), Exp (2/5), AB /3/5)

The end of an era...

Och nejdå, jag ska egentligen inte alls gnälla. Strax ska Lil'sis och jag iväg på bio, det ska faktiskt bli jättekul. Är ganska nyfiken på det där 'förändrade slutet' i sista Twilight-filmen. Undrar om jag riktigt minns slutet i boken, det var ju rätt länge sedan jag läste den. Jag väntar mig ingen höjdarfilm, men hoppas på ett bra avslut i en ändå ganska medelbra filmserie (jodå man får tycka det!). Första är kanske ingen höjdarfilm när det kommer till vare sig skådespel, regi eller foto, men de övriga är helt okej. Såg om den förra ganska nyligen och tycker fortfarande att de lyckades ganska bra rent effektmässigt i den. Sen får man ta storyn för vad den är, som så ofta annars.

Men bio-night; yeay!

Dude...you slapped a fish!

Imorse när jag morrade som mest över mina datorproblem fick jag den här videon länkad till mig på mobilen från M. Hysteriskt kul, och imponerande välgjort! Det gjorde min strulmorgon så mycket bättre.

Vampyrer, vampyrer, vampyrer

Har sovit dåligt idag (drömmer plötsligt livligare än livligast) och är därför mest trött utan nåt intressant att säga. Så istället får jag tipsa om lite nya trailers kanske?

Jag brukar inte låtsas som att jag inte har en svag sida för Twilightfilmerna så här är den senaste teasern för den sista filmen:

Och när vi ändå är inne på vampyrtemat, vad tror vi om kommande (13/7) Abraham Lincoln: Vampire Hunter (2012): 

Film 36/11: The Twilight Saga: Breaking Dawn Part 1

Fjärde Twilight-filmen, Breaking Dawn Part 1, inleds med en frustrerad Jacob (Taylor Lautner) som just fått sin inbjudan till det stundande bröllopet mellan Bella (Kristen Stewart) och Edward (Robert Pattinson). Av de långa förberedelserna som finns med i boken samt genomgången av den långa gästlistan med oändligt många vampyrklaner blir det inte så mycket utan bröllopet kommer och går ganska snabbt i filmen. Det är vackert, men inte så överdådigt som jag förväntat mig, vilket var ett stort plus. Fokus i den här första filmen av två av den fjärde Twilight-boken ligger snarare på de nygiftas bröllopsresa och resultatet av den. Resan går till en vacker ö utanför Rio och efter lite övertalan får så Bella sin efterlängtade bröllopsnatt. Den resulterar inte bara i en omfattande kuddvandalism utan även i en oväntad graviditet. 

Och det är där filmen tar fart på riktigt. Barnet Bella bär, som ingen trodde ens var möjligt, suger bokstavligen talat livet ur henne och majoriteten av vampyrklanen vill försöka abortera det för att rädda livet på henne, något Bella ihärdigt vägrar. Inte heller Jacob lyckas övertyga henne. Samtidigt formerar sig  vargflocken när de hör talas om barnet, som de ser som ett nytt hot som måste elimineras, varpå vargflocken och vampyrklanen åter står som fiender. Med bara den ofrivilligt barnlösa vampyrsvägerskan Rosalie (Nikki Reed) på sin sida kämpar Bella för att hålla både sig och sitt ofödda barn vid liv samtidigt som hon försöker hålla den mänskliga delen av familjen på avstånd.

Efter att ha ögnat igenom ett gäng recensioner hade jag ganska låga förväntningar på den här filmen. Men istället blev jag faktiskt lite positivt överraskad. Det är klart att det finns problematiska drag åt det mer politiska och moraliserande hållet, och ibland himlar även jag med ögonen, men man kanske inte måste överanalysera allt. Jag fortsätter att hävda att Bella är en stark och självständig tjej både i böckerna och filmerna. I jämförelse med boken förlorar vi såklart en del av historien, det gäller framför allt sidohistorien om vad Jacob gör medan de nygifta är på bröllopsresan, men den historien klarar vi oss bra utan i filmen. I övrigt tycker jag att regissören Bill Condon (den fjärde i Twilightserien) och manusförfattarinnan Melissa Rosenberg fångat nyckelscenerna från boken bra.

Den största behållningen skulle jag vilja säga fotot står för. Att knyta filmaren Guillermo Navarro till filmen var lyckat. Den är vackrare än någon av de andra filmerna och känns mer 'vuxen' i sitt bildspråk. Förvandlingen av Bella från 'normal' till extremt utmärglad och höggravid är skickligt gjort och slutscenen är riktigt snygg. Även den omtalade födelsescenen var överraskande imponerande.

Nackdelen är framför allt drömsekvenserna, som jag tycker blev lite åt det fåniga hållet och inte tillför särskilt mycket. Jag har också lite svårt för hur man löst vargarnas telepatiska förmågor. Dessutom köper jag inte riktigt Edward och Bella som 18-åringar; de känns båda betydligt äldre, kanske för att Stewart/Pattinson själva (som är i 20-årsåldern) vuxit så pass mycket som skådespelare sedan den första filmen.

 Rent innehållsmässigt är det här inte den bästa filmen hittills men det är absolut den snyggaste och mest välgjorda. Jag vet att det är en film som man ska 'älska att hata' men jag har inga problem med att tycka om den. Sammantaget blir betyget 3/5.

Recensioner: Exp, DN, SvD, Cinema

Skum översättning av Breaking Dawn

Förresten, någon mer än jag som sett senaste Twilightfilmen och reagerat på översättningen? Nu minns jag bara två tillfällen som jag reagerade på (det fanns fler) men de var lite skumma. Det ena, och kanske minst skumma, var under bröllopet när de sa "to have and to hold" vilket översattes med "att äga dig". Det andra var under smekmånaden när paret som skulle städa kom. Edward sa "They are the housekeepers.", eller nåt i den stilen, vilket översattes till "De är våra tjänare."

Visst var det lite konstigt? Kan inte låta bli att undra om någon hade en egen agenda när den gjorde översättningen eller om det helt enkelt är någon med väldigt skumt språkbruk som gjort den.

Det var varmt under täcket, kallt utanför

Vaknade redan vid 6-tiden imorse trots att jag inte somnade förrän halv tre. Min uppfuckade nattjobbshjärna fixade inte att sova längre. Men jag låg kvar i sängen länge. Ända tills syrran steg upp vid halv åtta. Vi har absolut ingen mat i lägenheten så det enda jag kunde göra åt henne var te, men vi fick en liten stund tillsammans vid köksbordet i vart fall.

I sängen spelade jag wordfeud (detta gift) och funderade över Twilight-filmen vi såg igår. Likheter och skillnader mot boken och vad som blev vettigt och inte. Jag tror och hoppas att det mynnar ut nån form av recension idag. 

Nästa, sista filmen i Twilight-serien kommer först i november nästa år, om de inte får för sig att flytta tiden närmare. Lite oförståeligt varför det ska vara sånt glapp. Filmen är klar och merchandise-delen kring filmen är inte direkt i Disney-proportioner så de har inte så väldigt mycket att vinna på att dra ut på det. Och ska jag vara ärlig så tror jag att skådisarna gärna lägger det här projektet bakom sig nu. Framför allt de yngre behöver synas i andra filmsammanhang nu. Den stora frågan är dock varför sista filmen ska visas i 3D. Den är troligen inte inspelad i 3D (den gjordes tillsammans med den som går nu) och som jag minns det finns det inget i handlingen i boken som riktigt inspirerar till det heller. Lite vampyrslagsmål, men mest av allt en massa diplomati; prat och överenskommelser. Märkligt.

Intressant på bio

Såg just att SF hottat upp sin hemsida lite. Inte så jättestor skillnad, men lite i vart fall. Det var ett tag sedan det erbjöds förhandsvisningar nu, vilket är lite synd då det börjat droppa in intressanta filmpremiärer. Jag har till exempel så smått börjat bli nyfiken på Tintin-filmen, trots min inledande skepsis (eller framför allt bristande Tintin-historia). Nu har dessutom Drive (som luktar Oscar-skräll) Sverige-premiär och ingen har väl missat att jag hyser ett visst Twilight-intresse (trots att man "inte ska"). Just vad gäller den har jag kanske inte så stora förväntningar; de tidigare filmerna är inga höjdare rent filmkritiskt (även om jag gillar dem ändå), men jag är nyfiken på vad de har gjort av boken, som i sig är rätt märklig. 

Jag tycker för övrigt att det är lite synd att det är just Kristen Stewart som gärna trashtalkas när det kommer till Twilight-filmerna. Jag tycker hon gör vad hon kan av Bella-rollen. Se istället andra filmer med henne, som Welcome to the Rileys eller The Runaways (men även The Cake Eaters och In the Land of Women är sevärda). Personligen tycker jag hon slår både vampyren och varulvens skådespelartalanger med hästlängder. Och jag ser fram emot hennes tolkning av den stridande Snövit som kommer nästa år.

Intervjutips

Ingen har väl missat att det vankas Breaking Dawn Part 1-premiär nästa vecka. Jag hade nästan gjort det när jag igår kväll spanade in ett av veckans Jimmy Fallon-avsnitt och fick en kul intervju med Robert Pattinson att titta på. Han har tidigare, imo, inte varit särskilt smidig i intervjuer. Han brukar mest kännas obekväm och dessutom ge skumma, ibland obekväma svar på frågor. Det har väl sin charm men jag tycker ändå att det var lite roligare att se en mer avspänd Pattinson hos Fallon. Ganska stor skillnad mot förut; till och med hans skämt landade bra.

Senaste trailern för BD:

Så levde de lyckliga i alla sin oändliga dagar...?

Den andra boken jag läste ut idag läste jag ju egentligen inte, vilket Ulrika skulle ha påpekat om hon varit närvarande. Jag lyssnade på den. Äntligen har jag tagit mig igenom den fjärde och sista boken i Twilight-serien, Breaking Dawn (Så länge vi båda andas, på svenska*) den som har blivit två filmer varav den första har premiär i höst. Att det tog sån tid att ta sig igenom just den sista tror jag var en blandning av tappat intresse och tidsbrist. Jag har inte riktigt hittat de där tillfällena då jag kunnat försjunka in i ljudboksvärlden. Mest för att när jag fastnar vill jag ha möjlighet att lyssna ganska länge i taget.

Men så var den nog också mest intressant under sin första halva, den då...ja, jag kanske inte ska berätta det. Men i vart fall så var det då det mesta egentligen hände, det var då själva storyn var som mest full av frågor. När så upplösningen inleddes blev det mest en pratig massa med så många karaktärer att det var lite svårt att hålla isär alla. Jag undrar verkligen hur de ska/har lyckats få till en intressant andra film kring just den delen. För det är verkligen ingen action alls, den äger rum i första halvan mestadels. Och själva upplösningen är mer av ett diplomatmöte i FN, eller nåt. Men jag ser fram emot dem båda ändå, som den förväxta tonåring jag är...

*Efter att ha läst lite i de svenska översättningarna rekommenderar jag absolut den engelska varianten av bokserien, det är de engelska ljudböckerna jag lyssnat till, proffsigt upplästa av Ilyana Kadushin

Spänningen är olidlig?

Måste erkänna att jag är lite förväntansfull, även då jag inte 'får lov'. Fjärde boken är superweird och det ska bli rätt intressant att se hur Bill Condon tar sig an allt med sin (i jämförelse med övriga filmatiseringar) gigantiska budget. Av den här sneakpeaken att döma så ser effekterna betydligt mer påkostade ut, så låt oss hoppas.

Kvällens tv-tips

Och på tal om youtubeklippet jag la upp imorse så visar Svt1 självaste Twilight (2008) ikväll kl 21. Lika bespottad som älskad film, tror jag. Jag såg faktiskt om den häromdagen och jag tycker faktiskt om den även om den kanske inte är så oerhört välgjord. Så det blir mitt tips till de som kanske inte sett den (Anna!) eller önskar se om den.

Paparazzi!

Jag hämtade hem ett bokpaket från ICA idag, innehållande bl.a samtliga Twilight-böcker på engelska. Jag tänkte att jag någon gång kanske får tid och lust att läsa dem "på riktigt" (enligt Ulrika-vännen så har man inte läst på riktigt om man lyssnat på ljudbok, jag håller iofs inte med men ändå). Med i bokpaketet fanns även en bok av regissören av den första filmen, Catherine Hardwick. Det är bilder, skisser och planer från hennes loggbok under arbetet med filmen. Ganska intressant, inte minst ur ett filmskaparperspektiv.

När så lillasyster kom hem och såg böckerna på köksbordet kom det väntade "Åh, men Sara" och himlandet med ögonen. Fem minuter senare:

Vem sitter djupt försjunken i nämnda bok? Mhm! Gottcha! Hon försökte sen gömma den bakom en tidning, men det var allt försent.

Published with Blogger-droid v1.6.2

De första kommer stå bleka i jämförelse

Säga vad man vill om Twilight-serien, men inför de avslutande två filmerna har man definitivt lyckats knyta några stora namn till sig. Vad sägs om filmaren Guillermo Navarro (Pan's Labyrinth) eller kostymören Michael Wilkinson (300, Tron: Legacy osv)? Verkar också vettigt med en erfaren makeupartist (Jean Black från Benjamin Button), med tanke på de gigantiska missarna på det området i framför allt första filmen*. Och förhoppningsvis blir det koolare effekter med John Bruno (Avatar) också.

Riktigt storfilmsläge alltså. Nästan så att jag önskar att det var möjligt att göra om och lägga samma krut på den första och ev andra filmen.

*T.ex var vampyrerna bleka i ansiktet men hade vanlig hudfärg på öronen och från halsen och neråt...

Dags för oprövad vampyrmark

Nu ska jag snart promenera ner på stan för en avtalad tid där och jag tänker då passa på att lyssna på det sista av Eclipse-boken. Det har sannerligen tagit sin tid, men jag har inte direkt haft möjlighet att sitta ner och lyssna några längre stunder i sträck. Det har mest blivit då jag diskat, promenerat eller så, och då tar det sin tid. Det lär ju inte gå snabbare med nästa bok som lär vara på över 900 sidor i tryckt form.

Men den här tredje boken har nog ändå varit sämst hittills. Pladdrig och lite utdragen på något sätt. Och med några märkliga företeelser, som kloka David Slade och Melissa Rosenberg (regissör resp manus) valde att förbise när filmen skapades. Vad sägs om hysteriska beskyddartendenser (inlåst Bella när Edward är utom räckhåll) eller "imprinting" (vet inte om det finns nåt passande svenskt ord här) av en tonårig varulv på en 2-årig flicka (hallå mormon-Meyer)? Dessutom var frieriet och hela triangeldramat mycket skickligare gestaltat i filmen än i boken, får jag nog säga. Karaktärerna Bella och Jacob är inte alls lika tonårigt ambivalenta och struliga som i boken tex, där de båda återkommande fått mig att sucka av irritation.

Nu väntar sista boken Breaking Dawn (eller det finns fler, men det är den sista rent kronologiskt) och det ska bli spännande att läsa/lyssna på boken innan jag sett filmen. Inte det ultimata egentligen men orka vänta i två år (!) tills dess båda filmer haft premiär.

Jag som gratis-RUT

Lite trist att jag kvällen till ära har en annalkande huvudvärk. Jag vet inte om det är spänningar efter ett seriöst/halvjobbigt telefonsamtal jag hade tidigare idag eller om ångesten av att bara vara på flygplatsen (jag hämtade upp M där för 30 min sen) gjorde ett så stort intryck, men nacken känns nästan gipsad.

Det skulle såklart också kunna vara det att jag från klockan tio till tre idag gått runt med gigantlurarna och på helspänn lyssnat på ljudbok medan jag varit hushållsnära tjänst (alldeles gratis, dålig deal) hos M, med vissa ryggkänningar som resultat. Konstigt det där att boken fortfarande kan vara så spännande trots att jag vet vad som komma skall. Fast det är klart, det är mycket som är annorlunda i boken (både mer att reta sig på och mer att tycka om) och historien liksom grottar sig in i huvudet via lurarna på ett väldigt trevligt sätt.

Tycka om! Nån mer som behöver städat?

Vampyrhets

Jag trodde ett tag att hela den här vampyr-hypen skulle lägga sig eller i vart fall mattas av rejält, men det tycks ändå som att det lyckats brinna till igen i och med att säsong tre av True Blood började tidigt i sommar. Dessutom hade tredje Twilight-filmen Eclipse premiär där i krokarna (lite tveksamt om de lockar riktigt samma publik iofs). Framför allt i USA verkar det hur hett som helst och skådisarna i båda vampyrvarianterna tycks vara heta villebråd i skvallerpressen (jag menar, hallå, orka?).

Själv tycks jag ha tappat TB lite. Jag hann inte riktigt med att se avsnitten när de kom ut varpå jag skulle se ifatt de tre senaste igår men kände mig mest förvirrad. Måste nog backa lite, tror jag. Det är många olika historier att hålla reda på nu (igen, men roligare än vad de var i säsong 2) och jag tycks ha hunnit glömma bort hur relationerna förhåller sig efter tre veckors uppehåll. Och så kan vi ju inte ha det.

Jag har inte heller haft lust att ge Vampire Diaries en chans, vilket jag sagt att jag ska. Den lockar inte tillräckligt, men jag ska. Snart.

Mer Twilight

Inser att jag inte recenserat de tidigare två filmerna i Twilight-serien utan mest bara gjort en kort jämförelse mellan de två. Sedan dess har jag sett om båda och det höjde nog intrycket en del, framför allt av film nr två. Jag tycker fortfarande att den är den svagaste av de tre som hittills gjorts, men sedd som serie så håller den betydligt bättre än att se mer avskiljt från de övriga. Den blev tydligare och mindre ologisk vid andra titten och skulle kanske vinna än mer på att ses om igen. Alla tre hamnar kring betyg 3, där den första är en medel-trea, den andra ligger väldigt på gränsen neråt och den sista håller sig i de övre regionerna.

I böckernas värld är jag fortfarande kvar i nummer två, som precis som filmen är svagare än den första, åtminstone inledningsvis.

Den fjärde boken delas som bekant upp i två filmer och det blir regissör nummer fyra som gör dem; Bill Condon. Precis som tidigare regissörer är han rätt okänd för mig (David Slade var väl den enda jag sett film av innan) så det är svårt sia så mycket om utfallet. Låt oss hoppas att trenden fortsätter uppåt.

Film 25/10: Eclipse

Om första filmen (Twilight, 2008) stod för upptäckten av vampyrer och den andra (New Moon, 2009) för upptäckten av varulvar så är den tredje filmen; Eclipse (2010) den där varulvar och vampyrer tvingas strida tillsammans och då allas kärleksobjekt, Bella (Kristen Stewart), tvingas välja mellan en varm (varulv) eller kall (vampyr) pojkvän for life.

Mellan Bella och Edward (Robert Pattinson) pågår fortfarande diskussionen om när och om Bella ska omvadlas till vampyr. Bella inser så smått vilka försakningar en sådan omvandling skulle innebära för henne personligen och både Edward och Jacob (Taylor Lautner) försöker få henne att låta bli, av skilda anledningar. Edward har sedan händelserna i förra filmen hamnat lite i onåd hos Bellas pappa Charlie (Billy Burke) som hellre ser att hon umgås med Jacob. Jacob försöker i sin tur få Bella att erkänna sin kärlek för honom och hoppas att hon ska välja honom medan Edward mest försöker få Bella att acceptera hans frieri. Bella är inte så intresserad av äktenskap men desto mer intresserad av att ta ett annat steg i relationen, något som Edward anno tidigt 1900-tal inte vill höra talas om.

Samtidigt söker Victoria, den rödhåriga vampyren (nu spelad av Bryce Dallas Howard istället) fortfarande hämnd efter att hennes livskamrat James blev dödad i första filmen av medlemmar ur Cullen-klanen. Nu var det väl iofs inte Edward som dödade honom men Victorias hämnd går ändå ut på att döda Bella, den sårbara mänskliga tjejen. Med kunskap om Cullens speciella gåvor har hon delegerat ansvaret för hämden till Riley (Xavier Samuel), en speciellt för tillfället nyskapad vampyr vars uppgift är att bilda en armé av sk "newborns"; nya vampyrer är nämligen som starkast och som mest aggressiva. För att möta Victorias armé tvingas nu varulvarna och vampyrerna i Forks att samarbeta varpå Edward och Jacob får strida sida vid sida för att försvara Bellas liv.

Eclipse är på flera sätt en mognare film än de tidigare två. Jag vet inte om det beror på den påstådda romansen mellan Stewart och Pattinson irl men det slår definitivt mer gnistor om Edward och Bella i den här filmen. Framför allt Pattinson verkar mycket mer hemma i rollen som vampyr och har slopat en hel del av de skumma stirrningarna och obekvämheten som var så tydlig i de tidigare filmerna (framför allt första). Eclipse är också snyggare filmad; fler intressanta perspektiv och fler närbilder på rätt ställen. Slade har dessutom tagit med mer av bakgrunden till karaktärerna och lagt in små historiska tillbakablickar där vi får lära känna framför allt vampyrerna lite bättre. De är inte lika mycket anonyma biroller längre, vilket gör att det känns som att Slade närmar sig böckerna lite mer än tidigare regissörer valt att göra.
Kanske har jag vant mig men de i förra filmen skumt animerade varulvarna känns också de snyggare här och "den stora striden" fungerar bättre och är mindre "kvasiteatralisk" än de i de tidigare filmerna.
Rent handlingsmässigt så gillar jag också Bella klart bättre i Eclipse än tidigare. Hon är inte längre så mesig utan tar för sig och har lite mer av en egen vilja (något som jag upplevde att hon hade, om än i en mer "trots-variant" redan tidigt i böckerna). Jag himlar såklart med ögonen över "inget sex före äktenskapet"-delen och den fåniga åldersnojan hos Bella, men bägge dessa får man snarare tillskriva böckerna och dess mormon-författarinna Stephanie Meyer än filmerna. I grunden är det annars fortfarande en ungdomshistoria (som tydligen tilltalar även en äldre publik...) med en del fånerier som man får lov att svälja. Lautners skådespel imponerar väl fortfarande inte men annars tycker jag att just skådespeleriet känns tajtare än i tidigare filmer.

Kort och gott tycker jag att det här kanske är den starkaste filmen hittills, där den första hamnar precis snäppet under. Betyget blir nog en stark 3/5.

Intressanta recensioner här, här, här och här. (Där det tycks tydligt att mina åsikter om Pattinson och Lautners resp skådespeleri är precis motsatt de flesta recensenters. Där ser man.)