Fjärde Twilight-filmen, Breaking Dawn Part 1, inleds med en frustrerad Jacob (Taylor Lautner) som just fått sin inbjudan till det stundande bröllopet mellan Bella (Kristen Stewart) och Edward (Robert Pattinson). Av de långa förberedelserna som finns med i boken samt genomgången av den långa gästlistan med oändligt många vampyrklaner blir det inte så mycket utan bröllopet kommer och går ganska snabbt i filmen. Det är vackert, men inte så överdådigt som jag förväntat mig, vilket var ett stort plus. Fokus i den här första filmen av två av den fjärde Twilight-boken ligger snarare på de nygiftas bröllopsresa och resultatet av den. Resan går till en vacker ö utanför Rio och efter lite övertalan får så Bella sin efterlängtade bröllopsnatt. Den resulterar inte bara i en omfattande kuddvandalism utan även i en oväntad graviditet. 
Och det är där filmen tar fart på riktigt. Barnet Bella bär, som ingen trodde ens var möjligt, suger bokstavligen talat livet ur henne och majoriteten av vampyrklanen vill försöka abortera det för att rädda livet på henne, något Bella ihärdigt vägrar. Inte heller Jacob lyckas övertyga henne. Samtidigt formerar sig vargflocken när de hör talas om barnet, som de ser som ett nytt hot som måste elimineras, varpå vargflocken och vampyrklanen åter står som fiender. Med bara den ofrivilligt barnlösa vampyrsvägerskan Rosalie (Nikki Reed) på sin sida kämpar Bella för att hålla både sig och sitt ofödda barn vid liv samtidigt som hon försöker hålla den mänskliga delen av familjen på avstånd.
Efter att ha ögnat igenom ett gäng recensioner hade jag ganska låga förväntningar på den här filmen. Men istället blev jag faktiskt lite positivt överraskad. Det är klart att det finns problematiska drag åt det mer politiska och moraliserande hållet, och ibland himlar även jag med ögonen, men man kanske inte måste överanalysera allt. Jag fortsätter att hävda att Bella är en stark och självständig tjej både i böckerna och filmerna. I jämförelse med boken förlorar vi såklart en del av historien, det gäller framför allt sidohistorien om vad Jacob gör medan de nygifta är på bröllopsresan, men den historien klarar vi oss bra utan i filmen. I övrigt tycker jag att regissören Bill Condon (den fjärde i Twilightserien) och manusförfattarinnan Melissa Rosenberg fångat nyckelscenerna från boken bra.
Den största behållningen skulle jag vilja säga fotot står för. Att knyta filmaren Guillermo Navarro till filmen var lyckat. Den är vackrare än någon av de andra filmerna och känns mer 'vuxen' i sitt bildspråk. Förvandlingen av Bella från 'normal' till extremt utmärglad och höggravid är skickligt gjort och slutscenen är riktigt snygg. Även den omtalade födelsescenen var överraskande imponerande.
Nackdelen är framför allt drömsekvenserna, som jag tycker blev lite åt det fåniga hållet och inte tillför särskilt mycket. Jag har också lite svårt för hur man löst vargarnas telepatiska förmågor. Dessutom köper jag inte riktigt Edward och Bella som 18-åringar; de känns båda betydligt äldre, kanske för att Stewart/Pattinson själva (som är i 20-årsåldern) vuxit så pass mycket som skådespelare sedan den första filmen.
Rent innehållsmässigt är det här inte den bästa filmen hittills men det är absolut den snyggaste och mest välgjorda. Jag vet att det är en film som man ska 'älska att hata' men jag har inga problem med att tycka om den. Sammantaget blir betyget 3/5.
Recensioner: Exp, DN, SvD, Cinema
Rent innehållsmässigt är det här inte den bästa filmen hittills men det är absolut den snyggaste och mest välgjorda. Jag vet att det är en film som man ska 'älska att hata' men jag har inga problem med att tycka om den. Sammantaget blir betyget 3/5.
Recensioner: Exp, DN, SvD, Cinema
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar