Läser ikapp lite bloggar när jag liks har tid. Ser att fler än jag funderar över mer spännande dialektala skillnader i landet. När jag flyttade upp till Umeå hade M:s familj en stuga vid havet som benämndes "stugan". Det låter ju som en liten låda nånstans (lite som de där ministugorna vi hyrde i Falkenberg när jag var superliten, med exakt ingen tillhörande gräsmatta), men det är det verkligen inte. Det är dessutom två stugor. Med tomt, trädgårdsland och båtplats. Även nu när föräldrarna flyttat dit permanent så bor de "i stugan" och inte på landet.
Söderut åker man nog sällan till stugan utan snarare till landet eller möjligen till lantstället. Undantaget tycks vara Anna-Karin (såklart ;) som är extra eljest och åker till torpet.
När jag tänker på det så omnämner både jag och M vårt tidigare gemensamma hem som "huset", kort och gott. Kanske samma sak?
Hm. Nästan en fråga för ett av mina favvoprogram på P1; Språket.
Söderut åker man nog sällan till stugan utan snarare till landet eller möjligen till lantstället. Undantaget tycks vara Anna-Karin (såklart ;) som är extra eljest och åker till torpet.
När jag tänker på det så omnämner både jag och M vårt tidigare gemensamma hem som "huset", kort och gott. Kanske samma sak?
Hm. Nästan en fråga för ett av mina favvoprogram på P1; Språket.
2 kommentarer:
Jag är inte säker på att det är så dialektalt ändå. Har vänner som kallar det olika lite oberoende av var dom bor. Tror det mer handlar om hur huset ser ut, ändå.
Att vårt torp är Torpet, med stort T, beror på att det är ett torp. Som när det byggdes låg vid ett par större gårdar. Min mor som är från Örebro använder det ordet, liksom min far som var från söder om värmländska Kristinehamn.
Andra i Värmland som har stuga som inte är ett torp åker nog till stugan, tror jag. "Landet" kanske är en mer stadsgrej att säga?
Skriv till Språket och fråga, vettja!
Hm, jag får nog göra det ändå...
Skicka en kommentar