Satt just och spanade igenom en del av mina foton. Syftet var mest att studera iPhoto som det heter på Mac, men istället fastnade jag i bilderna. Lite märkligt att skrolla sig genom sina senaste 6-7 år sådär. Det finns mycket blandning. Många olika Saror, inte minst. Det kanske är så man upptäcker var och hur man trivs?
Begravningsbilderna skrollade jag mig förbi som hastigast och stannade istället vid bildalbum som Annas och min semestertripp (2009?), blandade Stockholmsbesök, Gudruns icke-bröllop, M & jag på 'riktiga' bröllop, bilder på det nyköpta huset osv. Och så bilder på familjen, den blodsbundna. Glada Sara-bilder med syskonbarn av olika storlekar i famnen, bilder på syskonen med tillhörande galna minnen, bildbevis över en lillasyster som gått från en nervös blond lucia-unge till en nästan vuxen, svartklädd tjej med kedjor och tre olika färger på håret. Och jag tror att min familjesaknad från helgen inte riktigt har gett med sig. Säkert en avspegling av många saker samtidigt; reell saknad av syskon jag ser för sällan, en oundvikligt ankommande familjepräglad högtid, ett nyligt, inte jättebra skaffa-barn-samtal med en vän samt allmän livsförvirring.
Jag antar att det går över om jag bara försöker att begrava mig i uppsatsarbetet istället, inte sant? Och så borde jag planera in en besöksresa söderut tidigt i vår.
Begravningsbilderna skrollade jag mig förbi som hastigast och stannade istället vid bildalbum som Annas och min semestertripp (2009?), blandade Stockholmsbesök, Gudruns icke-bröllop, M & jag på 'riktiga' bröllop, bilder på det nyköpta huset osv. Och så bilder på familjen, den blodsbundna. Glada Sara-bilder med syskonbarn av olika storlekar i famnen, bilder på syskonen med tillhörande galna minnen, bildbevis över en lillasyster som gått från en nervös blond lucia-unge till en nästan vuxen, svartklädd tjej med kedjor och tre olika färger på håret. Och jag tror att min familjesaknad från helgen inte riktigt har gett med sig. Säkert en avspegling av många saker samtidigt; reell saknad av syskon jag ser för sällan, en oundvikligt ankommande familjepräglad högtid, ett nyligt, inte jättebra skaffa-barn-samtal med en vän samt allmän livsförvirring.
Jag antar att det går över om jag bara försöker att begrava mig i uppsatsarbetet istället, inte sant? Och så borde jag planera in en besöksresa söderut tidigt i vår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar