I den femte filmen, Harry Potter and the Order of the Phoenix (2007), höjdes så kvalitén något i mitt tycke. Det blev mer spännande även om filmen till stor del bestod av prat och förberedelser av olika slag. Lite mer humor upplevde jag också, vilket var ett stort plus. David Yates är regissör nummer fyra i ordningen under Harry Potter-sviten och det är också han som regisserar filmerna som följer efter, ända fram till och med den sista. Med Yates kom åter det lite svarta fram igen som jag upplevde som ett plus i tredje filmen (som också är den bästa hittills). Hermoine (Emma Watson) är också åter lite koolare även om hon fortfarande är mer 'timid' än hon var i de första filmerna.
Effekterna blir allt snyggare utan att ta över men det som är den tydligaste höjningen är nog karaktärerna och insatserna från de som spelar dem. Helena Bonham Carter som crazy Bellatrix var säkerligen ett självklart val (hon spelar såna roller utomordentligt bra) och Dolores Umbridge (Imelda Staunton) var, bokstavligen, en färgklick som fick mig att le nästan varje gång hon dök upp i rutan. Luna Lovegood, den knasiga nästan genomskinliga flickan var också väldigt bra castad i Evanna Lynch. Det finns såklart fler att nämna men ni bör se för er själva. Jag börjar dock fundera på vad som är Severus Snapes (skickligt spelad i varje film av Alan Rickman) hemlighet, men det kommer säkert.
Den femte boken ska visst också vara den tjockaste, men jag måste säga att som icke-läsare (än) av böckerna så märktes det inte så väldigt mycket att det skulle saknas saker. Jag skulle säkert tycka annorlunda om jag läst dem, men det är också anledningen till att jag tycker det blir bäst att se filmen före boken; man får så mycket mer sen. Betyget denna gång blir i vart fall en svag 4/5.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar