Det blev Los Abrazos Rotos (Brustna Omfamningar) till sist. Vet inte vad jag ska säga om den, det var helt klart en bra film, men så vidare värst lyrisk kände jag mig kanske inte efteråt.I kort handlar det om en skådespelerska, Ḿagdalena (Penélope Cruz) och hennes förhållande till regissören Mateo, samt den mäktiga man, Ernesto (José Luis Gómez) som Magdalena lever med. Historien pendlar mellan nutid då Mateo försöker utveckla sitt regisserande trots att han blivit blind, samt 14 år tillbaka i tiden då Magdalena fick prova på skådespeleriet i en av Mateos filmer.
Jag gillar det spanska, älskar språket och Penélope Cruz likaså (även om hon kändes lite på rutin), men kanske är jag ingen Almodóvar-typ trots allt. Jag vet inte. Jag har stängt av Allt Om Min Mamma (visst är det den med tjurfäktningsgrejen?) och gett Dålig Uppfostran ett mellanbetyg.
Och mellanbetyg blir det nog även för Brustna Omfamningar. Jag tycker den saknar lite fart, jag väntade liksom på något som aldrig kom, oklart vad. Skådespekeriet är godkänt, den prestation som sticker ut är Blanca Portillos tolkning av Judith, som hon gör väldigt bra. Rubén Ochandianos (som ser väldigt mycket ut som Christian Slater) biroll Ray X är också väldigt bra.
Men, lite ljummen film för min smak. 7/10, trots allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar