Och vem dök upp som Knight in shining armor?

Hm, det var definitivt länge sedan jag såg Garden State men den höll absolut fortfarande. Still love it. Nu förstår jag nog också varför hjärnan ville se den just idag. Spännande.

Vad jag däremot inte mindes var detta:

"Tim can speak klingon." Haha, det har kommit handy även senare.

Me love Garden State

Det enda jag var sugen på att se ikväll var av någon anledning Garden State men eftersom jag lånade ut den för två (tre?) år sen och aldrig fick tillbaka den fanns den inte i samlingen. Inte heller fanns den på någon av de fyra webuthyrningsställena*, vilket är märkligt. Hur kan den inte finnas tillgänglig? Det är en riktigt bra film. Okej, Portmans roll balanserar precis på gränsen till att vara för överdriven, men jag älskar den filmen ändå. Den är bra för hjärtat på ett skumt sätt. Braffs bästa prestation hittills.

Nu har jag i vart fall fått tag på den. Hm, vad var poängen med det här inlägget? I don't remember*.

*Bare with me, jag har hög feber och snor i huvudet och vet inte vad något heter eller vad jag håller på med just nu.

För tre år sedan

Idag för tre år sedan kom det väntade men fruktade samtalet från sjukhuset i södra Sverige som menade att det nog var dags att stänga av pappas respirator. I fem veckor hade han legat på intensiven och inget gick åt rätt håll, snarare tvärtom. Han hade inte varit medveten om omgivningen i någon större utsträckning sedan jag och syskonen lämnade sjukhuset nån vecka tidigare. Jag är fortfarande tacksam för att jag aldrig fick en direkt fråga av läkaren. Hur tar man ställning till nåt sånt?

En dryg timme senare, vid femtiden på eftermiddagen ringde det igen och pappa var borta. 'Lugnt och stilla', 57 år gammal. Min stora pappa med det stora hjärtat men med de stora bekymren.

Första året fanns han konstant med mig hela tiden. Nu är det på ett annat sätt. Jag tänker på honom väldigt ofta och mycket, men inte längre bara med sorg. På något märkligt sätt känns det som att jag förstår honom så mycket bättre nu än när han levde och alla hinder och sårade känslor fanns emellan oss. Att tvingas gå igenom de få tillhörigheter han hade var på ett sätt också nyttigt. Och möjligheten att kunna tänka bakåt utan att rädas framtiden. Jag har fler svar på frågan 'varför' och ser fler likheter och gemensamma drag mellan oss nu. Vi delar samma skörhet, men där han nog såg svaghet har jag försökt finna styrka. Jag känner såklart fortfarande sorg, inte bara för att han dog utan också, och kanske mer, för allt som aldrig blev.

Hur det än var så var jag alltid 'pappas flicka' och så känns det fortfarande. Jag är dock innerligt tacksam att jag valt att hantera negativa egenskaper och bekymmer på ett annat sätt än vad han valde att göra. Pappa lärde mig också indirekt att se människan bakom problemen och människan bakom hans problem är den jag hoppas bära med mig livet ut. Fina pappa.

Host & snörvel

En ganska jobbig natt senare inser jag att det var helt rätt beslut att stanna hemma från jobbet, och att det inte lär bli jobb inatt heller. Alldeles yrslig av feber har jag varit, hostar som en tok och alla andningsvägar är besvärliga. Great.

M skjutsade ut mig till landet igår så att jag dels skulle slippa smitta syrran och dels för att lantluft och kattgos kunde göra susen. Men just nu känner jag inget större stöd från kattdamerna; den ena kom just in upprörd över den skräniga flock med måsar som intagit gräsmattan ('kan inte personalen göra något åt det istället?') och en skäller på mig så snart jag hostar. Inte ens knäkatten Mina vill vara nära alltför länge då personalen lever om så pass. Så populär jag känner mig.

Sjuk...

Så blev jag sjuk ändå till sist. Vaknade imorse i mitt soldränkta sovrum under duntäcket och frös som en galenpanna. Hostar, snörvlar och lever om. Halsen är mer svullen och varm på utsidan än inuti, märkligt nog, men gör ont. Efter en stunds inre överläggning sjukanmälde jag mig inför inatt även om en karensdag kommer att svida extra mycket på semesterlönen i juni. Jag tror helt enkelt inte att jag skulle palla att vara på jobbet. Och så vill jag inte smitta 'änglarna' som antagligen skulle klara en kraftig förkylning sämre än vad jag gör.

Men hur kommer det sig att jag alltid får dåligt samvete när jag är sjuk från jobbet? Alltid! Är det bara jag som funkar så?

Lite go'söndag också

Fast bortsett nämnda 'krämpor' (alla kvalar väl inte in som det) har jag haft en trevlig söndag. Vi har varit på mysiga Tullgården i Ratan och ätit en supergod buffémiddag med Mr M:s föräldrar, hans syster och två av hennes barn. Det var trevligt och väldigt gott. Det kan nog bli repris på det till midsommar igen.

Även om buffén i sig innehöll en del vegetariskt så gjorde de flera olika extragrejer åt mig och M, riktigt lyxigt. Dessutom tror jag det var kött och fisk från byn på buffébordet, det är en bra sak. Kan definitivt rekommendera ett besök!

Eller kanske inte

Okej, bakfylleångesten är totalt självförvållad (och det blir inget mer med det resten av det här året) men jag har mensvärk from hell och ömma satans förkylningsblåsor i gommen och under tungan (aj) så liiite synd om mig kan det väl vara ändå?

Dagen efter

Oj, utgång igår kväll med Ulrika och Anna. Alltid...spännande? Först middag hos A i deras nya lägenhet och sen skjuts till universitetet och Corona där Veronica Maggio spelade (väldigt sent). Av henne såg jag just inte så mycket faktiskt, det var sjukt mycket folk.

Läser i tidningen idag att det var stökigt i Umeå inatt och stökigast just på Corona. Jag såg inte så mycket stök men det kan ha varit nåt rekord i antal poliser på ett och samma ställe. Det gör mig såklart absolut ingenting, mest något jag noterade. Gissar att brännbollshelgen har gett polisen en del arbete, även om Fysikgränd inte levde upp till sitt rykte till fullo i år. Är det inte där så är det någon annanstans, helt enkelt.

Men det var trevligt igår, tack tjejer för det!

No, not a chance!

Det smög sig på ett halsont i eftermiddags. Eller smög, det överrumplade mig snarare. Det känns som att jag åkt tidsmaskin och varit på konsert -96 och skrikit mig hes, ungefär. Hostig och brännande värk. Weird. Och det får inte hända att jag vaknar upp sjuk imorgon. Inte alls. Så jag har överdoserat honung ikväll och hoppas på det absolut bästa.

Väldig tur att jag inte tog på mig extrajobb.

Det krisar hit och dit

Hm, telefonen har gått varm sen jag vaknade idag. Verkar vara någon kris på jobbet inatt. Övervägde en stund att ställa upp men jag måste verkligen hinna ordna lite saker. Kan låta trivialt men jag har en middag/utgång och en släktmiddag att närvara på i helgen och exakt inga kläder i garderoben som funkar. Jag har nött ut det lilla fancy stuff jag haft. Jag hade till och med en garderob-meltdown alldeles nyss för att jag inte har några kläder att ha på mig när jag ska fara och handla kläder... Produktivt.

Dessutom har jag tvingat mig upp tidigt för att vända dygnet. Och så skulle jag vilja hinna varva ner på landet en kväll och ha lite kvalitetstid med M som jag knappt sett den här veckan. Plus att jag måste fixa bilen imorgon fm. Så jag försöker att stöka undan det dåliga samvetet varje gång jag vänder på luren* och tänker att de nog hittar någon annan. Krisar det på söndag kan jag vara ställa upp, men det är väl så dags då.

*htc:s kanske bästa funktion; vänd på luren=tyst läge!

Sara needs her car!

Jag hoppas få bilen fixad under helgen för oj vad jag saknar den! Jag promenerar allt som oftast överallt jag ska, men till jobbet är det lite för långt, en mil ungefär. Men det här med att åka buss till och från jobbet funkar helt enkelt inte särskilt bra. Bor och jobbar man utmed samma linje funkar det säkert bättre, men om man som jag måste byta blir det genast strul. Det går helt enkelt snabbare att promenera till den andra linjen åka hela vägen och byta.

Med sommartidtabellen måste jag nu lämna hemmet 19.35 på kvällarna istället för 20.30 när jag har bil. På morgonen skiljer det ibland något mindre men den avslutande promenaden på 25 minuter är inte alldeles angenäm när man är trött och har ömma ben efter spring på jobbet.

Inte heller är det alldeles kul att dela buss med idel morgonfräscha lukta gott-människor när man själv luktar en blandning av svett och handsprit, har gårdagskvällens mascara halvvägs under ögonen och i övrigt ser rätt blekgrå ut. Glömmer jag dessutom att ta ur jobbfrisyren (två slarviga flätor, den ultimata jobbfrisyren) är looken fulländad...

Så jag ber en stilla bön till min röda fransyska att vara medgörlig och snäll i helgen och svara bra på den behandling jag planerat för henne. Please?!

Mmmmzznark!

Åh, äntligen hemma efter en stressig morgon på jobbet. Nu ska det bli gott med snabb frukost och sen gömma sig under täcket i några timmar för att kliva upp skapligt och vända om dygnet inför helgen. Känns väldigt lockande att sova bort hela dagen men jag borde verkligen vända och dessutom skulle jag behöva handla lite idag. Men vi får se vad som orkas med.

Are we there yet?

Lillasyster har ägnat sin lediga eftermiddag åt tvättstugan, M är på väg hit för att ordna middag och själv har jag kunnat sova (och drömt vilt, igen) hela dagen i stort sett ostört. Kan det bli bättre? En jobbnatt kvar före helg!

Dagens (halvcreepy) i-landsproblem

Bekymmer: jag avskyr känslan av insmorda fötter. It creeps me out! Men mina stackars fossingar ber om omvårdnad och jag ignorerar dem. De faller väl av snart. Kan man inte uppfinna laser eller nåt som gör fötter ompysslade, mjuka och mysiga? Laser används ju till en massa saker.

Och när vi ändå radar upp i-landsproblem; jag vill kunna sitta ute i solen OCH se på film samtidigt. Lösning på det?

Film 12/11: Partir

Mycket sex blir det i Catherine Corsinis Partir (dåligt översatt till 'En sydfransk affär') där Suzanne (Kristin Scott Thomas) blir passionerat förälskad i Ivan (Sergi López). Ivan är svartarbetaren som just kommit ut från fängelset och som anlitats av Suzannes make Samuel (Yvan Attal) till att göra om ett av det flådiga sydfranska husets uthus till en mottagning för Suzanne som ledsnat på hemmafrulivet och tänkt gå tillbaka till sitt jobb som sjukgymnast.

Suzanne lever upp i mötet med Ivan och berättar om sin förälskelse för maken, samt att hon vill skiljas. Men Samuel släpper inte sin hustru, som han ser som en av sina ägodelar, i första taget och vi kastas in som åskådare i en smutsig, våldsam och psykologisk historia.

När jag såg filmen slogs jag av känslan att det hela handlade om en kamp mellan vuxna egon där barnen enbart tycks spela en roll som spelpjäser. Men det är antagligen ett genomtänkt fokus på de vuxnas (ful-) spel och en syn på den gifta kvinnan som livegen. Jag har dålig koll på fransk skilsmässolagstiftning men av döma av filmen så verkar den uråldrig och det sätter Suzanne i en nästan obegriplig sits. Filmen är välspelad (inte minst av Scott Thomas) och bitvis ganska spännande och jag gillar att ingen av karaktärerna är sådär fullt ut sympatiska. Men ibland blir den lite tråkig och frustrerande. Jag blev lite less på det svettiga sexet (även om också det är välspelat), jag köpte inte Suzannes agerande alltid och ibland fann jag mig stirrande på de vackra miljöerna snarare än på filmens handling. Men en helt okej film med ett bra slut. Betyg 3/5.

Slö-Sara

Seriös tröttma drabbade mig plötsligt på kvällen när jag varvade ner. Så nu har jag tantlurat en timme helt skamlöst såhär sent på kvällen. Men jag har fått lite gjort idag, så det var ju bra. Men inte allt som jag ville, men så får det väl vara.

Har känt mig såhär märkligt och plötsligt trött i över en vecka nu. Vet inte om jag bara slitit på kroppen för mycket med all dygnsvändning, om jag har något skräp på gång i kroppen eller om jag bara blivit sommarslö lite för tidigt. Det återstår väl att se. Men jag vet att iaf två nattare till på jobbet med har känt sig halvsjuka den senaste veckan så kanske har det med det att göra. Den som lever får se. Men det vore skönt om den mentala stressen (det är så jag bäst kan beskriva läget i huvudet, tror jag) släpper inom kort. Helst före semestern, tack.

Men nej!

Showtime tycks ha bekräftat att de lägger ner United States of Tara efter den pågående säsongen. Hur trist som helst! Det är uselt att alla serier måste följa samma dramamall och attrahera si och så (väldigt) många människor för att få lov att fortsätta. Klart jag förstår det ekonomiska i det hela, men det är lite tragiskt. Likformigheten blir total. Übertrist.

Låt oss hoppas på så få cliffhangers som möjligt i det sista avsnittet.

Åt rätt håll

Och nu är jag ute på landet, inte heller det helt enligt planerna. Men det kändes trivsamt. Har inspekterat sjukkissen som nu stödjer på tassen, även om hon fortfarande haltar. Ett sår syns också nu längst upp på benet, men vi bråkar inte med det så länge det verkar gå åt rätt håll. Jag vet inte om hon blivit biten eller fastnat i något. Huvudsaken är att hon är piggare och tom varit ute ikväll.

Sovdagar två

Helgen är förbi, den har bestått nästan enbart av jobb, sömn, film och lite mat däremellan. Nu två lediga dagar innan det är dags igen. Tanken var att stiga upp tidigt idag men efter att ha varit vaken en timme böjde jag mig åter för den sköna sängen och lurade ett par timmar till. Egentligen inte för att jag var så trött utan mer för att jag ville. Varför kämpa med att vända dygn när jag ändå snart måste vända tillbaka? Inte bråka så mycket med kroppen, tänker jag.

Film 11/11: Into the Wild

Äntligen har jag kommit mig för att se Sean Penns omtalade Into the Wild (2007) som baseras på den sanna historien om Chris McCandless flykt från ett samhälle han inte uppskattade till den ensliga vildmarken i Alaska.

Chris (Emile Hirsch) växer upp i en hyfsat välbärgad familj i USA på 80-talet. Han går ut college med fina betyg och anses intelligent och beläst. Under tonåren börjar han dock ifrågasätta de existerande ordningarna med fattigdom och orättvisor. Han får även veta en stor hemlighet om sina föräldrar som får honom att känna sig uppväxt i en lögn.
1990, direkt efter college, ger han i hemlighet bort sina sparpengar om 24000 dollar till välgörenhet och beger sig i stort sett medelfri ut på en planlös luff över USA (samt till Mexico). Han bryter omgående kontakten med sin familj och kallar sig istället för Alex Supertramp när någon frågar, i syfte att inte bli hittad. Han tar ströjobb när han behöver pengar men lever i stort på så lite som möjligt. Hans dröm är att bege sig till Alaska och leva ensam i vildmarken en tid.
På sin resa träffar han en rad människor som på olika sätt påverkar och knyter an till honom, men han väljer alltid att fara vidare; mänskliga relationer är underordnade den med naturen, är hans utgångspunkt. Under filmens gång får vi dels ta del av själva resan, människorna och de tankar som Chris/Alex skriver ner i sin dagbok. parallellt får vi även via systerns (Jena Malone) berättarröst veta hur hans totala försvinnande påverkar familjen hemma.

Filmen baseras som sagt på en sann historia och lite sökningar efter att jag sett den visade att det mesta stämmer ganska bra med verkligheten, trots att vissa händelser ibland nästan känns väl spektakulära. Sean Penn lär ha kämpat i 10 år för filmrättigheterna efter att ha läst Jon Krakauers bok om Chris, och jag måste säga att resultatet är otroligt bra. Filmen är snyggt gjord, rollprestationerna är väldigt bra rakt över med få undantag, inte minst är Hirsch otroligt skicklig på att gestalta den allt mer förändrade Chris. Filmen känns inte överdramatiserad på traditionellt Hollywoodmanér och det behövs verkligen inte heller; berättelsen står bra för sig självt. Möjligen upplevde jag en liten dipp i intresset i mitten av filmen, men den var kortvarig. Även musiken av och med Eddie Vedder är riktigt bra.

Jag har lite svårt att motivera varför den inte skulle få full pott i betyg, så jag har ändrat min inledande 4:a till 5/5. Omständigheterna då jag såg den kunde vara bättre, men det rår inte filmen för.

(Jag rekommenderar starkt att inte läsa på något alls om Chris McCandless innan du ser filmen, filmupplevelsen bör stå för sig självt. Men efteråt finns det en uppsjö av kompletterande information att ta åt sig, för den vetgirige. Personligen skulle jag kunna skriva en halv bok om mina egna funderingar...)

Fler filmtips!

Ser att Tv4 visar Gone Baby Gone (2007) kl 21.30 (tyvärr med nyheter mitt i) ikväll. Ben Afflecks första stora regissörprojekt som är ett helt klart lyckat sådant. Spännande och välspelat med bl.a Casey Affleck, Morgan Freeman, Michelle Monaghan och Ed Harris.

Filmtips!

Sent igår kväll visade Svt Ruben Östlunds De Ofrivilliga och jag hade turen att kunna se en del av den. Måste säga att den höll för en andra tittning. Så istället för att bara halvsåga svensk film vill jag rekommendera en av de som faktiskt håller måttet och som är intressant på riktigt (även om jag kanske inte helt gillar fototekniken hela vägen). Liten varning för att man som tittare ständigt känner sig lite obekväm, eller i vart fall gör jag det när jag ser film där i stort sett varje rollfigur är obekväm. Men filmtips alltså, jag har tidigare gett den en 4:a och den står jag fast vid.

En annan film jag är nyfiken på är The High Cost of Living med Scrubs Zach Braff i huvudrollen. Jag har funderat på när han skulle dyka upp med något nytt, gärna i regissörsrollen, men här gången står han bara framför kameran. Men jag tror att den fått ett gott mottagande och jag hoppas kunna se den snart. Att Braffs gamla vapendragare Joshua Radin tycks stå för musiken är inte heller en dålig sak. Trailer nedan (men se inte hela om du inte som jag har dåligt minne för lite för mycket avslöjas i vanlig ordning):

Det ömmande personalhjärtat

Och fina mellankissen har gjort illa tassen. Igår morse upptäckte jag att hon satt med ena tassen upphöjd och när jag försökte ta i den så jamade hon lite panikslaget. Vi har försökt hålla henne och se så att inget sitter i tassen men det tycks vara nån stukning eller nåt.

Som brukligt med katter håller hon sig mest undan nu, ligger under sängen eller skänken och ser eländig ut. Stackars liten. Det var med stort besvär som hon tog sig uppför trappen igår så vi har ställt upp mat här åt henne men hon verkar inte sugen på något alls, det lilla sötmongot.

Jag hoppas att det går över på ett par dagar och att vi slipper fara med henne. Både för att hon avskyr bilen och för att det tenderar att bli ganska dyrt.

Eftermiddagsstund har guld...

Good morning sunshines! Jo, det är lite sent men attans vad jag sovit bra idag. Bådar gott inför sista helgnatten. Så mycket enklare att jobba två och inte tre nätter på helgen också. Jag var pigg imorse så jag styrde bilen mot landet, vilket säkert kan vara en förklaring till att jag sovit gott.

Lite synd att sova bort en så fin dag som denna, men visst ska det vara sol och finheter i veckan mina lediga dagar också? Hoppas det.

Film 10/11: Fyra år till

Att vara partiledare för Sveriges största parti är uppenbarligen ganska tråkigt. Så tråkigt att när man trots partistorlek inte får lov att leda landet helt ledsnar på allt vad förhandlingar heter och överlåter det till sina närmaste medarbetare. Så är det i vart fall lite för David (Björn Kjellman), ledare för folkpartiet. Och politiken som sådan blir plötsligt än mindre intressant när han, bokstavligen, snubblar in i Martin (Eric Ericson), riksdagskandidat för socialdemokraterna. Den gifta David hamnar plötsligt i ett läge där han känner starkt intresse för en meningsmotståndare tillika homosexuell man. Är det tillåtet med kärlek över blockgränserna och vad skulle en gayromans betyda för Davids egna liv och karriär?

Fyra år till (2010) möttes av idel bra betyg av kritikerna men jag känner få som faktiskt sett den. Själv är jag som bekant ofta svårroad av svensk film men lockades ändå att se den, inte minst för att den regisseras av en intressant regissör, Tova Magnusson, som vi annars mest sett som en ganska bra skådespelerska. Tova är med i rollistan även här, hon spelar Davids fru och närmaste medarbetare, Fia. Regimässigt är filmen helt okej, det är även ett rätt snyggt foto, som ibland utmanar det vanliga svenska filmspråket lite.
Mitt problem är nog storyn och dialogen. Den är förvisso bra rent språkligt men ibland blir dialogen så konstlad att jag blir lite obekväm i soffan, inte minst i mötet med Davids föräldrar. Även de alldeles för många turerna i själva kärlekshistorien känns lite besvärliga, jag tappar intresset en bit in filmen.
Men skådespelet är helt okej, det är speciellt kul att se Eric Ericson igen (I was hooked on him redan i Storstad (1990), om ni minns den) och han ger mig ytterligare en anledning att spana in Irene Huss-serien. Kjellman gör ganska mycket samma roll som vi sett honom i förut men han gör det bra.
Jag velade en stund åt ett högre betyg men jag tycker nog ändå inte att historien håller, betyget blir godkänt; 2/5.

Helgens Umeå-tips

Imorgon är det Vegovision 2011 på Nolia (Dragonen?) i Umeå. Jag brukar ha för vana att jobba när det äger rum, så också i helgen men eftersom jag är ledig ikväll finns det möjlighet att fara. Så kanske åker vi dit, om jag ids slita mig från landet så tidigt på dagen imorgon.

Friday!

Tonåringen är på party och jag har fredagen ledig som gentjänst för att jag jobbade förra helgen åt Simon. Nu hoppas jag bara att the Man inte jobbar allt för länge till utan att vi hinner med en trevlig middag med tillhörande (och lite för sällan förekommande) soffhäng framför nån bra film på tu man hand innan någon/båda drabbas av fredagströttheten*. Egentligen är jag hemskt sugen på att äta ute men jag tror inte finanserna riktigt räcker till då det är en hel vecka kvar till löning för oss kommunanställda. Och jag klagar sällan över hemmakvällar. Speciellt inte när resterande kvällar den här helgen kommer spenderas på jobbet.

*jag är förvisso inte mån-fred-arbetande men drabbas ändå lite av den by proxy sas

It's bound to happen

Jag satt med headset och pratade med ett par guildisar på nätet tidigare idag när det plötsligt brakade till varpå jag sa att jag skulle gå och kolla om inte ett plan kraschat på gården*. Det visade sig vara åska from hell. Jäklar vad det smällde! Har inte hört såna snabba åsksmällar sen jag sist beskådade åskväder på västkusten. Jag är inte särskilt rädd för åska längre egentligen, men när det är sådär blir jag nästan lite skraj. Men det gick tokfort över, tur nog.

*med tanke på hur många plan som sniffar taket här varje dag kommer det med säkerhet att hända nån dag, tro mig

Snart är ursäkterna slut

Idag har jag så äntligen hämtat ut träningskortet. Eller, jag fick avtalet och ska ta med ett foto (...) när jag går dit nästa gång så får jag ett kort. Känns läskigt och kul på samma gång. Blir nog bra bara jag kommer igång. Det var en väldigt välkomnande kvinna i receptionen och det lilla jag såg av stället verkade lovande. Jag behöver dock skaffa nya träningsbyxor så det blir prio ett när det trillar in riksdaler på kontot. Sen måste jag komma igång igen.

Jag har också lagat cykeln. Eller ja, skaffat och bytt ventiler till däcken. Nu är de nypumpade så får jag se imorgon om bytet gjorde tricket. I så fall har jag fixat cykeln för 9.50:- och det vore ju inte fel. Jag har en tanke om att testa att cykla till jobbet någon pigg kväll. Egentligen är det emot sjukgymnastens rekommendationer, men testa kan jag väl alltid? Fast borde kanske börja med en kortare sträcka. Vi får se.

Pollen?

Jag är konstant trött och lite rinnig i ögonen till och från. Börjar undra om det kan vara så att jag blivit pollenkänslig kanske. Det kanske blir så när man bor i Björkarnas Stad tillräckligt länge... Får väl se, det kan också vara nån infektion eller nåt på g. Men ger det sig inte kanske jag skulle besöka apoteket och se vad som står till buds. Inte så att jag lider av det men det är jobbigt att vara trött.

Fast skönt att tantlura (och att förmåga att kunna tantlura kommit tillbaka igen).

Ups and downs

Och om de förra avsnitten av United States of Tara var bra och spännande så var natten splitter nya...weird. Vändningar och knepigheter. Vet inte var jag tycker om det egentligen.

Men nattens HIMYM var bra. Lite tårögt (för vissa känsliga) men bra. Det har ju nästan gått mer åt dramahållet än som ren komedi den senaste säsongen och det har väl inte bara varit bra, men säsongsavslutningen var absolut godkänd. Lagom cliffhanger till nästa säsong.

Eländigt att så många serier har säsongsavslutning nu. jag måste hitta en nygammal att titta igenom den här sommaren. Tidigare somrar har bjudit på Roseanne, Six Feet Under, Two Guys and a Girl m.fl. Vilken blir sommarens serie?

'Bränn bränn bränn!'

Bra dag! Lunch med nattisarna Simon, Johan och Marie på le Garage som visade sig från en bättre (om än proteinfattig) sida idag. Helt okej lunch smakmässigt. Sen brandutbildning som kanske inte var det roligaste men alltid kul att få hänga med jobbkamraterna. Och viktig utbildning förstås. Jag hoppas att sommarvikarierna också får gå något liknande, i vart fall de som ska arbeta själva på natten.

Och regn byttes mot strålande solsken. Lovely.

Gör om, gör fel

Back to work idag då. Fast inte nattetid och inte med boende. Det är brandutbildning på jobbet. Är kanske inte hysteriskt motiverad men det blir nog bra. Det lät som att den skulle bli något mer seriös och omfattande än vad vi tidigare haft. Det är nog inte dumt.

Och före dess ska jag äta lunch med Simon & Johan på le Garage igen. Det var ju inte direkt någon höjdare sist vi var där men kanske blir det bättre idag. Fast av menyn att döma så har de fortfarande inte förstått det här med näringslära; den vegetariska lunchen tycks inte innehålla protein den här gången heller. Och jag är väl inte den som hurrar uppmuntrande över att de alls har vegetariskt på menyn. Lite längre än så har vi kommit i den här stan. Men sällskapet är trevligt och det är ju halva lunchen.

Bridesmaids?

Under helgen tror jag att nästan alla skådespelare jag följer på twitter har varit och sett Bridesmaids, och älskat den. Antingen är det en höjdarfilm som man inte får missa när den väl behagar komma till Sverige (...) eller så är alla jag följer kompis med Judd Apatow m.fl som ligger bakom filmen. Men jag tror inte det.

Men med tanke på rollistan känns det ganska lovande ändå. Och flera av namnen skulle verkligen behöva en bra film i ryggen. Kristen Wiig tex, som är en grymt rolig deltagare i SNL men som kanske inte riktigt lyckats välja eller få bra filmroller där hennes komiska briljans kommit fram. Även Maya Rudolph från SNL-gänget finns i rollistan och dessutom andra (brittiska) favoriter som Chris O'Dowd (It Crowd) och Matt Lukas (Little Britain). Så vad tror vi? Hit eller inte?

UST!

Och på tal om redheads har jag just sett ikapp de tre sista avsnitten av United States of Tara som jag låtit vara av anledning. Och oj vad bra det är den här säsongen! Och det säger jag inte bara för att min favvotransa Eddie Izzard är med. Bara lite. Men han är bra, speciellt nu på slutet. Och så är det något med Toni Collette (och Tara, för den delen) som jag bara inte kan ogilla. Till och med barnen känns intressanta i den här säsongen, något jag saknat tidigare. Kate (Brie Larson) irriterar mig inte lika mycket längre och Marshall (Keir Gilchrist) har helt klart blivit någon att följa.

Ytlig blogg från halvsjuksängen

Mitt hår är märkligt, eller iallafall ovanligt, rött btw. Antagligen ett resultat av en lång, solfattig vinter. And I like it. Önskar att det inte solbleks utan fortsätter vara rött. Känner mig som mest hemma i det, av någon anledning. Känns mest som jag. Jag skulle vilja göra det än mer rött men fegar alltid. Men nån gång kanske (som allt annat).

Protest!

Usch, jag mår halv-urk idag. Vaknade efter tolv med ännu mer ont i halsen. Och fryser gör jag en massa. Har ingen lust alls att bli sjuk nu, jag skulle ju hämta ut träningskortet imorgon och börja 'mitt nya liv'. Inte ligga i sängen och snörvla och ömka mig själv. Bläigt.

Godnatt

Iallafall är natten gjord och jag känner mig fasligt pigg med undantag för en ömmande hals (inte pga skränandet, jag tycks ha en förkylning på g). Simon tycktes också ha haft en bra festkväll enligt telefonrapporten jag fick när han var på väg hem vid halv fem imorse (har jag nånsin orkat så länge?), så då var det värt det. Jag såg också en snabbgenomgång och delar av omröstningsdelen av eurovision igår, något jag inte hade gjort om jag inte jobbat. Oväntat spännande så t.o.m jag som egentligen ställer mig ointresserad till spektaklet blev lite engagerad.

Nu blir det frukost och så bingen. Sen ett ordentligt försök att vända om dygnet igen.

Miltid tycks relativt

Märkligt. Jag har ju varit utan bil ett tag och fått förlita mig till kollektivtrafiken samt de egna benen för att ta mig till och från jobbet, och har nästan vant mig vid att stiga in i lägenheten kring 8.15 på morgonen, ibland till och med senare. Idag när jag kört bil till huset, en sträcka om nästan exakt 5 mil, möttes jag i dörren av två yrvakna kattdamer nästan prick tjugo i åtta. Förvisso är det väldigt tomt på trafik en söndagsmorgon men jag minns från tiden då jag bodde här jämt och pendlade sträckan att jag sällan var hemma senare än tio i åtta.

Det är nästan som att jag saknat min längre hemfärd i bil. Det är rätt trivsamt att lyssna på musik och lite halvt om halvt tvångsmässigt skråla och tjoa till skränmusik på reklamradion.

'Warp speed ahead, Mr Spock!'

Säg den ro som varar för evigt. M och syrran kom tillbaka från sin övning och tyckte att jag skulle sitta i baksätet när de for till Bygdeå och köpte glass. Men det gick över förväntan, jag måste säga att lillsyrran var riktigt duktig på att köra, även om det var hennes första gång. Hon har såklart en del med sig från att ha tagit eu-moppekort och kört en sån tidigare men jag får säga att jag är imponerad!

M tyckte att det var en bra övning för mig också, och det tror jag han hade rätt i. Fy tusan för att lämna iväg kontrollen. Lär ta en stund till innan jag törs sitta fram i passagerarsätet. Men det blir blir nog bra det här på sikt...

Vi har det rätt mysigt medan de andra är ute och övningskör

Published with Blogger-droid v1.6.9

Helgavbrott

Jag hade sett fram emot en ledig helg som sagt men ikväll bryter jag den ledigheten mot bättre vetande. Simon ville så väldigt gärna gå på en fest och lyckades inte få semester eller hitta någon att byta med så jag får väl vara en snäll vän och ställa upp. Känns väl sådär lockande egentligen, men vad gör man inte. Jag får kort helg nästa helg i gengäld så det är väl okej. Och så får jag jobba med Johan ikväll/inatt, vilket inte händer alltför ofta längre, så det är bonus.

Gjorde ett seriöst försök att vända dygnet inför natten och var uppe till fyra inatt, men slog ändå upp ögonen före tio så det gick väl sådär. Hoppas att jag kan sova lite i eftermiddag så jag orkar med att pendla ut till landet igen imorgon bitti.

Nu..

...tycks allt vara tillbaka och iordning igen. Låt mig gissa att några tekniker haft ett par svettiga dygn på blogger/google?

Bloggstrul

Blogger fick nåt strul i och med en planerad uppdatering igår och har legat nere ända tills typ nu. Det tycks som att de fick backa en del också vilket innebar att de tog bort inlägg från igår, inlägg som enligt uppgift skulle vara tillbaka nu. Men min torsdag är då tom och blank. Skumt.

Balkong 2011

Jordgubbsplantor in da house! Årets balkongprojekt börjar ta sig, även om det kanske går lite sakta. Tycker fortfarande att jag blev överrumplad av sommarvärmen som plötsligt bara var här så jag har inte riktigt planlagt hur det ska se ut i år. Jag paketerade upp min gigantiska rabarber-kruka på balkongen igår och under de dubbla sopsäckarna hade det redan börjat växa, och det ganska rejält. Jag blev nöjd att den klarat vintern på balkongen, jag var lite orolig att den stränga kylan i år skulle ha tagit den. Men inte.

Jag och Simon var på blomsterlandet idag och det skulle vara hur lätt som helst att fylla bilen (och tömma visa-kortet) med skojiga växter. Men jag lyckades hålla mig och hade bara med ett par jordgubbsplantor hem alltså. Duktig Sara.

The monster's back

För att fortsätta på neggospåret bara en liiiten kort stund till; I truly hate this one! Förra sommarens nytillskott till gården är verkligen ett elände. Och jag tvivlar starkt på att den verkligen bidragit till så mycket glädje ens för dem som den är tänkt till, med tanke på allt bölande, skrikande och bråkande som det var omkring den förra sommaren. Ungarna skriker och föräldrarna står på balkongerna och skriker. Underbart. /Häxan Surtant

Published with Blogger-droid v1.6.9

If only Scotty could beam me up

Mitt farande fram och åter till landet med hela datorparken i släptåg har antagligen pajjat mikrofonen i mitt headset. Typiskt. Jag har inte direkt råd (eller lust) att lägga pengar på ett nytt av bra kvalité. Så jag surar lite och tänker att livet vore enklare om jag hade två uppsättningar av allt. Men riktigt så är det väl inte.

Men det ÄR lite besvärligt att varje gång släpa på allt. Och inte bara datorer (sedan jag började spela på stationär dator är det både en sån och macbooken som åker med...), kläder, hygienstuff och en massa annat tjafs ska jag ha koll på. Nu är det väl sällan något som blir panik om jag glömmer men det är ändå ett irritationsmoment när det händer. Och ett underbetyg på kontrollfreaket.

Nu är jag i vart fall tillbaka igen efter 10 timmar på landet.

Oväntat

Förresten lyssnade jag på Elvis Presley när jag gick älvpromenaden hem imorse. Delvis upphottad Presley men ändå. Weird. Har jag blivit gammal nu?

Det piper mycket

Godmorgon! Eller ja, jag har varit vaken en timme alldeles strax och jag gissar att ev läsare varit vakna ganska länge vid det här laget. Men jag är seg och sitter fortfarande i morgonrock och försöker väcka kroppen till liv. Skulle lätt kunna sova längre men eftersom jag nu är långledig så tänker jag att det vore bra att vända om dygnet lite. En skränig fågel, ett envist pipljud från företagsparken bredvid och ett sms hjälpte mig att vakna till liv idag.

Sen får vi se hur det blir med långledigheten. Jag har en brandutbildning på jobbet till veckan och det lät imorse som att jag kan bli utringd om extravak blir aktuellt. Och det känns väl okej. Extravak sliter inte på ryggen så mycket och extra pengar före semestern sitter fint. Så vi får se.

En natt till ledighet!

Jag har sovit tills dess att klockan ringde idag. För första gången på långt över en månad, tror jag. Win! Just nu känns det segt i kroppen men jag tror att jag kommer tacka mig själv inatt.

Jag hoppas på en behagligare natt än den som var också. Jag vill inte behöva slita så mycket med tung-gubbar som jag fick göra inatt. Hade så kopiöst ont i ryggen när jag gick hem att promenaden från Simon och hem som vanligtvis brukar vara ganska trivsam, mest var plågsam och långsam. Men nu känns det lite bättre.

Lite mat och slöande på det här så ska det nog bli hyfsad människa av mig idag med!

'Ska det vara på det viset?'

Jag har inte sett Kalla Faktas granskning av Frälsningsarméns syn på homosexuella, men oavsett blir jag förvånad över andras förvåning. Var inte det redan ganska känt? Det är så konstigt med de här sk granskande programmens effekt, upprördheten varar en stund men sen glöms det bort igen efter ett tag. Hur många har inte glömt den granskning som var av Svenska kyrkan för några år sedan där det visade sig att man bl.a satsar donerade pengar i vapen- och krigsindustrin? Då upprördes också folk men sen glömde man bort det och när det i en liten notis i en tidning för nåt år sedan stod att man åter ökat sitt ägande i just sådana papper så uteblev kalabaliken. Det behövs en irriterad och jagande journalist i ett 'granskande' program för att vi ska uppröras, tydligen. Vad som krävs för att vi ska agera är däremot fortfarande en gåta.

Själv upprörs jag ständigt av att organisationer som exv Frälsis med sin människosyn får fortsätta bedriva verksamhet som tex friskolor. I Umeå drivs en förskola av dem, det känns ju sunt. Är det inte snart dags att lyfta frågan om religiösa friskolors vara eller icke vara igen?

Det tar sig...

Ha! Idag har jag faktiskt sovit nästan sju timmar i vart fall. Sådetså! Jag vet att jag borde sova mer men det är varmt idag och öppnar jag fönstret kan jag inte längre fri mig från alla skrikljud som gården bjuder på. Så jag bestämde mig för en stund sedan att det var färdigsovit för idag och är ganska nöjd med de timmar som blev. Mycket bättre än förra veckans eländiga resultat, så lite duktig är jag allt.

Två jobbnätter kvar till ledighet!

Mera helg åt folket!

Det har varit en skön helg, men snart är det dags att fara tillbaka till stan och jobbet igen. Känns helt okej även om jag egentligen inte riktigt känner för att lämna min landet-bubbla riktigt än. Syrran var här ute till igår lunch sen hade hon sf*-kväll i stan med några kompisar. Inget party, vad jag vet, utan filmkväll. (Hoppas jag :)

M och jag har haft egen myshelg resten av tiden och det har varit väldigt trevligt. Vi har sett tv-serier (bla börjat se HBO:s nya fantasy-serie Game of Thrones, mycket lovande), lagat mat ihop, suttit en del på trappan i det fina vädret, haft lång sovmorgon och bara umgåtts i allmänhet. Idag var det meningen att vi skulle farit till hans syster men det blev ändrade planer i sista stund så jag har istället tid att slappa lite extra innan det är dags för avfärd till verkligheten igen.

Molnet har som vanligt varit huvud- och ryggvärk för min del. M:s gamla säng är definitivt inte bra för mig, jag vaknar varje morgon med orörlig rygg och värk. Ytterligare en anledning till att fara till IKEA när återbäringen kommer... Sen är det väl nån annan stress eller grubbel som gör att käkarna tycks kroniskt låsta. Förhoppningsvis släpper det när jag blir ledig lite längre igen på onsdag morgon.

*syster-fritt

Fuskmat till middag

Till att börja med så har väl tanken varit att äta mindre av halvfabrikat än mer, inte minst av ekonomiska skäl men även för att maten blir så mycket roligare. Med det sagt får jag ändå erkänna att jag blev lite glad över att finna följande produkt i frysdisken:

Egentligen tillhör inte jag alls den här kategorin vegetarianer som vill att vegetarisk mat ska vara exakt samma som den man åt som karnivor men med en enda skillnad, mycket kanske för att jag aldrig varit en köttälskare. Men just när det kommer till 'dåliga köttprodukter' (vilket var det jag nästan helst åt som köttätare för hundra år sen) såsom exempelvis korv (om det nu ens kvalar in som köttprodukt...) så är jag lite svag. Så idag vankas det halvfabrikat-låtsas-korv till söndagsmiddag. Vi har redan testat en gång så jag kan snabbt recensera dem med ett starkt medelbetyg; kryddningen kunde definitivt varit mycket kraftigare om man nu vill ha det till chorizo. Men den funkar för mig.

Published with Blogger-droid v1.6.8

White House-funsies

Nu är jag typ en vecka sent ute men om ni missat det så tycker jag ni ska se Obamas tal/roast på White House Correspondents's Dinner som ägde rum alldeles innan Osama-dödandet tog över samtliga samtalsämnen i världen. Han är faktiskt riktigt rolig, inte minst är inledningen kul med tanke på allt tjafs som varit kring hans födelseland (man ser också en sur Trump i publiken).

Ni måste också se och lyssna till en av mina absoluta SNL-favoriter, Seth Myers ( I would so marry him), på samma festlighet (del 1 resp 2):

Kvällens tv-tips

Och på tal om youtubeklippet jag la upp imorse så visar Svt1 självaste Twilight (2008) ikväll kl 21. Lika bespottad som älskad film, tror jag. Jag såg faktiskt om den häromdagen och jag tycker faktiskt om den även om den kanske inte är så oerhört välgjord. Så det blir mitt tips till de som kanske inte sett den (Anna!) eller önskar se om den.

Film 9/11: The Joneses

Den till synes perfekta familjen Jones flyttar in i ett höginkomstområde och blir snabbt populära i grannskapet. Familjen tycks ha allt av det senaste och är som en reklampelare för hur en lycklig familj ser ut. Det grannarna inte vet är att Familjen Jones alla består av skådespelare som avlönas för att skapa just den bilden och genom en ny typ av produktplacering öka försäljningssiffrorna för lyxprodukter. Chef för familjen är 'mamma' Kate Jones (Demi Moore) som dock får allt svårare att se till att familjemedlemmarna 'stays in character' och lämnar sina egna värderingar och viljor borta. Driven av ökade försäljningssiffror ser hon inte heller hur resultatet av familjens framgångar egentligen påverkar grannarna.

The Joneses må ha ambitionen att vara ett politiskt/moraliskt inlägg i debatten om det ökande konsumtionssamhället och på vilket sätt produktplacering påverkar oss men som sådant lyckas den tyvärr inte hela vägen. Det är möjligt att den funkar bättre i USA men för min del blir den mest platt och förutsägbar. Jag gillar upplägget och filmen börjar lovande, men mynnar ändå till sist ut i att bli vilken film som helst. Demi Moore och David Duchovny gör båda godkända insatser som The Joneses men kemin finns inte riktigt där. Däremot är Glenne Headly och Gary Coole riktigt bra som grannparet Symonds. Betyget blir bara godkänt, 2/5 (en stark tvåa dock).

Recensioner: SvD, AB.

Film 8/11: Baby on Board

Heather Graham har tyvärr blivit som en garantimärkning för dålig film. Vilket är synd, för egentligen är hon charmig och rolig (vilket hon bevisade i Scrubs säsong 4 som dr Molly Clock) och skulle säkerligen kunna göra sig bra i seriösare/bättre filmer.

I Baby on Board spelar hon Angela, som jobbar för ett kosmetikaföretag och som just lyckats ro hem ett projekt som kan ge henne vice vd-posten när hon upptäcker att hon är gravid. Hennes chef (en läskig-looking Lara Flynn Boyle) gillar inte 'komplikationer' av den typen och samtidigt ser hon hur hennes bästa väns relation rasar ihop efter att de fått barn, vilket sammantaget gör Angela lite skeptiskt inställd. Dessutom tror hon att hennes make Curtis (Jerry O'Connell) är otrogen.

Det finns inte så mycket att säga om den här filmen egentligen. Jag såg den då jag inte orkade med något annat än en lättsam film, men frågan är om inte alla dåliga skämt gjorde den här plågsammare att se än vad ett tungt drama hade varit. Handlingen kvalar knappt in som handling och även om det säkerligen finns de som finner sig roade av sån här film undrar jag lite hur man får filmstöd till ett projekt som detta. Visserligen kvalar skådisarna in som så kallade b-skådisar men det är det inga okända namn direkt (vi ser även John Corbett och Katie Finneran som de bästa vännerna). Eländigt. Betyg: 1/5.

Helg!

Dag två som jag vaknar med krampande käkar, näsblod och huvudvärk. Undrar lite vad jag hittar på när jag sover. Nån slags stress tycks iaf infinna sig de sista två timmarna eftersom jag varit okej vid 12-tiden båda dagarna. Weird. Men nu är jag ledig och ska satsa allt på slappande fram till söndag kväll. Because I'm worth it. Eller nåt.

There's an app for that...

Det här med appar är kanske inte bara bra utan även lite creepy ibland...men kul intervju (från april) att äta frukost till:

And he saved the snails! :)

Snart helg

Jag har lyckats glömma mina linser i huset och M glömde i sin tur att ta med dem in idag så jag vet inte riktigt hur bra det senaste provparet är. Får ha en mer intensiv testhelg helt enkelt. Jag hoppas i övrigt att det blir en helg med fint väder så att jag kan meditera i rabatterna* på landet. Och kanske t.o.m ta fram grillen nån eftermiddag. Det vore fint som kattgos.

*att rensa rabatter är enligt mig som att meditera. Nästan.

Att sova eller inte

En natt kvar innan jag får göra helg. Jag hoppas att den här natten går lika fort som den förra. Sicken skillnad det är att vara på jobbet med många sovtimmar i ryggen, det kändes mycket lättare än vad somliga nätter gjort annars den sista tiden. Sömnprio måste återinföras helt klart. Idag har jag väl inte sovit sådär imponerande bra men förhoppningsvis godkänt för att få en hyfsad natt.

Inatt...

..blir det vitaminboost.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Inåt

En tvätt hängd, nästa är i maskinen och köket är städat. Nu kan jag nog med hyfsat gott samvete sätta mig i sängen och lyssna på de tre fyrfota-damernas eftermiddagssnark framför nån lättsam film på datorn. Har en ganska blå dag av någon anledning. Känner mig osocial och disträ. Det började redan igår kväll. Antagligen bara tröttma, sömnrutinerna är det väl lite sådär med, även om jag just inatt sov ganska många timmar.

Känns i vart fall skönt att vara på landet. Lugnet, ljuden (och frånvaron av ljud), kattgoset och så vidare passar mig bra idag. Men nu väntar två jobbnätter med start ikväll så det blir att fara åter till stan om några timmar.

Dagens lästips!

Jag brukar nog ofta länka men det kan vara dags för en riktig hyllning nu, tänker jag. Alla som är det minsta intresserade av tv och film (framför allt tv) borde från och med nu (om inte innan) ha för vana att kika in på Weird Science. En blandad kompott av skribenter, precis alla inlägg kanske inte faller inom mitt intresseområde och det händer då och då att jag inte delar åsikt men i stort sett alltid texter av hög kvalité.

Som exempel på bra läsning den sista tiden kan nämnas:

• hyllningen av Modern Family (agreed)
  
• det kanske inte så rödtrådiga (eller?) men intressanta inlägget om mitt älskade Parenthood
  
• inlägget om TBBT som menar att Mayim Bialik aka Amy Farrah Fowler lyft serien (något jag själv inte höll med om till en början men nu börjar AFF faktiskt få form i mitt tycke, även om jag fortfarande håller mig svagt skeptisk till hur karaktären kan komma utvecklas)
• den totala sågningen av Kenneth Branaghs Thor-film (som dock inte gör mig mindre nyfiken på filmen, kan verkligen Branagh göra så galet fel?), eller snarare kanske hyllning av densammas bringa... (Thors alltså, inte Branaghs)

Följ! Nu!

Lazy

Sovit dåligt och sen latat mig mest hela dagen. Eller inte bara, jag har också promenerat till stan och kollat linserna jag testat en vecka. Inte tokbra resultat så nu testar jag par nummer tre i en vecka så får vi se hur mina torrisar till ögon gillar dem. Besöket gick oväntat fort så jag passade på att ta en timmes omväg hem med musik i lurarna för att rensa huvudet och för att känna mig åtminstone lite nyttig.

Men nu blir det nog slöläge i soffan en stund.

Inre konversation

Huvudet: Nähä, om jag skulle ge mig ut och powerwalka lite!?

Kroppen: Fyra timmar sömn, Sara? Fyra timmar sömn!

H: Okejrå, jag äter väl frukost och ser nattens HIMYM-avsnitt istället.

K: Win.

Världen andas ut, eller?

Och Bin Laden är död. Jag läste det imorse men tänkte att jag kanske inte riktigt var vaken så jag iddes inte kommentera det då. Men så tycks det vara. Jakten är över, eller? Är vi säkra nu? Är det slut på röntgenapparater i flygkontrollen? Får jag ta med mig min vattenflaska ombord på planet nu? Pretty please? Antagligen inte.

Och vad hände med internationell rätt? Mänskliga rättigheter borde omfatta även de som misstänks ha kränkt dem. Hur det än är anser jag att det skulle varit en internationell domstol som dömt Bin Laden. Precis som med Saddam Hussein är det en snabb död som föredras, och jag undrar lite varför. Vad är faran med att ställa dessa personer till rätta för de dåd de misstänks för?

Ung rebell

Stannade till framför tv:n på jobbet tidigt imorse och såg slutet av Rebel Without a Cause (Ung rebell) med James Dean. Så nu måste jag ju se till att se hela den. Det slog mig att han för det första såg äldre ut än de 24 år han var när han dog i bilolyckan och för det andra att han påminde ganska mycket om James Franco, speciellt vad gäller mimiken. Sen visade det sig att det finns en spelfilm om Deans liv från 2001 där Franco spelar huvudrollen. Så nu måste jag se den också.

Finally!

Jag har lagt in en beställning på träningskort till lönekontoret. Kan jag få ett halleluja?

One monkey, two monkeys?

Hm, jag undrar jag om man inte drar på lite för stora växlar när man nu hävdar att Chuck Lorre, mannen bakom Two and a Half Men och TBBT, skickade ytterligare en pik åt Charlie Sheens håll i den nu sedan länge oändligt tröttsamma historien om hans...förfall?

Efter veckans TBBT-avsnitt, som innehöll en rökande apa (väldigt rolig även om jag undrade lite faktiskt...) skrev han enligt ovan på sitt "vanity card" (hans signum efter varje serieavsnitt). Väldigt klart är det i vart fall att aftonbladet inte sett avsnittet i fråga med tanke på deras no clue-artikel i ämnet... Det var ju en apa med i avsnittet.

Sov nu!

Hemma, trött i kroppen men speedad i hjärnan efter en ganska händelserik natt på jobbet. Det liksom buzzar i mig efter promenaden hem från bussen men samtidigt känns det som att saker går runt i tokfart i huvudet. Ska läsa lite nyheter, vätskebalansera mig och varva ner några minuter före sängen.

Den här underbara övergångsperioden när man fryser så snart man är still och svettas så snart man får något (minsta lilla) att göra på jobbet har helt klart inletts. Törs man hoppas på att 2011 är året då ventilationen får sig en ordentlig genomgång äntligen? Det lär bli en svettig sommar annars.