Det här inlägget hade jag av någon anledning missat, såg jag just. Smart sådan. För visst har jag med funderat över varför jag kom att älska HIMYM så fort jag började se avsnitten "på riktigt" från början till slut (istället för som innan mer sporadiskt till middagen). För den är underbar i all sin ologiska enkelhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar