Det började med en dumpning som han inte verkade se komma. Bitter och berusad beger han sig hem till studentrummet och hackar sig in i Harvards servrar för att komma åt bilder på de kvinnliga studenterna i elevkatalogerna. Dessa läggs sedan, två och två, upp på en ny sida, FaceMash, där besökaren väljer vilken som är sexigast av de två. På några timmar drar sidan åt sig så mycket trafik som systemet orkar, han blir påkommen och avstängd i sex månader.
Det är inledningen på filmen The Social Network, som baseras på historien om hur studenten Mark Zuckerberg (Jesse Eisenberg) blev den yngsta dollar-miljardären i världen (han sägs vara god för 6,9 miljarder dollar). Med FaceMash bakom sig som 'socialt experiment' skapade Zuckerberg och ett par av hans kompisar det som idag är Facebook med 500 miljoner användare världen över. I filmen hoppar historien mellan just berättelsen om hur det stora guldföretaget bildades med sekvenser från två förhandlingssalar. Zuckerberg blev dels stämd av tre äldre studenter som hävdade att han stulit deras idé, som de bad honom utveckla åt dem, dels av sin före detta bästa vän, och medskapare av Facebook, Eduardo Saverin (Andrew Garfield) som på ett inte så snyggt sätt blev avlurad sin aktieandel av sina kompanjoner.
På vägen dit är det mycket nerdpojkar som kodar vid datorerna, men då det allena inte skulle ha blivit en lika bejublad film har regissören David Fincher kastat in lite dramaturgiska moment som starstruckade tjejer som bjuder ut sig åt de unga herrarna och en hel del festande. Vi får också se hur Zuckerberg kommer i kontakt med en av Napsters skapare, Sean Parker (Justin Timberlake) och hur hans idéer och bidrog till att Facebook inte bara blev en angelägenhet för collegestudenter i USA utan för människor över hela världen.
Fincher har gjort en snygg och rapp film av Aaron Sorkins manus. De få gånger kameran stannar kvar i samma läge är det för att betona någon form av eftertänksamhet. Dialogen är humoristisk såväl som snabb och den levereras skickligt, inte minst av Eisenberg och Timberlake. Som en motpol är Garfield bra som den mer försiktige Eduardo och det är svårt att inte känna med honom vare sig han blir blåst av sin polare eller får en galen flickvän på halsen.
Historien, så som den är gjord i filmen, lämnade mig, som daglig Facebook-användare, med en något smutsig känsla när eftertexterna rullade, men en faktakoll senare så känns det iaf något bättre. Hade inte Facebook funnits på riktigt hade det här känts som en fiktion som gick ett steg för långt, nu vinner den istället på att man som åskådare inledningsvis tror att allt är på riktigt. Nu är långt ifrån allt i filmen alltså sant (speciellt verkar inte Zuckerberg själv vara den totalt oempatiska douchebagen som han utmålas som), men sant är att ett par programmerar-genier skapade en websida som idag omsätter miljarder och som är det första miljoner människor tittar in på när de vaknar på morgonen. Det är ändå onekligen rätt häftigt. Betyg: 4/5.
Recensioner: här, här och här.
Recensioner: här, här och här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar