Jag, M och lil'sis var på en djuraffär idag. När vi gått runt en stund sa M "Du ska nog inte titta där", samtidigt som han kom runt ett hörn mot mig. Min ormpanik gick från noll till hundra på inget alls och jag tror, av döma av hans ansiktsuttryck, att han genast insåg sitt misstag. Och trots att han upprepade "Men det var inget, det var inget" ett antal gånger så stod jag ändå plötsligt med tårarna rinnande som fastspikad i golvet samtidigt som jag ville, men inte kunde förmå mig att springa ut.
Först när jag på riktigt hörde honom säga att det bara var en plastorm* och trodde på att han inte dolde en riktig orm i nåt terrarium runt hörnet gick det upp för mig vad som hände. "F-n, jag måste nog göra nåt åt det här." M: "Mmm, jo, troligen."
Ett stolt ögonblick, att stå och böla i panik mitt på golvet i en affär liksom...
*Jag är inte förtjust i såna heller, men brukar oftast bara bli lite skrämd av dem, inte gå i full panik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar