Oj, helt galen natt! Inte partyvis utan sömnvis. Jag la mig vid två inatt och somnade väl inom en timme som mest. Ställde ingen klocka utan tänkte att jag kunde få sova ut. När tyckte min kropp att det var dags att vakna? Klockan tre i eftermiddags!! Tolv timmar senare, alltså. Och Mattias hade inte väckt mig just för han tänkte att jag behövde det... Men så lat och oduglig jag känner mig. Jaja, det får väl vara då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar