Inte mörkrets drottning

Nu får jag nog erkänna att jag vore ganska nöjd om det ville falla lite snö. Förvisso är det tryggare på vägarna när det fortfarande är plusgrader men det här mörkret äter upp mig lite. Och så har det regnat sedan typ augusti och det gör inte riktigt saken bättre. Det är illa svårt att hålla humöret uppe när det är kolsvart och regnigt ute nästan hela tiden. Tur att jag både har en knasig familj och rätt knasiga kollegor omkring mig. Annars hade jag gått bananas.

Men, annars är det bra. Nästa vecka börjar jag jobba heltid bara sådär. Det fick bli så efter lite omständigheter. Jag vet inte hur länge det varar men det blir nog bra. Jag jobbar ju liks heltid egentligen så varför inte ha det på schema? Men ja, nu var det en hastigt påkommen sjukskrivning som låg bakom att jag måste upp i tid så även om jag är nöjd med höjningen är anledningen inte särskilt rolig förstås.

I helgen blir jag dock ledig och det ser jag faktiskt fram emot. Efter att ha varit på jobbet halv sju eller sju varje morgon i sju dagar i sträck då kommer det garanterat att vara skönt att få dra sig lite på lördagsmorgonen. Jag längtar allra mest efter filmkväll med minifamiljen, kanske med ett gott vin och kanske kanske kanske några skumtomtar. Det vore fint det.

En sån dag

Grannen har en av sina skrikepisoder och jag funderade en sekund på att stämma in. Jag vet inte riktigt vad det är idag (eller så vet jag det) men hela dagen har känts lite så. Som att jag skulle vilja sätta mig i ett hörn med armarna i kors och snorböla alternativt lägga mig i korridoren på jobbet och dunka armar och ben i golvet och skrika i nån form av protest.

Och nej, det har inget med jobbet att göra egentligen, det är bara en sån dag. Omständigheter, tröttma och vanlig gnällighet. Det går över. Imorgon ska det vara en riktigt bra dag har jag bestämt.

Kvällens tv-tips!

Det var ett tag sedan jag tipsade om nån bra film, men ikväll tänkte jag dela med mig av ett. Det gäller speciellt er som gått och halvt kärat ner er i Zooey Dechanel i serien New Girl. På TV11 kl 21 ikväll visas (500) Days of Summer (2009) där hon och Joseph Gordon-Levitt spelar huvudrollerna. När jag såg den blev jag visserligen något besviken, mest pga den hype som föregått filmen. Men jag vet att många andra tokgillar den och hade jag varit i det hemmet som har TV11 hade jag antagligen bänkat mig framför tv:n för att se om den. 

Men en söt film som absolut förtjänar en titt! Om inte annat så för den braiga musiken.

Isbjörnar

Är ni det minsta djurintresserad tycker jag ni ska gå till SVT Play och se programmet om isbjörnarna som jag och M just såg till middagen. Dessutom filmat med de koolaste dolda kamerorna jag sett! Isbjörnar verkar definitivt vara ett klokt släkte och deras rörelsemönster är sötare än sötast när de är på det humöret. Så otroligt sorgligt att de drabbas så hårt av att isarna smälter till följd av klimatförändringarna. 

Så snart jag har möjlighet så ska jag definitivt bli isbjörnsfadder, en bra och klok sak att göra. Jag har inte riktigt råd med en till välgörenhet och har inte lust att byta ut nån av de jag redan har. Men snart hoppas jag att jag ska ha råd att stödja isbjörnarna jag med.

Programmet handlar dock inte så mycket om det, utan mer om deras vardagliga liv. Både spännande, roligt och väldigt intressant.

Att vara saknad

Äntligen tillbaka ut på landet! Jag kom hit sent igår kväll och sedan dess har jag fått erfara vad som sker om man lämnar sina katter nästan en vecka utan att fråga om lov. Uppjagat är ordet. Inatt har jag vaknat några gånger och varje gång har det suttit olika katter vid min sida. Vid något tillfälle var det två och jag förstod att det just varit nån form av skiftbyte. Alla vill vara bredvid just den här personalen. Så det är en del småbråk här idag. Säkert även delvis för att det är kallt ute och de är lite uttråkade.

Någon nöd har det dock inte gått på dem, M har ju varit här. Men det räcker inte helt. Vilket känns både lite hjärtskärande (det är absolut en av de mest tråkiga sakerna med att bo lite på två ställen) och lite smickrande. 

Nu ska vi iväg på kalas en sväng idag, men ikväll blir det åter att försöka ta igen för utebliven gostid alltså.

Lördag

Det var länge sen jag sov så dåligt som natten som gick. Först hade jag svårt att somna och klockan hann nästan bli 2 innan ögonlocken till sist slöt sig. Sen vaknade jag en eller två gånger i timmen, varje gång helt övertygad om att jag försovit mig till jobbet. Däremellan drömde jag bara oroliga saker, en hel del präglad av en riktigt otäck sak som drabbade en vän igår och resten innehållande nån form av jobbstress. Så mitt huvud har helt klart varit upptaget inatt. Konstigt nog är jag inte så trött nu som jag trodde jag skulle vara efter avslutat arbetspass.

Men det blir nog till att tantlura en stund under dagen. Helst i sällskap av M, om han hinner komma in till stan tidigt nog. Ikväll vankas det middag ute med det goda vänner-gänget så jag vill vara pigg och glad när det blir dags för det. Jag har just bokat bord åt oss, japanskt blev det efter att ha gått bet på några andra ställen (är alla ute och äter i Umeå ikväll?). Och det blir nog bra, har bara hört gott om stället så jag ser fram emot det.

Före det; vila, tvätta, städa lite samt se film/tv-serier. Och förhoppningsvis krama Man big time.

My work here is done

Så, färdigjobbad för idag. Börjar se fördelen med att kunna arbeta hemifrån på helgerna; jag kan jobba iklädd nattlinne, mysbyxor, tjocksockar och kofta (skulle väl vara sådär passande på kontoret) och jag behöver bara sätta väckaren tio minuter före arbetspassets början. Precis lagom så att jag hinner logga in i systemet, öppna de program jag behöver ifall nån sjukanmälning kommer in, samt koka tevatten. Dessutom kan jag blogga ett par minuter efter att jag stämplat ut. Som nu.

Faran att ha allt tillgängligt hemma är att det blir så enkelt att "bara kolla mejlen" (som jag håller ifrån min mobil, än så länge, just av den anledningen) eller att "bara jobba ifatt lite löner" även när jag är utstämplad. Jag ska försöka att hålla mig från det, men ja, vi får se hur det går.  Till exempel är det lätt att flytta de där två timmarna arbetstid som ligger efter telefontiden och göra dem senare på dagen. Och plötsligt blev de tre, fyra timmar istället. Men ja, jag är medveten om det och tänker att det hjälper att hålla fingrarna borta.

Men än så länge alltså; yeay till jobb hemifrån!

Fredag

Min lediga dag gick då ganska fort. Kanske för att jag spenderade halva förmiddagen i sängen. Men det var inte särskilt dumt. Nästan tio timmar sömn blev det, fast då var jag uppe ett par gånger på morgonsidan, bland annat när Lil'sis gick till jobbet.

Det var kallt att promenera idag, men det har jag gjort. Både ner till och hem från stan. Skönt men kallt. Skulle behövt en vinterjacka nu. Den ena av de två jag beställde har kommit men den var inte riktigt så bra som jag hoppats. Den andra tycks ha fastnat nånstans. Jag beställde den från ett nytt ställe men det kanske inte var så pålitligt. Så bra då att jag inget betalat i förskott.

Hem från stan hade jag mest med mig hudvårdsprodukter faktiskt. Som varje vinter krackelerar nästan mitt ansikte av uttorkning. På riktigt. Jag fick ett prov på en ansiktsolja av hudterapeuten (hon som förbarmar sig över mina ögonbryn var femte vecka, min enda återkommande lyx) som var hyfsat okej, men den var inte riktigt så bra att det kändes som att den var värd 750:- för 20ml... Vi får se hur de här billigare produkterna artar sig. Kanske blir det bra. Låt oss hoppas.

Nu är det snart läggdags om jag ska orka upp och börja jobba imorgon 6.30. Eller ja, det kanske var läggdags för en stund sen. Anyway...

Hemma bäst!

Eller ja, det hade såklart varit lite lite bättre om jag inte varit alldeles ensam hemma i stan eftersom M inte kunde stanna och vänta till så sent som jag var beräknad komma hem och då Lil'sis jobbar sent ikväll. Så visst, det hade kunnat vara ännu lite bättre, men det är skönt att vara hemma i myskläder med mitt eget val av te och med möjligheten att göra hyfsat icke-hjärnbelastande saker.

Men det har varit bra! Bättre än jag trodde, faktiskt. Dels bodde vi hemskt bra och jag var väldigt tacksam över att vi hade egna rum. Möjligheten att få gå undan på kvällen efter en väldigt intensiv, social dag var inte dum alls. Och så känns det som att vi fick mycket gjort. Dagarna kom till eftersom vi i vår arbetsgrupp är på gång att gå in i en annan, ungefär lika stor, arbetsgrupp. Att gå ihop med andra tror jag alltid innebär en del ovisshet och farhågor, men många har vi lyckats slå hål på de här dagarna. Skulle nog vilja gå så långt att säga att det för tillfället känns som en ganska trygg process. Jag tror att jag kommer tokgilla mitt jobb lika mycket om ett år som jag gör idag. Vi har förstås lång väg, och många möten och diskussioner, kvar innan vi är en enhet. Men det ska bli spännande.

Lite synd att vi aldrig fick tid att spendera utomhus, det var så vackert men det fick beskådas från fönstren i konferenssalen eller på hotellrummet.

Utsikten från mitt hotellrum, mobilkameran gör den dock inte rättvisa.
Det är is på sjön och en badtunna och grillkåta man ser nere vid vattnet/isen.

Just nu är jag ändå mest glad att jag flyttade min lediga dag från igår till imorgon. Det kommer vara rätt skönt att få sova lite längre och hinna vila och rensa huvudet innan det är dags för jobb igen bright and early på lördag morgon.

Borta bra del 2

Vaknade med ett ryck till klockan nu på morgonen. Först förstod jag inte var jag var och sen tänkte jag att jag försovit mig. Så var inte fallet. Men för ovanlighetens skull har jag sovit i ett enda svep sen jag la mig igår. Jag tror till och med att jag legat i exakt samma ställning hela natten, jag som brukar vara runt som en apa i sängen om nätterna. Väl nere till frukosten visade det sig att det var jag och den andra kollegan som också har lite bekymmer med ryggen som sovit bra. Övriga tycktes ha varit vakna mycket. Win för oss, säger jag, det brukar ju alltid vara tvärtom.

Nu ska vi snart sätta igång med konfererandet igen. Måste erkänna att jag känner mig lite seg och att tanken på att sitta i diskussioner ända fram till klockan fyra idag kanske inte lockar sådär förskräckligt mycket just nu, men det blir nog bättre när vi väl är igång. Gårdagen var väldigt givande och produktiv och det blir säkert den här dagen också.

Önskar jag hade en bra kamera så jag kunde visa den helt fantastiska morgonutsikt vi har från hotellet, men jag tror inte en mobilbild kan göra den rättvisa. Ni får tro på mitt ord, det är ganska sagolikt här faktiskt. Väldigt lugnande effekt, perfekt plats för ett kurhotell med andra ord.

Off to work!

Borta bra

Då har jag landat på mitt hotellrum i Norsjö och fått lägga upp fötterna en stund. Så otroligt skönt! Inte för att vi aktiverat oss fysiskt idag, men det tar faktiskt på krafterna att lyssna, diskutera och tänka ut nya bra saker en hel dag, hur konstigt det än låter. Huvudet är som tomt nästan.

Resan hit gick bra, trots att min gamla bilrädsla (vi åkte buss, med bälten i) kom fram lite när vägarna blev allt mer frostbitna och allt smalare ju längre in mot landet vi kom. Men det gick bra. Jag försökte hålla mig sysselsatt med annat. Och fram kom vi allihop.

Det är så otroligt vackert här! Jag önskar att vi haft tid att vara ute i området en stund under dagen men vi har istället suttit i konferensen och varit produktiva sen vi kom. Kanske att det hinns med en lite kort promenad imorgon om jag har tur. Här är snö, flera centimeter, och det är is på den lilla sjön som hör till hotellet vi är på. Jag åkte från höst till vinter på 2,5 timme. Nästan märkligt.

Medan en del av de andra gått ner till spa-avdelningen tänker jag dröja mig kvar på mitt hotellrum, ta en dusch (i den mest avancerade dusch jag sett) och göra mig i ordning till middagen i sakta mak. Jag tänker med andra ord låtsas att jag är på semester i en timme. Hur trevligt det än är att vara här med jobbet så önskar jag lite lite att jag var här på semester. Så pass trivsamt är det här och det är inte så vanligt att den här extremt hemtama råttan känner sådan trivsel borta.

Vad samlar jag på då?

Jag är inte bara "inte en skomänniska" jag är inte heller en väskmänniska, som det verkar. Tygkassar har jag ganska gott om, men därutöver är det skralt. Vilket mina fina vänner brukar påpeka (speciellt hon med väskmani). Just nu är jag benägen att hålla med.

Jag ska iväg på planeringsdagar med jobbet imorgon och hittar inget vettigt att packa i. Jag kommer tillbaka hem torsdag kväll så egentligen är det inte så mycket som behövs med. Bekväma jobbkläder, nåt att ha på middagen och så lite hygiengrejs. Ungefär. Men det ryms inte i någon av mina få små väskor så allt som kvarstår då är resväskan. Den är förvisso inte heller särskilt stor, men hur märkligt är det att åka iväg ett drygt dygn och komma släpande på en resväska?

Sätter härmed upp "mellanstor väska" på inköpslistan.

Snart dags för snipp-snipp, som tur är!

Ikväll är det efterlängtad fikadejt med bästdamerna så jag har stannat i stan. Här har jag delat lägenhet med en löpande liten kattdam igen sen jag kom från jobbet. Väldigt skojigt. Inte speciellt, allra minst för henne förstås. Hon vet som inte riktigt hur hon ska bete sig, det är uppenbart. Som att hon inte fattar vad som händer.

Nyss satt hon i torkskåpet i badrummet och gjorde nåt morrande ljud. Nu har hon just knölat sig ner mellan den andra katten och nallen i min gungstol och sover till synes ganska nöjt och tryggt. Den andra kissen ser dock inte riktigt lika nöjd ut över trängseln men är säkert lika glad som övriga när det åtminstone är tyst en stund...

I lördags kväll, när det äntligen blev lugnt. Försökte
att vara så stilla med benen som jag bara kunde.
Inte väcka den löpande vargen osv.

Perfect communication

Sitter i källaren och hör M ropa nåt ohörbart från övervåningen.

S: Va!?
M: *ropar nåt ohörbart*
S: Vänta, kommer upp strax!

Går upp till bottenvåningen ett par minuter senare.

S: Vad hojtar du om?
M: Jag sa att om du ska gå upp och göra te kan du kanske göra åt mig också?
S: Haha, eh, okej, jag gör te...vill du ha?

Grinig söndag

Annars har det varit en soft söndag idag. Vi kom inte hem förrän efter tre inatt så det blev en ganska sen morgon. Sen har M varit på jobbet igen och gjort färdigt det han påbörjade igår (och alltså avbröt vid 3-tiden) så jag och kattorna har haft huset för oss själva. Jag skulle kanske ha städat lite om det inte varit för ryggen men det enda jag fått gjort är att växterna fått lite vatten, en tvättmaskin har startats och en diskmaskin har tömts och fyllts. Mer än så har det inte blivit.

Nu tänkte jag försöka enas med mig själv om vilken film jag vill se ikväll. OM jag vill se film. Lite ambivalent ikväll tydligen. Helst av allt hade jag velat ha en stor påse godis, men jag har "varit duktig" och hållit mig ifrån allt vad godsaker heter den här helgen. För tillfället känns det dock lite småsurt att "vara duktig". 

Imorgon blir en bättre dag, inte sant?

En sträckbänk låter inte så dumt

Har just fått bukt med en ny omgång huvudvärk. How fun. Vet inte varför det här kommer just nu, men antagligen har jag spänt mig av stress eller i nån form av underliggande oro. Det är ju så det brukar vara. Oavsett suger det just nu eftersom jag knappt kan göra något utan att jag får ont och domnar bort i ryggen och sedermera får huvudvärk på gränsen till migrän.

Överväger just nu om jag ska ta det där rådet jag får från så många håll och fara och få ryggen tilltryckt litegrann. Det känns lite som att jag skulle vilja dra ut ryggen så det kanske är rätt väg att gå. Men det får i så fall bli efter löning i slutet av veckan. 

Ingen riktig yeay-lördag direkt

Dagen började lugnt och skönt. Nästan för bra. Vi sov länge, inte ens kattorna kom och klagade över att vi inte stigit upp och låst upp luckan (sen visade det sig att frosten låg kvar till lunch, det kan ha varit förklaringen). Ryggen fick upp mig ett par timmar före M så jag halvlåg uppkuddad i soffan och läste på mobilen tills dess att det plingade till i den med ett erbjudande om senlunch i stan.

Vi skulle ju ändå in, M skulle jobba och jag på personalfest, så vi tog bilen till stan och senlunchade med vår väldigt bakfulla (visade det sig) vän innan samma vän snabbt ville tillbaka hem till sängen. Gott så långt.

Men redan innan hade jag på känn att det inte var en toppendag rent fysiskt. Huvudet malde lite, nacken var stel och svarade inte på M:s massage alls. Och hur kul är det att fara på galej när man helst bara vill gömma sig, äta muskelavslappnande och klä in överkroppen i värmeflaskor- och dynor? Så jag blev hemma, med viss vånda. Jag ville iväg, hade planerat för det och såg fram emot att träffa nykollegorna utanför kontorets väggar. Men det får bli en annan gång det.

Nu önskar jag mest att jag stannat i huset och soffan och haft min egen kattfamilj som sällskap medan M jobbar sent på universitetet. Får väl se hur sen han blir och om jag ids fara hem till huset på antagligen ganska hala vägar ikväll. Eller om jag ska göra ett försök att sova bort huvudvärken istället.

No more Go On

Efter att ha sett avsnitt sex av Go On (2012) och återigen kommit på mig själv med att sitta med telefonen i handen och scrolla igenom twitterflödet så tror jag att det är dags att låta serien kliva av den aktiva tittarlistan med tv-serier för min del. Något motvilligt dock, för av någon anledning så gillar jag Matthew Perry. Men det är lite för segt, lite för intetsägande och helt enkelt inte tillräckligt roligt. Dåligt är det inte, men inte bra nog för att konkurrera med övriga serier på listan, speciellt inte nu när jag inte hinner se det som är bra på riktigt ens.

Jag hoppas dock att Perry får till en bra film eller serie så småningom. Tills dess får jag helt enkelt se om några av de filmer post-Vänner han medverkat i som jag faktiskt gillar. Som Birds of America (2008) eller Numb (2007).

Tålamod

Efter en halv dag av ledighet är jag redan uttråkad. Och har tanken åtminstone till 30% på jobbet. Inte så bra kanske. Men ja, jag låter det vara så kanske det går över.

Uttråkad men trött, skulle jag vilja säga. Jag sov ganska länge idag men det var dålig kvalité på sömnen efter klockan sju. Så det känns som att det inte räknas. Sen jag klev upp har jag mest försökt sitta bekvämt och se ikapp tv-serier. Fem olika har det hunnit bli, och ändå är väntelistan med nya avsnitt nästan evigt lång. I helgen måste jag tvinga bästa hälften att ta sig tid till Downton Abbey, annars får jag nog spunk och börjar se själv. Jag har förstått att det hände nåt oväntat sist och jag kan bara inte låta bli att fundera på alla möjliga överraskningar som jag kan komma på. Hittills ingen bra.

Och så är jag otålig i väntan på de två vinterjackorna jag beställde på nätet. De lär inte dimpa ner förrän i mitten av nästa vecka så det är lönlöst att ens tänka på dem redan, men jag vill vill vill ha dem nu. Och jag vill att de passar, åtminstone en av dem.

Och jag är otålig i väntan på resultat av förändringar jag försöker mig på. Och jag längtar lite efter att M ska jobba klart så att jag kan tvångsgosa honom. Och kattfamiljen den äldre.

Så tålamod är vad som gäller. Det som jag är så bra på.

Dålig repris

Ont i ryggen idag, det var ett tag sen. Iallafall av den här graden. Det började redan i morse och sen har det hängt i. Det var sådär halvkul att sitta på möte med ledningsgruppen mellan 8-12 på en pinnstol (typ) kan jag lova. Men det gick. Precis som resten av dagen. Trodde att det var rätt okej nu ikväll när jag satt och spelade en stund men så när jag skulle resa mig och det tog stopp halvvägs och sen kändes som att någon stack en kniv i ländryggen insåg jag att så kanske inte är fallet ändå. How fun.

Men men. Nu är jag ledig ända till måndag så jag har ju tid att vila upp mig lite. Jag hoppas att det räcker. Vi får väl se. Kanske M kan knåda mig lite imorgon kväll när vi ses. Hade velat ses idag men iddes inte fara ut med bilen. Eller rättare sagt; jag iddes inte byta däck med min rygg och hade jag farit ut till landet med sommardäck hade det säkerligen blivit tokvinter till imorgon. Så jag stannade i stan hos lil'sis och terrorkattorna istället. Men i helgen blir det landet. Men antagligen inte så mycket lövräfsande...

Det här med skor

"Du är verkligen ingen skomänniska!", sa en av kollegorna med eftertryck igår när hon kom in på mitt kontor. Jag vet inte om det var mina vinterskor från förra säsongen hon syftade på eller det faktum att jag åter slängt av mig dem på golvet efter att ha varit ute ett snabbt ärende på lunchen*.

Och nej, det är så sant. Jag önskar att jag vore det, samtidigt som jag gillar att inte uppfylla stereotypen att som kvinna måsta ha 10-15 par skor i bruk och som måste stoppas från att handla fler. Kanske jag hade gillat skor mer om jag tagit hand om mina fötter lite bättre (vilket jag borde oavsett) och om jag lärt mig gå i höga, eller åtminstone halvhöga, klackar. Men inte. Det får kanske bli nästa förbättringsområde hos mig själv; ta hand om fötterna.

Men jag har i vart fall beställt hem två vinterjackor. Tänkte prova båda och se vilken (om någon) som passar. Jag hoppas på den ena lite mer, samtidigt som ekonomin hoppas på den andra. Så vi får väl se vem som vinner i slutänden.

*Jag måste verkligen köpa inneskor om jag ska fortsätta vara den enda som inte har skor på jobbet

The hunt has begun

Fick ett ryck att kolla efter vinterjacka på nätet och hamnade i nån form av total madness! Det finns plötsligt så väldigt mycket snyggt! Undrar om det är för att det är på nätet eller om jag faktiskt hittar lättare när jag ser på bilder än vandrar mellan stökiga klädhängare i affärerna?

Jag vet som bara inte riktigt vad jag vill ha. Men jag skulle behöva det jag bestämmer mig för att vilja ha ganska omgående, för nu börjar det bli kallt. Det var inte superskönt att vänta på bussen i morse om jag säger så.

Jag vill ha nåt lite skojigt, men inte så väldigt utstickande färg eftersom jag har en del byxor numera som är färgade och som då helst ska fungera med jackan. Den ska vara varm utan att vara michelin-gubbe-formande och gärna i en snygg passform.

Omöjligt uppdrag?

Netflix

Netflix lanserades för övrigt i Sverige igår. Testade att se via apple tv på landet men den fastnade och kom aldrig igång. Nu har jag just registrerat en egen användare (gratis året ut om du har Spotify premium och går via den här länken) och tänkte testa på apple tv:n här. Fast med tanke på att jag fastnade på nån form av laddningssida redan på webben är jag kanske inte så väldigt hoppfull. Men man får vara tålmodig i början.

Lite svårt för att de ställer krav på registrerat visa-kort redan under gratisperioden och så säger ryktet att utbudet inte är så stort än här i Sverige. Men jag tänker att det sistnämnda kanske går till sig om de får ett antal användare och lättare kan komma till bra avtal med film- och tv-distributörerna. 

En bra sak var att man inte var tvungen att använda sitt facebook-konto för att registrera sig. Har lite svårt för alla de där ihopkopplingarna. Smidigt, visst, men hur mycket koll behöver egentligen en streamingsida ha på mig?

Det ska bli spännande att se hur utbudet av tv-serier kommer att bli samt hur snabbt de kan få de senaste avsnitten tillgängliga. Närmar vi oss ett dygn så kan det bli en riktigt intressant tjänst. Men det återstår att se än så länge.

Jag ser det snöar

Det snöar ute. Det ser förvisso inte ut att lägga sig på marken direkt men det snöar ändå. Det har väl varit på gång i några dagar men med tanke på gårdagens och dagens skyfall (nästan i vart fall) trodde jag att det skulle dröja.

Kanske dags att på riktigt ta tag i det där med att köpa vinterjacka då va?

Har ni hört den förut?

Har suttit och hållt på de två senaste avsnitten av Parenthood men idag gick det inte längre. Och i vanlig ordning var de mer än lovligt bra. Jag är seriöst orolig för vad som kommer hända när serien väl läggs ner. Nästan så att jag hoppas lite, men bara väldigt lite, att den blir lite sämre innan den slutar. Så att inte avvänjningen blir för svår menar jag.

Och så den stora sorgen när jag inser att veckans tablå inte innehåller ett nytt avsnitt. Det är ju en sak att själv hålla på ett eller ett par avsnitt i ett par veckor, då vet jag ju att det finns om det blir för svårt. Men att det inget finns!

Crisis!

Men alltså!

Men jo, det finns ju ett moln på Parenthoodhimlen; Ray "Everybody Loves Raymond" Romano. Även fast jag inser att han faktiskt spelar bra just här så kan jag inte komma över hur mycket jag ogillar ovan nämnda serie! Han kommer nog alltid vara mansgris-Raymond för mig. Sen att jag långt innan hans entré var "Team Mark" (Jason Ritter) gör kanske inte saken bättre. Jag fattar ju vartåt det barkar, men please don't!

*Slut på psykotisk rant*

Japanskt blev franskt

M lämnade in finbilen på lackförsegling idag varpå vi fick ta min gamla fransyska istället. Och oj vilken skillnad det var, vad snabbt jag vant mig vid att åka i en bil som det inte känns så mycket att man åker i! Min bilrädsla steg åter några steg. Frågan är hur det blir imorgon bitti då det eventuellt kommer vara halka och då jag inte hunnit byta däcken på den franska än... Det lär bli nojigt värre. Som tur är konstaterade vi att ingen av oss har några tider att passa egentligen på morgonen så vi kan ta det lugnt och till och med åka lite senare om det verkar vara dåligt väglag.

Höstmörkret

Jobbhelg som sagt. Som gått bara bra i vanlig ordning. Det tycks vara magsjuka i stan nu, av döma av sjukanmälningarna de senaste dagarna. Skojigt...

Men i morse när jag parkerade bilen på den alldeles tvärmörka parkeringen strax före halv sju kändes det inte alls så tvärroligt att behöva vara där. Varje ljud fick mig att känna mig märkligt otrygg. Sådär som bara stan kan göra. Men väl inne på kontoret gick det över. Men det kändes just idag som att det skulle vara ganska skönt att få till den där distansinloggningen trots allt. Så att jag kan jobba hemifrån på helgerna, nu när mörkret bara kryper sig allt närmare. Det blir verkligen sådär totalt tvärmörkt numera. Det är knappt att hellyset på bilen räcker till.

Men snart är väl snön här och lyser upp vår tillvaro...

Spelkväll ftw!

Och så var helgen över. Det gick då väldigt fort på nåt vis. Men ändå har jag hunnit med en del. Inte bara jobbat trots att det varit jobbhelg för min del.

M har haft en vän från Stockholm på besök i stan så han har spenderat kvällarna ute. Lite trendskifte dock när kompisgänget som tidigare alltid typ satt kvar när städet gick igång på krogen nu ringde efter skjuts hem (dvs undertecknad) redan kring midnatt. Men jag som skulle upp tidigt och jobba var ganska tacksam. Lite skojigt konstaterande bara.

Michael Jackson vann, Gizmo gav upp i förtid, Mr T (dvs jag)
kom på efterkälken ganska snart  och Lasse Åberg kom sist.
Diana höll sig i mitten.

Jag hade spelkväll med de bästaste vännerna istället. Igår sågs vi i lägenheten och åt snacks och spelade mitt alldeles nyinköpta spel, Popkult. Det var riktigt kul! Jag hade inte så mycket förväntningar eller egentligen koll på vad det gick ut på men det visade sig vara både möjligt för taktikspelande (vi ska dock modifiera det lite till nästa gång för att öka just den delen) och innehålla en väldig bredd av frågor. Spelet går ut på att ställa frågor till den man tror inte kan dem, och det visade sig att vi hade en riktigt blindfläck för hur mycket Anna egentligen hade koll på. Så hon vann, den listiga räven.... Men kul att äntligen få lite nytta av den 'onödiga' kunskap jag besitter. Som vem som varit gift med vem i Hollywood, vilken boss som finns i slutet av Molten Core i WoW eller vem som egentligen fick vårdnaden i slutet av filmen Kramer vs Kramer (1979).

Våra spelkvällar brukar vara ganska överösta av chips, dipp och godis, så vi får väl se hur det gått med dieten efter den här helgen. Jag försökte sitta och hålla i morotsskålen men jag lyckades bara delvis. Men ja, så ska det ju vara lite också så det känns som att det är i sin ordning. Vad vore livet utan spelkvällar och chips liksom?

Den blåa dörren

Slumrade för övrigt framför Notting Hill (1999) på tv:n tidigare ikväll. Jag vet inte vad det är, den är ju egentligen en typiskt fånig Hugh Grant-film, men jag kan inte låta bli att tycka om den väldigt mycket. Jag blir på bra humör av den. Mina favoriter är egentligen Spike (Rhys Ifans) och Honey (Emma Chambers), men den här gången fastnade jag också vid en väldigt young-looking Hugh Bonneville (ni vet, pappa Downton Abbey) som jag hade glömt är med i filmen. Och en väldigt ung Mischa Barton i ett kort klipp.

Jag sov mig dessvärre igenom en av favvoscenerna; den när Anna Scott kommer på Honeys födelsedagsfest där i början. Men annars var det ett trevligt återseende.

Fredag

En trött Sara framför datorn ikväll. Det har verkligen varit fredag idag. Jag fick förvisso en hel del gjort på jobbet men kunde ändå stämpla ut just innan min ordinarie sluttid. Nästa vecka blir det "Projekt -minska flexen" men jag är nöjd att det inte blev så sent idag. Dessvärre missade jag att dubbelkolla att det fungerade med distansinloggningen jag skaffade mig i veckan så att jag skulle kunna jobba hemifrån under min jourhelg, och nu ikväll när jag väl kom mig för så fungerade det förstås inte. Så det blir att fara till kontoret tidigt imorgon ändå. Det är helt okej, men det hade varit skönt att slippa oroa sig för halka imorgon bitti.

I nåt svagt/snällt ögonblick lovade jag bort mig som nykter chaufför ikväll åt M som är ute och roar sig så jag måste ändå ut på eventuellt gnistrande vägar ikväll/inatt. Gillar inte alls den här årstiden när det är som lite osäkert när det kommer till väglaget. Även om vi har splitter nya vinterdäck på finbilen och att den har en massa varningssystem för halka. I don't like it. Det blir bättre när snön kommer.

Men ja, jag hoppas att även min kära M är lite fredagstrött så att det inte blir allt för sent ikväll. Nu har jag förvisso redan slumrat i soffan så för tillfället känner jag mig ganska pigg ändå. Trött fast pigg, ni vet. Ja, vi får väl se.

Snart helg igen

Annars då? Tja, det går på i nån slags fart. Håller med en kollega på jobbet som tyckte att veckorna bara känns som måndag och fredag. Allt däremellan går så himla fort.  Det är fortsatt mycket att göra på jobbet men jag tror och hoppas ändå på en lugn fredag och en dito helg. Skulle vara riktigt skönt. Om våra medarbetare får vara friska så kan jag få lite annat gjort, men det styr jag ju inte direkt över.

Jag tänkte försöka umgås med bästa tjejerna (de i människoform) i helgen. Samt fixa med bilen. Byta till vinterdäck, byta torkarbladen jag köpte för ett tag sen men inte fått fart att byta, täppa till min dumma läcka i taket som blev när M grejade med antennen osv. Känns som en bra helg för sånt, bara det inte ösregnar hela tiden. Jag tror vi fått vår dos av regn på ett tag nu väl?

Vem ska bort (ni minns väl Brasses* lek?)

Det var uppenbarligen ett misstag att låta M fortsätta ansiktsgrejen igår när jag ledsnat...

(Bilden längst upp till höger är en icke-roterad bild på min lite udda Babuschka och den nere till vänter finns med bland dvd-omslagen som är inskannade, ifall nån undrade)

*Fem myror osv.

Ledig onsdag

Jag har haft en soft och välbehövligt trivsam ledig dag alldeles för mig själv. Eller ja, jag har ju haft sällskap av världens bästa kattfamilj förstås. En av dem var dock uppenbart missnöjd med mig idag. Lite oklart varför. Det kan ha varit clementinerna jag åt (som man tydligen måste komma nära och lukta på och sedan känna sig misshandlad av den starka lukten från), det kan ha varit att jag inte varit hemma sedan helgen, att jag inte hade med mig nån fisk, det kan i stort sett ha varit vad som helst. Hursomhelst hade hon en nästan 10 minuter lång staring contest innan hon gav upp om denna hopplösa personal.

-Get it?

Hon och mellankatten följde sedan med ut i trädgården en stund. Det var en riktigt trivsam höstdag, trots att det var ganska fuktigt ute. Vackra färger och frisk luft är väl lite vad hösten är här ute på landet. Jag försökte bråka med vinden om löven en stund, rensade bort lite i jordgubbslandet och i rabatterna, tog in chokladmyntan och vintrade till krukrabarbern med mera. Det blev lite blandat utomhusstök tills mellankatten deklarerade att det var dags för naptime och att personalen då inte fick vara ute och göra spännande saker längre.

Man ska säkert klippa ner sånt här men jag
tycker liljorna är vackra även när de vissnat

Jag hann även med några vändor tvätt, några avsnitt av blandade tv-serier samt att plantera om Aloe Veran, vilket vi borde gjort för evigheter sedan. Jag hoppas att både den stora och de små nya tar sig och blir fina igen.

Omplanterad aloe vera och för hösten intagen
timjan samt chokladmynta

Det var allt från pyssel-Sara för den här gången. Nu väntar 8 arbetsdagar på raken så det lär väl inte bli så mycket mer gjort på en stund kanske.

Kvinnan med de tusen ansiktena

Jag tog mig äntligen för att börja sortera lite bland fotona i iPhoto på laptopen. En bra sak är igenkänning av ansikten som man ska kunna 'lära' programmet efter att själv ha skrivit in på några vilka det är som syns på bilderna. Ett smidigt sätt att sen söka bilder på en viss person. Det tar dock en liten stund att lära den ansikten, vissa längre än andra, tydligen.

Att den har svårt att skilja på mina yngre bröder är ingen chock; de är ganska lika, speciellt när man går tillbaka i tiden en bit. Men det gick ändå ganska fort. Även syskonbarnen, som kanske är de som ändrats mest då de gått från att ha varit nyfödda upp till tonåren i vissa fall, lärde den sig förvånande snabbt. Men en person har den uppenbara problem med; mig. Den föreslår i stort sett vilket namn som helst. Allt från mina bröder till min svåger och andra personer som inte är blodrelaterade till mig. Ytterst märkligt. Vad är det för fel på mitt ansikte? Har jag verkligen så många olika utseenden?

Sen att den ville ha det till att vännen Ulrika var andra vännens make Ulf ett par gånger var ju hysteriskt kul...

En prinsessas drömdagbok

Något jag kan sakna från mitt gamla jobb är att det inte spelade så stor roll vad jag tog på mig innan jag for dit. Lusten och orken att klä mig för de där två minuterna i omklädningsrummet innan scrubsen drogs på gick över ganska fort. Inte som att jag klädde mig som en luffare heller kanske, men det spelade som inte så stor roll. 

Nu är det ett evigt hummande och suckande här på morgnarna innan jag kommer fram till nåt som både känns bekvämt, passar humöret och ser någorlunda anständigt ut. Och nästan varje morgon känns det som att det slutar med nån form av kompromiss. Så jo, jag saknar de halvt illasittande scrubsen ibland.

Fast allra helst hade jag velat ha nån som la fram kläder åt mig varje morgon och som med bestämd röst sa att just den kombon blev bra och såg snyggt ut. Inte för att jag minns att jag var så överdrivet nöjd jämt när detta sist skedde för sisådär 25 år sedan, men ändå.

Stick-kön blev plötsligt lång

Idag köpte jag faktiskt hem garn också. Fast det blir inget till mig själv. Nu heller. Lillebror ringde i helgen och lät meddela att hans tofflor gått sönder av överanvändning och att han mer än gärna ville ha nya. Och hur säger man nej till det? Så äntligen har jag något att ha i händerna framför den aldrig sinande kön av tv-serier jag envisas med att följa.

Dessutom var lil'sis med och köpte garn för att jag skulle göra detsamma åt henne. Jag försökte erbjuda mig att visa men jag gissar att det slutar i att jag stickar ändå. Plus att M hintade om nåt liknande då han i helgen hade tofflor av två olika färg på fötterna eftersom alla inte längre är hela.

Men lite kul är det ju att de används så flitigt. Typ det enda jag kan sticka dessutom. (Men säg inget till nån.)

Lunchängeln

Det kostade på lite att slappa loss i helgen och ta segmornar i sängen, tantlurar på dagarna och sennätter på...eh ja nätterna. Igår hade jag lite svårt att somna på riktigt (inte minst för att det var kallt och ensamt i sängen; ingen kamin-man och inga pälskatter) så det blev knappt fem timmar sömn innan klockan ringde i morse. Segt värre.

Just före lunch kände jag mig faktiskt lite smågrinig, sådär att det var lite av en utmaning att fortsätta vara glad och trevlig när det kom klagomål via telefonen som jag var alldeles oskyldig till. Men så tio minuter före lunch kom det ett sms som nån form av trevlighetsmirakel från bästaste Anna som var i stan och ledig för lunch. Lite halleluja-moment faktiskt. Även om jag nog inte riktigt lyckades uppbära nån form av sprudlighet under lunchen så var det oerhört trevligt med en paus. Vi har setts på tok för lite de senaste veckorna.

Sen sprang eftermiddagen på med en betydligt lättsammare känsla. Så lite som krävs ändå. Men värt så mycket.

Rec: Looper (2012)

Betyg: 3,5/5

I en hyfsat närstående framtid arbetar Joe (Joseph Gordon-Levitt) som yrkesmördare, eller Looper. Han dödar människor från ytterligare 30 år framåt i tiden, som skickas till ett öde fält en viss tidpunkt varje gång, där Joe står redo med bössan för att hastigt ta livet av de ansiktsövertäckta offren och sedan ta åt sig av betalningen som satts fast på ryggen på offret. Joe är en av flera som har det här som uppdrag; att ta livet av personer som i framtiden skapar problem, men som inte behöver dumpas om de dödas i dåtid. Men det går ett rykte att en ny maffiaboss i framtiden håller på och stänger looparna; han skickar tillbaka yrkesmördarna själva, lägger till en extra stor belöning och med det är jobbet slut. De vet hur de kommer att dö om ganska exakt 30 år.

När en av Joes kompisar, Seth (Paul Dano), misslyckas att döda sitt egna framtida jag, ställs saker lite på sin spets och Joe hamnar i en historia som både blir actionfylld såväl som filosofisk. Vilka eventuella hot i framtiden skulle man ta dö på tidigt, om man hade chansen?

Jag hade mina tveksamheter innan jag gick in i biosalongen för att se Looper (2012). Få är de filmer med tidsresor som en del av handlingen jag sett som faktiskt lyckats bra. Jag tänker såklart på samma filmer som många andra nämnt i samband med denna; Inception (2010) och Twelve Monkeys (1995). Gordon-Levitt återfinns i den förstnämnda och mannen som i Looper spelar hans framtida jag*, Bruce Willis, hade huvudrollen i den andra.

Men bortsett från ett par frågetecken så ror den hyfsat oerfarne regissören Rian Johnson hem det på ett skickligt så väl som snyggt sätt. Det blir spännande, tänkvärt och riktigt bra. Där det brister något, i mitt tycke, är den filosofiska biten. Det blir nästan lite på gränsen till smetigt mot slutet, men bara nästan. 

Men framför allt så har jag ofantligt svårt för bilden att det är världens mammor (eller kvinnor för den delen) som är de enda som har rollen, uppgiften och förmågan att förhindra barn att bli framtidens olyckor medan männen får den lika illasittande rollen som de som har möjligheten att förstöra de små (pojkarna) antingen genom sin tysta bortavaro eller sin våldsamma närvaro. Och det förtog en hel del av min känsla av filmens budskap i slutet.

Men som sagt så är det en ganska snygg (men inte överdådig) film som är välspelad av såväl Gordon-Levitt och Willis men även av Emily Blunt, som finns med i en bra balanserad roll. Någon riktig Inception-upplevlese är det dock inte riktigt i min bok, och som sagt tycker jag att det fanns en del att uppdatera i själva budskapet. Så den når inte riktigt ända till fyran, även om det är väldigt, väldigt nära. Betyget blir 3,5/5.

Recensioner: Exp (3/5), SvD (3/6), Onyanserat (4,5/5)

*bara jag som tycker Gordon-Levitt såg ruskigt creepy ut när han var modifierad för att passa som en ung Bruce Willis?

Lyssna-tips!

Kan för övrigt tipsa om en väldigt användbar funktion; Spotify radio. Perfekt när man som jag lätt blir lite less på både de egna och de rekommenderade listorna och vill hitta nåt nytt utan att behöva lida sig igenom en massa 'skräp'. Bara välj en låt du känner dig på humör för och sen "start radio" så kommer det låtar som Spotify på ett eller annat sätt (ibland blir det lite udda röda trådar, men för det mesta funkar det bra) tycker hör ihop. Klicka tumme upp respektive ner för att förfina radion lite extra. Jag har hittat mycket nytt, påmints om mycket gammalt osv på det här sättet. 

Söndag (med ett litet tv-tips)

Det blev då en bra dag idag med. En långsam lite slö sådan, men det är väl så söndagar ska vara? Vi spenderade halva dagen i soffan och såg ikapp några av de serier som M och jag försöker se tillsammans, blandat med lite slummer och nåt informativt program på Kunskapskanalen (en klart underskattad tv-kanal btw). Sen blev det en tur till stan och hyra av tvätthall för vår nya söndagsrutin. Men då bilen var synnerligen nytvättad gick det ganska fort idag.

Nu har jag just landat i lägenheten med lil'sis. M släppte av oss efter att vi handlat på Maxi (söndagskvällar är perfekta tiden att vara på Maxi). Nu tänker nog jag fortsätta mitt soffhäng, men till synes ensam den här gången. Får se om jag väljer att se om Adventureland (2009) igen, som visas på TV11 kl 21. Den är helt klart en värdig söndagsfilm.

Lördag

Hamnade av en slump framför ett avsnitt av Life's Too Short (2011) på SVT för en stund sen. Så väldigt roligt. Fick nästan bokstavligen sitta på M för att han skulle stanna kvar i soffan. Inte för att han inte också gillade det utan för att han har så svårt för pinsam humor, han blir väldigt obekväm. Vilket gör det hela så mycket roligare.

Det har varit en bra kväll, eller rent av en bra dag idag. M och hans pappa har snickrat ute och jag har storstädat inne (jämställdhetsbonus på den uppdelningen...). Sen åt vi god mat, såg film och klängde i soffan. Efterlängtat. Ett plus att vi haft tre snarkande svansdamer inom hörhåll hela kvällen också. De tycks nöjda när alla är 'hemma' samtidigt. 

Skön, lugnande lördag. Sådär som det borde vara. Bra paus.

TV-serier; de gamla återkommande

Om vi bortser från det så väldigt logiska att samtliga läkare i Grey's Anatomy nu nog har varit inlagda på Seattle Grace Hospital där de också jobbar (åtminstone tre har väl dessutom avlidit på platsen) så får jag säga att jag gillar säsongsstarten av serien såhär långt. Det märkliga är väl kronologin just nu. Andra avsnittet kändes som att det skulle ha varit först eftersom det första redan gett oss utgången på avsnitt två. Men ja, just för tillfället har tröttheten jag kände på serien tidigare åtminstone tillfälligt gett vika. Vi får väl se hur länge det håller i sig.

Jag har läst många trötta åsikter om Teds eviga mammajakt i HIMYM, men det är nog först nu när säsong 8 just dragit igång som jag också börja känna en viss tomgång. Inte så mycket över mammajakten, den har nog alltid varit sekundär för mig, men att det känns som att historierna blir allt mindre överraskande och allt mera som upprepningar från övriga säsonger. Och jag tror faktiskt inte att det går att vända runt det så mycket mer, det är nog helt enkelt dags att Ted får hitta sin fru nu.

Lite samma känns det i TBBT i vart fall vad gäller on-and-off-again-romansen mellan Leonard och Penny. Tar det slut nu igen så snälla låt det vara så och hitta på nåt annat! Och när jag ändå är igång med önskningar så hade jag nog gärna sett att nåt nytt hände på Sheldon/Amy-fronten också. Men det har inte varit dåliga första avsnitt av säsong 6. Framför allt det andra var roligt, men det stod mest Howard, Bernadette och Stuart för.

New Girl har ju också nån form av "Ross & Rachel"-syndrom, även om det egentligen aldrig på riktigt varit något mellan Jess och Nick. Och det känns smart,  för när det väl har hänt (och det lär väl hända) så försvinner själva grejen, tror jag. Men New Girl har skött sig väldigt bra med sina första avsnitt av andra säsongen. Till och med Smith, som jag hittills haft lite småsvårt för, har varit riktigt bra.

2 Broke Girls är serien jag aldrig riktigt kom att gilla sådär väldigt mycket under första säsongen. Men andra säsongen har faktiskt öppnat ganska bra. Kanske för att boob-skämten har hållits nere lite och för att det faktiskt har varit lite intressanta historier. Men fortfarande är det för mycket "rabbla-skämt-på-rad-som-svar-på-alla-repliker"-varning för att jag ska tycka att det är riktigt roligt.

I Up All Night har det nu blivit omvända roller. Will Arnett's pappafigur ska gå tillbaka till jobbet när Christina Applegate's mammafigur blivit av med jobbet och behöver stanna hemma. Jag har faktiskt bara sett första avsnittet än, men det var absolut okej. Jag gillar verkligen kemin mellan de nämnda två och jag ser det som en bra sak att man ändrat storyn så pass mycket inför andra säsongen. Det ger även birollerna en chans att utvecklas. Ut har dessvärre assistenten Missy fått gå (väl?) men in tycks samtidigt en onscreen-bror till Applegate kommit. Kan säkert bli väldigt bra.

Att Parenthood fortfarande är den bästa drama-serien någonsin, behöver jag ens skriva det?

Till sist Two and a Half Men. Jag vet att många stör sig på Ashton Kutcher, men för min del är han nog den enda orsaken till att jag alls tittar. Jag tycker annars alltid att det varit de återkommande kvinnliga birollerna som hållit uppe serien så Walden är den första man som jag nog tycker för serien framåt lite på egna ben. Fast ska jag vara riktigt ärlig hade han lika väl kunnat få en alldeles egen ny serie, för inget av det som var serien från början är särskilt roligt längre. Framför allt Alan-historierna har blivit outhärdliga. Men, jag skrattade gott när Walden hade med sig Michael Bolton hem...

Serier jag inte ännu börjat se nya säsonger av; Mike & Molly, Dexter (hur kan jag hålla mig?), Modern Family och Homeland. Alla av anledningen att jag väntar på att M ska ha tid att se dem med mig. Snart är nog dock deadlinen ute för det...

Fredagskväll, woho!

M tycks dödstrött efter sin arbetsvecka och har inlett en gubblur. Själv har jag just kilat ner till min dator i källaren och tänker se veckans avsnitt av mitt älskade Parenthood! 

F*k the diet (it's not really working anyway); nu tänker jag äta choklad, dricka te och kanske till och med ta mig ett glas vin om lusten faller på. Sådetså.

Okej, en liten del av mig hoppas att chokladen är äcklig
så att jag inte behöver äta den

Fransyskan

Lämnade in bilen som planerat i morse till verkstan. Tanken var att den skulle vara klar tills i eftermiddag men så ringde de och bad om ursäkt och sa att den inte skulle hinna bli klar. Tydligen hade en bult gått av i processen så det hade blivit en del extra strul. Ingen panik för min del egentligen, mer än att jag hade tänkt stanna på landet imorgon på lediga dagen men nu får stiga upp och följa med M när han far till jobbet. Men ja, så väldigt mycket gör det väl inte direkt. Jag hade nog ändå vaknat tidigt. Och så får jag möjlighet att träffa vännen S och fika lite.

Jag hoppas verkligen att det är bra med min bil för ett tag sen. Jag tror att jag skulle behöva byta bromsbeläggen också, men utöver det hoppas jag att hon ska vilja må bra ett tag nu. Jag har inte vågat kolla vinterdäcken än, men jag vill minnas att de är ganska nya faktiskt. Låt oss hoppas det.

Under tiden drömmer jag vidare om möjligheten att köpa en nyare bil...

Helg i förtid

Snart är veckan över, vart tog den vägen egentligen? Fort har det gått, även om jag känt det som fredag sedan igår.. Och nu är jag ledig hela tre dagar på raken, vad ska jag hitta på med all tid? Sova, är väl ett förslag. Tror att jag blir ganska trött av mörkret just nu. Och av de ständigt tidiga mornarna. Idag hade jag möjlighet att sova till kvart i sju men vaknade ändå en timme tidigare. Vanans makt, eller nåt.

Minus blir alltid plus på nåt vis

Sicken lång dag det blev. Tänkte att jag skulle nalla på flexen i morse och tog det därför lite lugnt och promenerade dessutom istället för att ta bussen och fick så bort en halvtimme. Men det blev ändå inte bättre än att jag stämplade ut först klockan halv sju ikväll, 2,5 timmar senare än planerat. Men ja, det känns inte särskilt betungande så länge det är roligt, vilket det är, även om det känns lite stressigt ibland.

Att jag däremot missade bussen hem enbart på grund av att jag inte hittade hållplatsen (det byggs och flyttas på saker hela tiden i Umeå just nu, på gott och ont), det kändes dock inte riktigt lika kul. Jag som ogillar att vänta iddes inte stå i tjugo minuter så jag promenerade hem i regnet istället. Kom hem alldeles genomblöt och med en stor blåsa under foten. Sweet.

Lil'sis jobbar sent så det är bara jag och terrorkatterna ikväll. Med andra ord kan jag få utlopp för min trötta, lite osociala sida ikväll och se lite tv-serier istället under en filt i soffan. Känns helt okej faktiskt.

Och det finns ju så mycket att se nu när alla serier dragit igång igen! Bara rackarns att jag måste hålla på de jag följer tillsammans med M tills dess att vi är på samma plats och har tid att se dem samtidigt.

Jag skulle lyssnat mer på syslöjden...

Innan jag for hem idag tog jag en tur på bland annat Indiska, mest för att kika efter nåt varmt att ha på mig (jag har varit frusen hela dagen). Hittade en massa stickat jag ville ha. Eller snarare; jag hittade en massa stickat som gav mig idéer till stickat jag vill ha. För precis vad jag vill ha finns som aldrig. Önskar bara att jag kunde sticka själv, på riktigt, då hade det ju som inte varit ett problem. Men jag kan knappt sticka och mönster har jag aldrig förstått mig på att följa.

Allra överst på önskelistan står ett par torgvantar. Jag tror de kallas så; vantar som både kan vara tumvantar och 'avklippta' fingervantar om man så vill. Riktiga sådana skulle jag vilja ha men jag tror att jag sökt dem sedan jag bodde i Örebro för ca 10 år sedan. Jag har ju mina favorittumvantar men när det blir riktigt kallt här uppe håller de inte riktigt.

Sen skulle jag vilja ha en grön halsduk och det kan jag väl i teorin sticka själv, men jag vet inte riktigt hur. Och så nån poncho-liknande sak, och så en lång stickad tröja och så...

Nu när mina studier gick om intet (inte mitt fel faktiskt den här gången) så skulle jag kanske egentligen ha hoppat på en stickkurs...

Och så har jag hittat ett par jättefina filttofflor i ull som jag skulle vilja ha inne på jobbet. Alla går i uteskor på kontoret och jag som knappt trivs att ha strumpor på mig går alltid i strumplästen, något som inte kommer gå så länge till när golven kommer bli blöta och skitiga i takt med vädret ute. Så ett par sköna inneskor står på önskelistan. Så de jag hittade skulle vara perfekt, men jag vet inte riktigt hur djurvänligt de framställts och om de är värda alla de pengar som de kostade. Men de var ju tjusiga och sköna med sitt ullfoder.

Bad mistake

Var så väldigt trött när jag hem från jobbet och tänkte att en liten tantlur inte skulle skada. Ställde klockan på 45 minuter senare, vaknade upp efter 1,5 timme och är nu tröttare än någonsin. Fail.