I väntan på en filöverföring fuskade jag lite och tittade åter in på en nyhetssida för att uppdatera mig. Och då, när jag såg uppbådet kring förflyttningen av den misstänkta till rätten, då såg jag just det som min kloka M talade sig varm och lite arg kring igår, men som jag inte var redo att hänga med på fullt ut;
Vi håller på att skapa en anti-hjälte av sällan skådat slag.
Nästan som en rockstjärna. Vi visar bilder han själv regisserat där han håller vapen och klär ut sig i uniform. Ser hans egenhändigt uttänkta och iordningsställda facebooksida. Vi visar bilder från luften på hur han siktar på liggande ungdomar, vi kan läsa allt om hans barndom och vi delar hans manifest. Och det slår mig plötsligt med kraft hur sjukt det är.
Jag har läst så väldigt mycket av det som funnits tillgängligt och med facit i hand kan jag villigt erkänna att jag mer än väl klarat mig utan två tredjedelar av det jag läst. Jag behövde inte veta allt det. Jag behövde inte se alla bilder. Det kunde ha skalats ner så mycket och jag blir allt mer övertygad om att det är just det man borde ha gjort. Kapplöpningen att vara först med det senaste är lite smutsig och otäck.
Vad blir det av det här? Vad gör vi honom till? Vad gör det med de som faktiskt delar hans åsikter? Hur stor del ska vi frivilligt vara av hans regisserade sjukheter?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar