Kladdkakemuffinsen blev, hör och häpna, inte jättemisslyckade. Kanske inte heller det bästa jag smakat, men godkända. Däremot förvånade mandelflarnsmeten mig med att fucka upp totalt så det slutade i soporna. Idag hängde jag således på låset på Ica i byn intill (1 mil bort) för att handla nya ingredienser och göra ny sats. Nu med lite assistans från Mr M. Och det tycks som att de nu också blir godkända.
Jag önskar verkligen att jag vore ännu lite bättre på att baka, men det är ofta det inte riktigt vill sig hela vägen. Dunno why. Sen ska det väl tilläggas att jag blir lite nervös och prestationsångrig (jorå) av att baka åt M:s mamma, den pensionerade dietisten som alltid gör perfekta saker i köket, med (nästan alltid) nyttigt innehåll osv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar