Morgonstund

De nya vanorna känns fortfarande bra. Även om det kändes lite tantvarning att däcka i sängen redan halv tolv en fredagskväll, plus att jag slumrade lite i soffan till början av filmen* vi såg. Vaknade och klev upp klockan åtta idag (jag menar en lördag!?!), och kunde greja på i trädgården i nästan tre timmar innan resten av familjen behagade stiga upp (efter lite hjälp av sällskapssjuk undertecknad). Innan dess hann jag även med att äta frukost på den soliga trappen, prata med förbipasserande grannar, läsa nyheter på mobilen osv. Sjukt skön lördag!

Får väl tantlura lite efter lunch så att jag inte somnar sådär präktigt tidigt ikväll också. Jag menar, nån måtta får det ju vara.

*SVT visade Changeling (2008) igår kväll, f.ö ytterligare en bra film från regi-Clintan.

Toktidigt passar bättre än tidigt?

En märklig sak med min nya dygnsrytm är att jag nu, efter att ha börjat klockan åtta ett par dagar istället för sju (jag kommer fortsätta alternera) fått för mig att jag har lättare för att stiga upp den tidigare tiden. Jag mår av någon anledning lite sämre om jag kliver upp halv sju istället för halv sex. Lite galet, men det kanske helt enkelt är en bättre tid enligt nån sömncykel eller nåt (tror man på sånt?).

I en perfekt tillvaro behövde jag bara 3-4 timmar sömn...

Och klockan är halv tio på kvällen och Sara är så trött att hon inte bara talar om sig själv i tredje person utan även skulle kunna somna stående nästan. Okej, idag har det varit lite speciella omständigheter, men senast kl 22 har jag börjat känna mig redo för sängen sedan en vecka tillbaka. Vad hände egentligen med den ständiga nattsudderskan? Vart blev hon av?

Lika lat som jag kände mig då jag steg upp till lunch lediga dagar (och ännu senare på jobbdagar), lika torrtråkig känner jag mig nu som är trött tidigare än mina fd brukare nästan...

Men godnatt då!

Snart inte längre ett problem

Seg Sara idag. Jag steg ju upp tidigt igår dels i syfte för att vända dygnet (dels också för att jag hade en fikadejt med go'vännerna inbokad) och det funkade bra. Var trött som en gnu vid 22-tiden igår och somnade till sist max ett par timmar senare. Men jag har drömt en massa (både obehagliga saker och/eller stressigt), vaknat lika många gånger och i allmänhet sovit ganska dåligt. Så när jag vaknade av M:s klocka vid sju imorse kände jag mig allt annat än utvilad.

Nu har jag dock tantlurat lite på förmiddagen, nästan sådär att det inte känns som att jag lyckades vända dygnet ändå.

Som sagt; det ständiga dygnsvändandet är inget jag kommer sakna när jag går över till kontorstid.

Dumma dygnsrytm

Jag tycks verkligen ha svårt att vända rätt dygnet på riktigt den här ledigheten. Och det är väldigt synd för efter schemajusteringarna som just gjorts på jobbet så är det nu långt till nästa sammanhängande ledighet. Jag har allt lagt mig skapligt men sen legat och snurrat i sängen långt inpå morgonsidan och sen sovit till lunch eller t.om senare. I morse, när klockan stod på sju för att syrran behövde skjuts till skolan, hade jag bara sovit knappt fyra timmar när alarmet gick igång.

Och nu är jag trött som en tok och skulle lätt kunna lägga mig nån timme. Men frågan är om det är så klokt om jag nu vill vända dygnet rätt de sista lediga dagarna? Kommer det inte bara bli svårt att somna inatt igen då? Å andra sidan får jag inget som helst gjort när jag är såhär trött. Hm...

Mat- och sov-klockan är ur funktion

Det är väl som lite typiskt att den dagen som jag egentligen skulle dra mig upp tidigt för att vända om dygnet så gick det bara inte att vakna och stiga upp. Jag har vaknat tidigt de tidigare dagarna när jag fick lov att sova men se idag ville det sig inte alls. Så nu har jag sovit lite väl länge. Får väl se hur det blir med sömnen ikväll.

Igår kom M förbi med vegetarisk sushi före jobbet. Det var inte tokigt alls, både han och sushin var väldigt välkomna. Vi har setts så lite att jag nästan inte kunde slita mig när det var dags att fara till jobbet. Det kändes liksom mer 'hemma' bara att han var i samma bostad. Som värsta tonåringen (eller kanske inte riktigt).

Nu är jag ledig till torsdag kväll nästa vecka. Ska bli ganska underbart faktiskt. Hej rutiner!

Att snurra till dygnet

Två nätter lång ledighet brukar inte innebära att jag anstränger mig nämnvärt för att vända rätt dygnet, snarare är det bäst att låta bli och på sin höjd halvvända. Men se så blev det inte alls den här gången. I väntan på att M skulle sluta jobbet och komma och hämta upp mig 'råkade' jag somna i sängen med mobilen och wordfeud (yes, jag har med fastnat lite, I'm that easy) i handen och vakna först efter klockan sex. Sen for vi, via ett par ärenden, ut på landet, filosoferade på trappen, gosade katt, trängdes i badkaret en stund och somnade sen framför nån tv-serie (minns inte ens vilken). Ofattbart att jag lyckades somna redan vid midnatt!

Men just därför kändes det också rätt okej när klockan ringde vid sextiden imorse. Men i samma veva som jag tänkte den tanken kom jag också på att jag därmed har tokvänt rätt på dygnet plötsligt. Som jag måste vända knas på redan imorgon igen. Yeay.

Fast nu är jag faktiskt rätt gäspig och skulle lätt kunna tantlura en stund om det inte var för att jag bestämt mig för att det ska tränas idag. Sådetså-läge. Jag måste, imorgon kommer jag inte hinna och sen är det jobb igen fram till helgen.

Jobbtime!

Jobbhelg då framför mig. Trots planen att sitta uppe länge igår så somnade jag redan före tolv och vaknade därmed utvilad vid 8 imorse. Jag har försökt att sova lite på eftermiddagen nu och det har väl gått sådär. Många möjliga störningsmoment finns det...

Jag vill inte sova!

Skulle ju vända på dygnet och gjorde det med besked. Sov kanske fem timmar inatt och har nu suttit uppe som en trotsig unge trots att jag egentligen behövt tändstickor för att hålla upp ögonen sedan kanske niotiden ikväll. Jag kommer inte ens orka vara vaken så att jag kan få mitt första obligatoriska 'grattis på födelsedagen' direkt efter midnatt! Är inte det fail så vet inte jag!

Bah!

"When you have eliminated the impossible, whatever remains, however improbable, must be the truth!"

Just uppkommen ur det sköna badet i det nystädade badrummet, halvt skyndande ut i det nystädade köket för att baka ut bröddegen som stod på jäsning kom jag att tänka på att det kanske inte bara är semestern som gjort mig så rastlös och 'to-do:ig'. Det kanske är såhär jag är när jag har normal dygnsrytm?

Som nattarbetare är man (och det är ingen generalisering, jag känner ingen som inte säger samma sak, åtminstone efter +3 år av vaken nattjänst) ständigt i nån form av mentalt zombie-läge. Har ingen lust eller ork att göra något, ingen större social (face-to-face iaf) längtan och knappt ork att gå ut. Man är blek och glåmig och ämnesomsättningen är åt fanders. Det blir något bättre om man börjar motionera men då ska man ju orka sig iväg på det först. Oavsett är man trött, trött, trött.

Under semestern har jag det här året gjort det som en grej att ha semester från just den dygnsrytmen. Inte så att jag har lagt mig klockan tio, men inte sällan tolv och bara ett par gånger efter två. Kanske är det en del av svaret till min hysteri? Det sista dagjobbet jag hade var det på studentkåren i Örebro, där jag minns att jag blev ålagd att ta ledigt en vecka då jag med råge överskridit max antal övertidstimmar.

Säger bara; no shit, Sherlock?

Det piper mycket

Godmorgon! Eller ja, jag har varit vaken en timme alldeles strax och jag gissar att ev läsare varit vakna ganska länge vid det här laget. Men jag är seg och sitter fortfarande i morgonrock och försöker väcka kroppen till liv. Skulle lätt kunna sova längre men eftersom jag nu är långledig så tänker jag att det vore bra att vända om dygnet lite. En skränig fågel, ett envist pipljud från företagsparken bredvid och ett sms hjälpte mig att vakna till liv idag.

Sen får vi se hur det blir med långledigheten. Jag har en brandutbildning på jobbet till veckan och det lät imorse som att jag kan bli utringd om extravak blir aktuellt. Och det känns väl okej. Extravak sliter inte på ryggen så mycket och extra pengar före semestern sitter fint. Så vi får se.

Morgonstund...

Jag som var så duktig och vände om dygnet redan jobbhelgen som stundar. Klockan var över sex i morse innan jag kom i säng. Men vad spelar det för roll om man ändå vaknar kl 10 och inte kan somna om? Jag kanske skulle kliva upp på riktigt och göra lite nytta och hoppas på eftermiddagslur?

Min usb-hub har lagt av så jag skulle t.ex. behöva promenera ner på stan och skaffa en ny. De tycks dock komma med lite bristande kvalitet, det här var nummer två som gick. Det vore ju bra om de inte blev ledsna av att skifta mellan två olika datorer. Jag tycker ju att det inte borde vara för mycket begärt.

Eller så vore det bra om datorerna kom med fler än två usb-uttag från början. Det är lite snålt faktiskt.

Bye bye, Pigga Sara, bye bye

Även om jag har det ganska trivsamt på mitt jobb nu igen så får jag väl erkänna att det inte är med jublande glädje som jag nu åter går in i jobbdimman med start ikväll. Jag har haft en perfekt dygnsrytm i över en vecka med sängtid kl 23-24 och vakentid från halv åtta på morgonen och framåt. Och jag har känt mig pigg och frisk! Men väntar några veckor av konstant omvänd rytm, vilket känns lite tungt faktiskt. Men det ska nog gå bra. Den 14 mars får jag lite ihophängande ledighet igen, men det känns långt fram.

Nattuggla

Men, det var kul igår. Simon, M & jag spelade dataspel i mitt kök tills klockan blev fyra, tror jag. Jag har tydligen lagt till med en sån där bakvänd dygnsrytm nu igen. Och det är ingen mening att försöka vända om den just idag. Lillasyster ska hämtas vid tåget (om det nu bara går som det ska) kvart i fyra inatt. Men till veckan ska det bli diciplin igen. Det blir liksom lite mer gjort klockan tio på förmiddagen än vid tretiden på natten.

Den duktiga dygnsrytmen har tagit jullov

Jag skulle ju ha vänt på dygnet igår, men riktigt så blev det inte. Jag var på g till sängen kring midnatt men när lillasyster frågade om vi inte kunde sitta uppe och dricka te och se film så var det svårt att säga nej. Vem kan inte sympatisera med känslan att vilja hålla kvar i sin 18-årsdag bara lite till? Och det var väldigt mysigt. Men jag var grymt trött när klockan ringde optimistiskt imorse så jag somnade om och morgonen blev inte riktigt så tidig som önskat.

Sovtider som hos ett spädbarn

Snäll storasyster som jag är (jodå, ibland så) steg jag upp tidigt som attans imorse för att hämta upp syrrans pojkvän vid tåget halv sju. Jag hade väl tänkt lägga mig igen sen men jag var helt enkelt för pigg så det lär väl bli en tidig kväll idag. Jag hoppas att jag är hyfsat vaken för skypemötetmed valberedningen ikväll iaf.

Vad gör man halv åtta en lördagsmorgon?

Det kändes galet att vara trött redan strax efter tio igår kväll, men rätt skönt att vakna halv åtta imorse alldeles utvilad. Men helt har jag nog inte greppat det här med normal dygnsrytm än. Vad gör man uppe en lördagsmorgon halv åtta?

Jag surfade lite nyheter i sängen innan M vaknade till liv en timme senare. Sen blev det stillsam frukost till oss och nykokt fisk till svansarna. Nu har M farit iväg för att byta däck på bil nr 2 så att vi åter har varsin bil att röra oss med (med två boplatser nästan fem mil från varann och två olika planeringsbenägna personer är det en förutsättning). Under tiden han är borta har jag fått ett infall att baka bullar. Tänkte att jag skulle passa på när jag har tiden och dessutom är i huset där bakassistenten finns.

Sköna söndag

Jag orkade se två avsnitt av en tv-serie innan ögonen inte alls ville vara med längre. Lördag kväll och jag somnade före elva. Galet. Och så vaknade jag före åtta imorse. En söndag. Galet igen.

Nu sitter jag här i mina nya fina kläder (jo ganska fina är de); min röd/grå-rutiga storskjorta i ett material som känns som den bekvämaste nattskjortan man kan tänka sig, och ett par märkligt blåa men bekväma jeans. Jag försökte locka ned M att äta frukost med mig men han (som alltid är uppe före mig annars) muttrade "imorgon" och vände sig om igen. Så nu ger jag vika för min morrande mage och äter frukost själv i sällskap med senaste Grey's Anatomy-avsnittet.

Semester för Mrs Ratched

Snart, snart, snart. Tidigare kände jag att det var liten mening med semester om det inte fanns planer, men nu är jag definitivt framme vid att anse att bara jag får vara ledig och ladda batterierna ett tag så spelar väder och planer (nästan) ingen roll.

Vi är egentligen redan inne i min semesterperiod, men jag får allt bita ihop och jobba två nätter till eftersom att semesterdagarna inte räckte till hela perioden nu när jag uunder sommaren tvingats ner i tjänstgöringsgrad. Lite surt, men det är bara att köra och vara glad. Jag har ju mitt kvar, iaf. Det är värt mycket bara det.

Så onsdag morgon lämnar jag bygget för några veckor av normal dygnsrytm, förhoppningsvis. Det är nästan det jag ser fram emot allra mest. Att få rutiner och känna lugnet. Det låter kanske konstigt men detta ständiga skiftande med mat- och sovtider är allt annat än hälsosamt efter några år. Så när andra släpper på rutinerna på sina semestrar tänker jag ta fram stora pekpinnen (nåja) och bara njuta.

Entering mullvad-lifestyle igen

Nu har jag för första gången på evigheters evigheter lyckats vända dygnet alldeles rätt en längre stund. I och med semestern pgs Sthlms-mötet helgen som var har jag haft den långledighet som finns på grundschemat men som jag inte har eftersom jag jobbar mer än så. Och det är nästan, inte riktigt, som att jag känner mig lite förnyad på nåt vis. Jag är trött vid 23-24 och vaknar före 8 (därmed inte sagt att jag studsar upp direkt då...). Jag kan inte minnas när det var så sist. Normalt sätt är jag lite trött hela tiden.

Så det är med lite sorg i mitt nypigga hjärta som jag inser att det är slut med det nu. Ikväll är det dags igen och sen är det 7 nätter på 10 dagar som gäller. Jag ska definitivt passa på att lapa underbar vintersol idag innan jag lägger mig och ställer om min förvirrade kropp till "normalläge" igen.