Att skriva för att skriva

Som jag sagt tidigare; oftast tänker jag ärligt talat inte på att någon läser min blogg, även om jag vet det. Jag vill inte skriva för att andra ska läsa, utan skriva för att skriva; för mig själv. Faktiskt är det så, annars tror jag det skulle bli konstigt, opersonligt framför allt. Så funkar jag. Ibland blir jag dock läskigt medveten om att andra än mina närmaste läser... Välkommet och roligt, såklart, men läskigt. En tanke som får passera.

Inatt vill jag verkligen somna "som man ska", dvs inte när resten av tidszonen kliver upp till sina åttatillfem-jobb. Ska läsa nåt hjärndött och sedan somna gott. Snälla? Eller kanske jag ska ge upp, det är ändå snart jobbdags igen.