tisdag, juli 31, 2012

Alla har vi varit små

Vaknade av klockan halv sex, alldeles tyst i lägenheten i övrigt. Steg upp, gick tyst runt för att se var nytrollen kunde tänkas sova nånstans. Det tog nog nästan två minuter innan de dök upp, och jag tror att de kom från under min säng. Sträckte lite på sig, och sen full fart igen.

Börjar undra om det inte var apor vi fick hem igår. De klättrar och klänger lite överallt och jag måste tänka i förhand på eventuella faror då de tycks helt orädda för var de tar vägen. Sötnosar.

Börjar minnas att mina stortanter också varit såhär små och nyfikna en gång i tiden. Speciellt Smilla, som bodde ensam med mig som kattunge det första året nästan. Hon var ju också överallt, skulle hänga med på allt, sitta på min axel om jag så diskade, satt vid datorn eller vad som. Hon var så nyfiken att hon trillade ut från fönstret på fjärde våningen en gång när nån annan var hemma med henne. Hon landade i en buske, fick en millimeterstor reva på ena trampdynan men var i övrigt bara lite skrämd. Ett dygn senare var det bortglömt och nyfikenheten tillbaka igen. Sedermera lärde hon sig dessutom att öppna fönster...

Inga kommentarer: