Apropå film så verkar det som att min förhoppning om The Boat that Rocked verkar få stå tillbaka lite efter att ha läst ett par mer eller mindre sågande recensioner. Trist, jag hade behövt en riktig feelgood-film. Men recensioner är inte allt, jag kommer säkert att se den oavsett.
Lite uppfriskande att läsa att det idag faktiskt är en nackdel med filmer som bygger på allt igenom "grabbig humor" (vad nu det är egentligen) och som bara har kvinnor för att uppfylla perifera syften. Och att det inte bara är kvinnliga recensenters uppgifter att påpeka sådant. Samtidigt kan jag hålla med Anna-Karin i hennes svar att det faktiskt bara speglar hur verkligheten såg ut på det "fria 60-talet". Precis som Anna-Karin också verkar tycka så är det såklart inte en ursäkt som håller hela vägen; Curtis hade ju kunnat göra något av det istället för att bara go with the flow, så att säga.
Lite uppfriskande att läsa att det idag faktiskt är en nackdel med filmer som bygger på allt igenom "grabbig humor" (vad nu det är egentligen) och som bara har kvinnor för att uppfylla perifera syften. Och att det inte bara är kvinnliga recensenters uppgifter att påpeka sådant. Samtidigt kan jag hålla med Anna-Karin i hennes svar att det faktiskt bara speglar hur verkligheten såg ut på det "fria 60-talet". Precis som Anna-Karin också verkar tycka så är det såklart inte en ursäkt som håller hela vägen; Curtis hade ju kunnat göra något av det istället för att bara go with the flow, så att säga.
1 kommentar:
Jo, men då hade han nog fått hitta på en egen story. Om han skulle fått in både budskap och feelgood.
Fast här i Sverige skulle man ju kunna göra nåt om hon den medelålders kvinnan som var med och drog igång Radio Syd. :)
Skicka en kommentar