Det är vackert här nu. Snöigt och kallt, ungefär som vintrar ska vara, antar jag. Igår var jag med Mattias i Ratan ett tag och det var så otroligt vackert. Gnistrande snö, stilla över havet, alldeles tyst och kallt. Jag älskar verkligen det där stället, det gör jag. Det känns som att det är så jag vill bo. Det får nog bli så snart igen. Någon gång. Kanske...
Visst finns det fördelar att bo i stan, men jag måste säga att jag nog inte utnyttjar dem som jag hade tänkt eller hoppats. Det är sällan jag går runt på stan och ens fönstershoppar. Minns knappt när jag var där senast. Jag kan inte påstå att jag varit iväg och fikat på stan mer nu än tidigare och inte en enda gång har jag varit på krogen och sen kunnat vandra hem utan behov av hämtning eller övernattning. Visst, det är närmare till jobbet, men det innebär att jag kommer 20-30 minuter tidigare hem, ingen jätteskillnad. Den största skillnaden är bensinutgifterna såklart.
Nä, jag vet inte. Annars har jag kanske mest känt av trista saker med stan. Grannar, med dålig musiksmak, som inte drar sig för att festa halva nätterna (tror att de flyttade ut i helgen som var dock), total insyn in i lägenheten (första våningen) så att jag nästan alltid har persiennerna nere och så den lilla stölden i tvättstugan då. Jo, och så har jag com hem-internet med 8/1 Mbit för samma pris som vi på landet hade kabel med 100/100 Mbit. Inte att förglömma... En annan konstig skillnad är att på landet, 4-5 mil från stan, kom morgontidningen mellan 1-2 på natten. Här i stan får jag den först kring kl 6. Är inte det konstigt?
Jag har inte reflekterat så mycket över min stadsflytt förrän de senaste dagarna, då jag gjorde ovanstående upptäckt. Jag kanske borde söka ett annat ställe att bo på, utanför stan, där kissarna får tillbaka sin frihet på sommaren igen (nu vill de knappast gå ut iaf, det är 16 minus idag..). Jag vet inte, jag får fundera vidare.
Visst finns det fördelar att bo i stan, men jag måste säga att jag nog inte utnyttjar dem som jag hade tänkt eller hoppats. Det är sällan jag går runt på stan och ens fönstershoppar. Minns knappt när jag var där senast. Jag kan inte påstå att jag varit iväg och fikat på stan mer nu än tidigare och inte en enda gång har jag varit på krogen och sen kunnat vandra hem utan behov av hämtning eller övernattning. Visst, det är närmare till jobbet, men det innebär att jag kommer 20-30 minuter tidigare hem, ingen jätteskillnad. Den största skillnaden är bensinutgifterna såklart.
Nä, jag vet inte. Annars har jag kanske mest känt av trista saker med stan. Grannar, med dålig musiksmak, som inte drar sig för att festa halva nätterna (tror att de flyttade ut i helgen som var dock), total insyn in i lägenheten (första våningen) så att jag nästan alltid har persiennerna nere och så den lilla stölden i tvättstugan då. Jo, och så har jag com hem-internet med 8/1 Mbit för samma pris som vi på landet hade kabel med 100/100 Mbit. Inte att förglömma... En annan konstig skillnad är att på landet, 4-5 mil från stan, kom morgontidningen mellan 1-2 på natten. Här i stan får jag den först kring kl 6. Är inte det konstigt?
Jag har inte reflekterat så mycket över min stadsflytt förrän de senaste dagarna, då jag gjorde ovanstående upptäckt. Jag kanske borde söka ett annat ställe att bo på, utanför stan, där kissarna får tillbaka sin frihet på sommaren igen (nu vill de knappast gå ut iaf, det är 16 minus idag..). Jag vet inte, jag får fundera vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar