Utekväll med Glans!

Jag har inte plus så jag kunde inte läsa hela recensionen men jag får ändå lov att hålla med om rubriksättarens omdöme.

När bäst-vännen Ulrika fyllde 40 i december så fick hon just en biljett (och mycket trevligt sällskap dessutom, klart underskattat) till den föreställningen i present av mig och bäst-Anna och igår var det dags. Med migrän som sämsta uppladdning gick jag ändå dit med höga förväntningar. Och de infriades definitivt. Okej, både Izzard och kanske också Jimmy Carr slog kanske högre men det var absolut väldigt bra. Jag skrattade så min stackars hjärna dunkade mot skallbenet typ (vilket inte låter så roligt, men det var klart värt det).

Min enda invändning är kanske att det var i kortaste laget. Just en dryg timme bara, det var lite för lite, kunde jag tycka. 

Därefter hade vi bokat bord på Invito och där hängde vi tre sen resten av kvällen. Vi åt god mat, jag sippade på ett par glas prosecco (lycka bara det) och även om det inte kändes som att det blev så sent så började personalen plocka ihop bord och stolar innan vi behagade resa oss. Mycket snack och skratt och jag var då väldigt nöjd när jag skjutsades hem av Lil'sis lite senare. Mer sånt!

Rastad Sara

Igår var jag på AW med jobbet, nästan alla var med och det blev en riktigt trevlig kväll. Personligen kanske jag var lite lågmäld, blandat med en del skrattattacker som jag lovar mer var ett resultat av en enorm trötthet än alkoholintag. De sista två timmarna av arbetsdagen var jag på riktigt så trött att jag hade kunnat lägga mig raklång på golvet och somna. Så jag trodde inte jag skulle ta mig igenom middagen men det gjorde jag och sen ramlade tiden på ganska bra. Det är inte helt omöjligt att jag uppfattades som onykter men jag kan lova att det var tröttheten som gjorde största genomslaget, inte de två vinglasen eller de två förvånansvärt goda ciderflaskorna jag drack under de 6 timmarna vi var ute. 

Men som sagt; trevligt var det. Inte minst att få tid att prata med saknade kollegor som annars spenderar tiden hemma med sin nykläckta sötungar. 

Så idag är det en behaglig trötthet. Det var kul att komma ut, att få tillbringa kvällen någon annanstans än i sängen, vilket det varit lite för mycket av sista tiden. Måndagskvällen som undantag, då var jag faktiskt också ute. En efterlängtad kväll med bästtjejerna Ulrika och Anna. Jag hoppas att såna här kvällar fortsätter att dyka upp och ge lite strössel till de trötta kvällarna.

AW

Den korta AW:n jag övertalades till (nåja) igår blev till en fullängdskväll. Nästan i vart fall, vi var hemma vid ettiden. Trevligt hade vi, hyfsat gott åt vi osv. Håller med Anna; varför gör vi inte det varje fredag? Alltså AW, inte helkvällar. Men att gå ut och äta sådär är väldigt trevligt. Lite smådyrt också, så kanske det är därför det inte blir så ofta.

I'm still alive

Nej jag har inte dött. Bara varit hemskt trött och sedan varit ute på lite för blöt galej med Umeås bästa (jodå, jag är väldigt objektiv :) peeps! Det här med shots är en dålig grej. Mycket dålig grej. Alltså, såå farligt blev det inte, men jag har svårt för det där med att tappa kontrollen och mot slutet av kvällen var jag nästan där. Men då blev det hemfärd.

Men före det var det en hemskt trevlig AW med bästa folket som blev till en utekväll. God mat, gott dricka och många skratt som gjorde ont i magen. En lite smågrinig bartender dock, men det gjorde egentligen inget. Jag hoppas att han hade en dålig dag bara, annars kanske de skulle låtit hans kollega med social skills ta över bartenderiet helt. Det blir liksom lite dålig reklam med icke serviceminded personal.

Men ruggigt kul och så väldigt behövligt för undertecknad att det inte var klokt!

Dagen efter

Oj, utgång igår kväll med Ulrika och Anna. Alltid...spännande? Först middag hos A i deras nya lägenhet och sen skjuts till universitetet och Corona där Veronica Maggio spelade (väldigt sent). Av henne såg jag just inte så mycket faktiskt, det var sjukt mycket folk.

Läser i tidningen idag att det var stökigt i Umeå inatt och stökigast just på Corona. Jag såg inte så mycket stök men det kan ha varit nåt rekord i antal poliser på ett och samma ställe. Det gör mig såklart absolut ingenting, mest något jag noterade. Gissar att brännbollshelgen har gett polisen en del arbete, även om Fysikgränd inte levde upp till sitt rykte till fullo i år. Är det inte där så är det någon annanstans, helt enkelt.

Men det var trevligt igår, tack tjejer för det!

Lucky girl

Usch, känner mig som en rookie tonåring idag. Inte bra alls. Har kommit fram till att alkolås på mobilen kanske inte är en så dum idé ändå. Samt på World of Warcraft och Facebook, eller ja kanske datorn i allmänhet. Och visa-kortet. Fast det klarade sig ganska bra igår, då jag inte hade så mycket på det från början. Tur där. Och alla tycks också fortfarande tycka om mig. Tur igen.

Tur också att jag inte har så roligt så ofta.

Det var kul!

Det gick då bara bra, för den som ev undrar. Det blev kanske lite mer än vad det brukar när det kommer till den här kontrollerade tjejen, men ärligt så hade jag ruskigt kul igår. Som alltid när jag umgås med Umeås skojigaste brudar så skrattar jag tills kroppen värker. Vi var hos "that'swhatshesaid"-Ulrika först igår och hon ägnade sig åt att lägga upp meningar tagna helt ur sitt sammanhang på facebook, vilket kan ha fått någon att tro att vi hade en annan typ av fest än vi hade (vi fick förslag..).

Det var också samma Ulrika som med orden 'håll mig ifrån karaokebaren' drog med oss till Schlagerklubben av alla ställen. Där lyckades jag bli av med både jacka och mobil ett tag och Anna hade inte kvar sitt busskort när hon skulle hem. Men vi hade rätt kul. Fast som alltid är festen aldrig så kul som förfesten hemma. Nästa gång får vi bara se till att vara hos nån som inte har ett fyllt barskåp. Jag är inget jättefan av ångesten över att inte i detalj minnas allt jag sagt, gjort, skrivit, glömt, sett osv.

Tusen tack för en hysterisk och kul kväll, tjejer!

Livets stora frågor

Platta håret eller låta det vara lockigt? Svart-vit 'rocker'-tröja eller svart paljettig (låter inte snyggt, I know, men faktiskt)? Martens eller låna syrrans lite för stora högklackade? Livet blev plötsligt fyllt av svåra, ytliga frågeställningar...

Dagen efter

Det blev som väntat en väldigt trevlig kväll igår. Först middag på Allstars (inte revolutionerande, men helt klart bra mat och trevlig service) med vin och supergoda drinkar. Vi satt där ganska länge och övade magmusklerna (aka skrattade som tokar stundvis) innan vi till sist gick vidare till Scharinska.

Nån läkare på Ulrikas jobb spelade i ett band (The Most, tror jag?) som skulle uppträda under kvällen, och det kändes som en anledning så god som någon att välja just det stället. Nu fick vi vänta väldigt länge innan de faktiskt spelade, men vi hade trevlig på vägen dit också. Till en början nästan folktomt, men sen blev det fart på folktillströmningen och nästan outhärdligt hög musik för hela slanten.

Framför allt en väldig blandning av folk. Alla åldrar, alla stilar. Men förvånansvärt många långhåriga killar, till vissas förtjusning. Både Anna och Ulrika lyckades få manliga gäster att komma över till vårt bord (alltså utan att ens försöka, eller genom att bara existera och se trevliga/snygga ut), den senare var kanske något mer ihärdig än den första. Innan vi kastade in handduken hann jag få en lång utläggning om hur tråkigt det var att Ulrika inte nappade. Stackarn. Jag hoppas/tror att han inte minns så mycket idag.

Och bandet? Söta män i beatlesfrisyr och -kläder som spelade söt ditoliknande musik. Helt okej.

När det kryper i ha-roligt-benen

Glesbygd'n firar sitt nya skivsläpp på Studion ikväll och jag hade faktiskt hoppats på att gå. När jag jobbade med A i veckan sa jag kanske kanske, men det ser lite mörkt ut. Dels har jag lite för skralt med pengar på kontot med tanke på att det är hela tio dagar kvar till löning (för kommunanställda) och så visste jag inte riktigt om jag skulle få med mig någon dit. Så det blir en vanlig hemmakväll trots allt. Lite deppigt känns det; jag hade behövt lite kul och vad är bättre än bra musik och glada människor? Men, jag gissar att det blir fler skivsläpp och fler fester. Om inte så kommer det en festivalsommar i år också.

Askungen

Okej. Om man är hemma före tolv från en "utekväll" i Sthlm och dessutom är ganska nöjd med det (och kvällen) då är man kanske per definition 30+. Men jag är faktiskt helt okej med kvällen. Mat och öl på en mycket intressant, trendig krog (Peppar), promenad till tunnelbana och tåg vilket resulterade i kalla lår och onda fötter och sen saltsjöbanan hem där jag kunde le åt alla förhoppningsfulla onyktra och tio år yngre människor som snarare var på väg ut än hem.

Men jag är nöjd. Dessutom släckte Peppar ner belysningen mellan 20.30-21.30. Sådetså.

Nu ska jag somna lika förnöjt på min madrass på golvet med en mugg te. Imorgon blir det kultur minsann.

Att släcka är ju ändå så enkelt

Och jo det var ju en sak till. Kanske är det lite fegt, men jag har lyckats frammana en bra lösning på problemet om släckningens vara eller icke vara. Vi går ut helt enkelt. Planen är att få plats på Peppar för mat och öl och sen får vi se. (Jag har kort kjol och klackstövlar. Bara en sån sak...)

Men, jag har faktiskt funderat en stund idag (jag spenderar ju makalöst mycket tid i kollektivtrafiken då jag är här) och hade jag varit hemma så hade jag släckt. Nånting görs, om så nånting litet men medialt spektakulärt. Och jag tycker att det är tråkigt att stå bredvid och gnälla över litenheten eller symboliken. Faktiskt. Så vi släcker lägenheten här i det lilla gubbkollektivet jag huserar i över helgen och åker in till stan (där Globen i vart fall släcks ner, men inte Sthlm stad i övrigt).

Care for a dance?

Okej, lite snabbare musik senare och jag fick ett plötsligt sug efter att gå ut! Och kanske tom på ett danshak. Men det lär det ju inte bli idag. Hm, kanske får tvinga med mig Joakim när jag är i Sthlm nästa helg. Och/eller kanske nån dansant Stockholmare?