Jag lever fortfarande, om nu någon var tveksam över det. Jag var nog det själv igår en stund, då kroppen svek mig totalt. Inte trodde jag att det kunde vara så utpumpande att sitta/halvligga i ett telefonmöte med styrelsen i ett par timmar, men efteråt var jag som en svettig liten fläck som med möda och stapplande steg tog mig till badrummet i hallen. Mycket märklig sjuka det här. Jag är inte överdrivet förkyld, men kroppen liksom styr inte. Jag orkar ingenting. Just nu är jag hyfsad, orkar sitta upp och långsamt greja med datorn, men också det känns som en stor ansträngning. Avskyr att känna mig såhär svag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar